Jag måste säga att det känns lite tomt att starta upp så här efter sommaren och inte ha politikerveckan i Almedalen med sig in arbetet. Vem sa egentligen vad och varför? Hur kommer det sig att det där utspelet kom just nu? Vilka seminarier överraskade? Politikerveckan bjuder ju alltid på det oväntade – jag gillar det.

Därför tänkte jag fylla tomrummet och tillåta mig att drömma iväg för en stund om hur givande årets vecka kunde ha blivit, om den blivit av. Här kommer de sju viktigaste händelserna som i så fall skulle ha hänt. I alla fall om jag hade fått önska.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

1. Statsministern

I motsats till tidigare år dök faktiskt Stefan Löfven upp i år. Och till alla energinördars stora glädje var huvudpunkterna i hans sommartal ett fokus på en trygg energiförsörjning och lanseringen av en vätgasstrategi för Sverige. Nu får vi chansen att komma ikapp våra grannländer när det gäller utvecklingen av en infrastruktur för vätgas. Äntligen! Med tanke på vätgasens potential som komplement till elektrifiering känns ett hållbart och samtidigt stabilt elsystem ju plötsligt fullt möjligt.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

2. Snackisen

Att Svenska kraftnät inför sommaren tvingades upphandla effekt från Ringhals 1, Karlshamnsverket och Rya Kraftvärmeverk blev – självklart – årets stora branchsnackis. Och med det har det blivit tydligt: vi har ett stamnät och en marknadsmodell som får allt svårare att hänga med i elsystemets förändring. ”Behöver vi en ny marknadsmodell?” har ju blivit en allt mer omdiskuterad fråga i Almedalen, dock kändes diskussionen annorlunda i år: förståelsen för det kritiska läget hade slagit rot. Det var därför hoppingivande att se samtliga energipolitiska talespersoner skaka hand och ge ett löfte om en ny bred energiöverenskommelse med målet att säkerställa en bred nätutbyggnad och se över en utveckling av nuvarande marknadsmodell.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

3. Kunskapshöjningen

Årets ”aha-upplevelse” stod den amerikanska välrenommerade professorn för när han på Energimarknadsinspektionens seminarium om framtidens intäktsramar krasst konstaterade: Priset för den svenska elöverföringen är väldigt konkurrensmässig jämfört med andra länder. Han menade att just den aspekten är en av Sveriges största fördelar när det gäller att locka till sig större utländska industriaktörer. ”Kan det verkligen stämma att Sverige har låga elnätspriser, de är väl jättedyra?” tycktes många i den namnkunniga publiken fråga sig. För egen del tänkte jag på min kant: Äntligen trillade den polletten ner. Oerhört efterlängtat!

Image may be NSFW.
Clik here to view.

4. Strategitillskottet

Och så kom den till slut – tack för det! Ministerduon Tomas Eneroth och Anders Ygeman bjöd in till pressträff för att berätta om innehållet i den sedan länge omtalade elektrifieringskommissionen med tillhörande strategi. Intressant var att infrastrukturdepartementet valde att ta ett helhetsgrepp om hur hela transportsektorn kan elektrifieras och inte bara tunga vägtransporter. Kommissionen och strategin utlovade många konkreta förslag bland annat att anpassa dagens lagstiftning till elektrifierade fordon och att skapa förutsättningar för ett robust elnät som kan möta de framtida laddbehoven.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

5. Lyftet

Förhoppningsvis såg vi slutet på flygskammen som vi känner den i dag. På Tomas Eneroths andra stora pressträff under veckan presenterade han Sveriges vision för hur det svenska inrikesflyget ska bli elektriskt: 2040 är det slut med de fossila utsläppen, precis som i Norge. En efterlängtad ambitionshöjning och något vi elnätsföretag är redo att leverera på!

Image may be NSFW.
Clik here to view.

6. Överraskningen

Årets stora överraskning var ändå att seminariet om den elhandlarcentriska modellen (ECM) blev ett sådant dragplåster – lokalbytet i sista stund till den stora scenen på Wisby Congress har jag nog aldrig tidigare upplevt! Även om reformen är gigantisk har intresset för den likväl varit minimalt under åren som gått. Fram tills nu då! Även om det blev tydligt hur svagt insatta många makthavare är i reformen, var det häftigt att i realtid se hur flera av panellisterna blev tydligt negativa till reformen när de väl insåg hur den kommer att slå mot Sveriges elkunder och chans att nå klimatmålen.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

7. Framgångsgreppet

En av de mest spektakulära händelserna under årets Almedalen måste ha varit när tjänstemän från Energimarknadsinspektionen, Länsstyrelserna och Lantmäteriet likt kardinaler som ska välja ny påve, valde att under flera dagar stänga in sig i ett hyrt rum vid Donners plats. Deras löfte var att inte komma ut förrän de hade lyckats enas om hur tillståndsprocesserna för elnät kan kapas med tre år. Vilket engagemang! Och ut kom de också - dessutom i god tid innan eftermiddagsfärjan lämnade hamnen. Nu ser vi fram emot att kunna öka takten i utbyggnaden av Sveriges elnät på alla nivåer.

Ja ni ser vilken Almedalsvecka det skulle kunna ha blivit! Jag hoppas innerligt att vi får ses på Gotland nästa sommar och vem vet, kanske kommer någon av mina sju önskehändelser att slå in?

/Henrik Bergström, ansvarig för samhällskontakter

Den stora efterfrågan på Ellevios gröna obligation har medfört att Ellevio, på investerarnas efterfrågan, utökat obligationen så den nu uppgår till 2 miljarder. Det nya beloppet kommer att öronmärkas för investeringar i elnätet för att möjliggöra anslutning av ny vindkraftsproduktion i Sverige.

Det har varit stor efterfrågan på Ellevios gröna obligation efter emissionen i juni. Därför har man efter förfrågan från investerare utökat emissionen med 350 miljoner kronor (från 1 650 MSEK till 2 000 MSEK).

Finansieringen kommer att öronmärkas mot vindkraftsprojektet Åndberg utanför Lillhärdal i Härjedalen och den nya stamstationen som Ellevio bygger för att föra ut den förnybara kraften på elnätet. Vindparken, kommer när den står färdigbyggd vara en av de största i landet och producera el som motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för cirka 160 000 bostäder. Andelen vindkraft växer kraftigt i Sverige och står numer för en betydande del av landets elförsörjning. Det finns ett politiskt mål om att Sverige ska ha en 100 procent förnybar elproduktion till år 2040, vilket gör att vindkraftens betydelse sannolikt bara kommer att öka under de kommande åren.

- Vi på Ellevio har en avgörande roll för att Sverige ska nå klimatmålen. I takt med att samhället elektrifieras allt mer och fler vindparker etableras ökar vikten av att vi har en väl fungerande, kapacitetsmässigt anpassad elinfrastruktur som möjliggör det samhälle vi vill bygga, säger Per Selldén, vindkraftsansvarig hos Ellevio.

– Vi ser en stark efterfrågan för Ellevios gröna obligationer. Det finns en god förståelse bland investerare om elnätens betydelse för energiomställningen och att denna typ av investeringar bidrar till att nå de klimatmål som Sverige satt upp. Det är mycket glädjande att investerarkollektivet vill vara med och stödja Ellevio i detta viktiga arbete, säger Jan Seveborg, finanschef.

Styrelsen i AB Edsbyns Elverk föreslår idag att Elektra Nät och Helsinge Elhandel ska säljas till elnätsbolaget Ellevio. Försäljningen är villkorad av ett godkännande från aktieägarna i Edsbyns Elverk vid en extra bolagsstämma den 2 oktober.

Historiskt låga elpriser och skärpt elnätsreglering har skapat stora utmaningar för elhandels- och elnätsföretag. Styrelsen i Edsbyns Elverk har därför under en tid utvärderat olika alternativ för den fortsatta driften av verksamheten. Efter långa förhandlingar och noga utvärdering av erbjudandet har styrelsen nu beslutat att rekommendera en försäljning av elnäts- och elhandelsverksamheten till Ellevio. Styrelsen och de största aktieägarna som representerar 29 procent av rösterna står bakom en rekommendation av försäljningen.

- Efter noggranna överväganden bedömer styrelsen Ellevios erbjudande som attraktivt och därmed har vi nu fattat beslutet att ingå ett villkorat överlåtelseavtal med Ellevio gällande ovanstående nät- och elhandelstillgångar, säger Björn Myhrberg, styrelseordförande i Edsbyns Elverk.

- Det känns väldigt bra att kunna presentera den här lösningen tillsammans med Edsbyns Elverk. Vi är ödmjuka inför utmaningen att ta över en så anrik och välskött verksamhet, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio.

- Vi har en lång erfarenhet från regionen och äger redan idag de omkringliggande elnäten. Det gör att vi har personal i området och en historik av stora investeringar i elnätet, säger Lindehag.

Förändrade förutsättning

Energibranschen genomgår just nu den största förändringen i modern tid. Omställningen till elektrifierade transporter och industri samt en ökande andel förnybar kraftproduktion ställer nya krav på elnäten. Ellevio har under lång tid satsat för att förnya och förstärka sina elnät i Hälsingland och säkra dem för framtiden.

- Vår vision för Elektra Nät är att integrera elnätet och verksamheten med vårt övriga elnät som idag omsluter Elektras nätområde. Vi kommer att fortsätta våra satsningar för att se till att alla våra kunder i området har en trygg elförsörjning både idag och framöver, säger Johan Lindehag.

Utöver Ellevios förvärv rekommenderar styrelsen i Edsbyns Elverk en försäljning av koncernens kraftverk till Fröslida Kraft KB och installationsverksamhet till Kraftkonsult i Skandinavien AB.

- Vi i styrelsen anser att detta är det bästa alternativet, och rekommenderar aktieägarna i Edsbyns Elverk att rösta ja till dessa förslag på extrastämman den 2 oktober, säger Björn Myhrberg.

Fakta om försäljningsprocessen

• Samtliga aktieägare kommer att få en kallelse till extra bolagsstämma samt ett informationsmaterial skickat med post.
• För att förhindra smittspridning av Covid-19 kommer det att finns möjlighet att rösta genom ombud.
• Givet stämmans godkännande planeras affären genomföras i två etapper, där kraftverken och installationsrörelsen övergår till dess nya ägare under hösten, medan Ellevio tillträder som ny ägare för nätet och elhandel per 4 januari 2021.
• Köpare av de olika verksamheterna är Ellevio (Elektra Nät AB och AB Helsinge Elhandel), Fröslida Kraft KB (vattenkraftverken från AB Edsbyns Elverk) och Kraftkonsult i Skandinavien AB (Elektra i Hälsingland AB).

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Elektrifieringen tilltar och samtidigt finns det risk för kapacitetsbrist i elnäten. Nyckeln inför framtiden är investeringar i elnäten och då behöver reglerna som styr elnätsföretagens intäkter förändras. Det konstateras i en ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).

Situationen med kapacitetsbrist i elnäten är bara några år gammal här i Sverige och frågan är vad som måste till för att svensk elförsörjning även i framtiden ska kännetecknas av den robusthet och leveranssäkerhet som är dess signum. För samtidigt som risken för nätkapacitetsbrist blir allt större tilltar elektrifieringen som behövs för att klara klimatomställningen och tillväxtmål. För en lyckad elektrifiering är elnäten helt centrala.

Mot den här bakgrunden har Lars Bergman och Bo Diczfalusy i en rapport för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) gett sig i kast med situationen för de svenska elnäten. De poängterar framför allt två viktiga slutsatser, där det i grunden handlar om att elnätsföretagens möjlighet att investera är nyckeln.

Behövs förändring

– Efterfrågan på elnätstjänster kommer att öka och det betyder att frågan om investeringar i elnäten blir en väldigt viktig fråga för framtiden och vilka drivkrafter som finns bakom investeringarna, säger Lars Bergman.

Elnätsföretagens möjligheter att få intäkter och därmed utrymme att investera styrs av staten genom den så kallade intäktsregleringen och den behöver förändras, menar rapportförfattarna.

– Den del av regleringen som kallas avkastningsregleringen fungerar väldigt dåligt och där ser vi att något måste göras, säger Lars Bergman och föreslår en vad han menar mer långsiktig och förutsägbar metod som ska stimulera investeringarna.

– Avkastningen på nätföretagens kapital bör baseras på den långsiktiga reala tillväxten i BNP plus en riskpremie. Det skulle ge stabila och långsiktiga förutsättningar för underhåll och investeringar, säger han.

Långsiktig horisont

Författarna menar att dagens läge där Energimarknadsinspektionen och elnätsföretagen möts i domstol för att avgöra hur hög intäkternas nivå ska vara skapar osäkerhet för hur mycket som kan investeras och hur kundernas kostnadsutveckling ska se ut, eftersom intäktsnivåerna avgörs i en domstol ofta i slutet av reglerperioden istället för innan. De menar att den nya modellen ska leda bort från avgörandena i domstol.

I anslutning till rapportlanseringen anordnades ett seminarium där Ellevios vd Johan Lindehag var en av paneldeltagarna. Han underströk just behovet av långsiktighet och förutsägbarhet för elnätsinvesteringar som har en tidshorisont på 50-60 år.

– Största utmaningen just nu i energibranschen är att mota bort kapacitetsproblemet och se till att vi kan expandera och ta hand om all den koldioxidfria fria elen som produceras, säger Johan Lindehag, som liksom rapportförfattarna ser ett stort behov av incitament för att rätt investeringar ska komma på plats.

Värdefull praxis

Han är positiv till ansatsen i den alternativa lösningen på avkastningsränta som rapporten beskriver. Han menar dock att myndighet, bransch och departement efter domstolsprocesserna har byggt upp både kunskap och rättspraxis som är värdefull. Den praxis som är fastslagen ger en bra vägledning om en långsiktig metod och han menar att detta ligger i linje med rapporten.

Johan Lindehag lyfte fram att investeringar på nästan 500 miljarder kronor i elnäten kommer att behövas fram till 2045 och då står 30 procent för expansion och hela 70 procent för reinvesteringar i ett ålderstiget nät.

– Det överskuggande för situationen är intäktsregleringen, för det måste finnas förutsättningar att investera de här 500 miljarderna. Finns det inte tillräckligt med incitamentet så är det faktiskt ointressant hur snabba processerna för att få tillstånd att bygga elnät är, säger Johan Lindehag.

Se hela seminariet här: https://eso.expertgrupp.se/seminarium/nar-kapaciteten-brister-behovs-en-ny-reglering-av-elmarknaden/

Även Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola, Anne Vadasz Nilsson, generaldirektör för Energimarknadsinspektionen och Sebastian de Toro, statssekreterare med ansvar för energifrågor deltog på seminariet.

Om Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO):

ESO är en självständig kommitté under Finansdepartementet och syftar till att ge underlag för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut.

Rapportförfattarna:

Lars Bergmanär bland annat före detta rektor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han är ledamot av IVA och har tidigare varit President i International Association for Energy Economics, IAEE.

Bo Diczfalusy har bland annat varit departementsråd i Regeringskansliet, direktör vid International Energy Agency (IEA) och kanslichef i Energikommissionen 2015–17.

Ellevio har intervjuat några av Sveriges Europaparlamentariker om hur de ser på EU:s framtida elförsörjning. Turen har kommit till Moderaternas Jörgen Warborn.

Från gas och kol till sol, vind, vatten och kärnkraft. Det är den resan EU-länderna måste göra, menar Jörgen Warborn (M). Och med den elproduktionen är det elektrifieringen som ska leda EU mot klimatneutralitet.

När Jörgen Warborn får frågan om vilka de viktigaste åtgärderna för att EU ska bli klimatneutralt till 2050är han otvetydig:

– Den största och svåraste, men också mest betydelsefulla åtgärden är att snabbt fasa ut kol- och gaskraften nere på kontinenten. Många andra åtgärder förändrar på marginalen, men att få bort den fossila elproduktionen skulle riktigt rejält kunna minska koldioxidutsläppen, säger han.

Samma resa behöver den tunga industrin göra, menar han. Vässat system för utsläppshandel, ökade incitamenten för de största utsläpparna och stora resurser till forskning och utveckling av ren och modern energiteknik ser Jörgen Warborn som EU:s främsta verktyg i den kampen.

Fossilfritt i fokus

Och det är el producerad utan fossila inslag som står i centrum när Jörgen Warborn pekar på vad som ska leda EU:s klimatarbete.

– Elektrifiering är vårt viktigaste vapen mot klimatutsläppen och då ska elen komma från sol, vind, vatten och klimatsmart kärnkraft, säger han och är mycket kritisk mot Sveriges hantering av kärnkraften. Den behövs för att ersätta kolkraften som baskraft och kan därmed göra nytta i EU:s omställning, menar han.

– Därför är det ett historiskt misstag att avveckla den svenska kärnkraften. Vårt kanske viktigaste bidrag till europeisk klimatkamp vore att växla upp vår egen produktion av klimatsmart energi och exportera till kontinenten och på så sätt pressa ut kolet och gasen från marknaden.

Bindande ramverk

Han tycker också att vissa länder visar för svagt intresse för att ställa om. Hans bild är att länderna i forna Östeuropa kör på i gamla hjulspår utan att EU sätter tillräcklig press för att ställa om. Här hoppas han att lagpaketet Clean energy for all Europeans package ska göra skillnad.

– Med ett bindande ramverk och skarpare uppföljning på EU-nivå kan vi förhoppningsvis se mer av riktiga resultat.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Jörgen Warborn sitter i transportutskottet och säger att där försöker han bana väg för den svenska fordonsindustrin ute i Europa. Här blir ett infrastruktursystem i Europa, där de svenskproducerade fordonen verkligen kan komma till sin rätt, viktigt.

– Jag driver på för att satsningarna på infrastruktur ska växlas upp och att vi ska fokusera väldigt hårt på att bygga ut tank- och laddmöjligheter för de gröna bränslena. Det handlar om LNG och vätgas, men framförallt om batteriladdning med ren el. Vi behöver få på plats ett sömlöst och heltäckande system för laddinfrastruktur i hela Europa, längs alla våra stora vägar, så att svenska bilar och lastbilar kan säljas, köra och ladda på ett snabbt och smidigt sätt, överallt i EU.

Ett elnät som kan överföra elen är såklart centralt för den utvecklingen och här är han oroad över situationen i Sverige.

– Vårt elsystems stora brist ligger i elnätets överföringskapacitet, där vi ju hört ganska skrämmande berättelser om industrier som inte får fram ledningar. På det området måste det verkligen till krafttag. Annars kommer vi aldrig klara elektrifieringen av industri och transportsektor, säger Jörgen Warborn.

Läs andra intervjuer med Europaparlamentariker:

• Sara Skyttedal, Kristdemokraterna: https://www.ellevio.se/om-oss/Pressrum/newsroom/2020/juni/sara-skyttedal-kd-en-miljon-nya-ladd--och-tankstallen-behover-bli-verklighet/
• Jytte Guteland, Socialdemokraterna: https://www.ellevio.se/om-oss/Pressrum/newsroom/2020/augusti/jytte-guteland-s-mer-fornybar-el-en-nyckelfaktor/

Elbilarna blir alltfler och samtidigt är det risk för kapacitetsbrist i elnäten. Ellevio möter utmaningarna på många sätt, bland annat genom att ta reda på hur nätet kommer att klara av förändringarna. En ny KTH-studie, som Ellevio varit involverad i, visar hur väl elnätet i Hammarby Sjöstad är rustat för att klara av fler elbilsladdningar. Lidingö står på tur i nästa studie.

För bara några år sedan kändes målet om en fossilfri fordonsflotta till 2030 väldigt långt borta, nästan som en dröm. Men sedan dess har det tagit ordentlig fart och det drömlika har blivit realitet – tack vare elektrifieringen. För det är framför allt elen som ska ersätta det fossila och ta Sverige mot klimatneutralitet.

– Som elnätsföretag behöver vi följa och ha koll på vart utvecklingen med elbilar tar vägen. De blir bara fler och fler, inte minst eftersom de politiska klimatmålen styr mot en framtid där elektrifieringen av transportsektorn är en viktig del, säger Josefine Grundius, långtidsplanerare på Ellevio.

Snabb tillväxt

I en ny forskningsstudie som bygger på data från Ellevios elnät har Monika Topel, forskare inom energiteknik vid KTH, tagit reda på hur elnätet i Hammarby Sjöstad i Stockholm skulle klara att hantera fler laddboxar och fler elbilsladdningar. Stockholm är särskilt intressant eftersom där går elektrifieringen av fordonsflottan som snabbast och där finns det flest andel elbilar i hela Sverige.

– I Hammarby Sjöstad bor många som är motiverade att göra något för klimatet, elektrifieringen är hög och det finns flera aktiva bostadsrättsföreningar som vill göra det möjligt att ladda sin bil där man bor, säger Monika Topel.

Med hjälp av elnätsdata från stadsdelen har Monika Topel i en digital modell av elnätet stresstestat det på olika sätt för att avgöra hur det skulle påverkas vid olika scenarier.

– Att koppla in laddstolpar och ladda sin elbil innebär att det blir påfrestningar på elnätet, eftersom det blir ett större uttag av effekt. Dessutom sker uttaget när det redan är hög belastning på nätet. Elnätet i Hammarby Sjöstad är bra dimensionerat, men det kommer att behövas insatser även här om fem år och framåt, säger Monika Topel.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Hjälper i prioritering

Studien visar var insatserna kommer att behövas först i elnätet och det gör att Ellevio kan planera och prioritera utvecklingen av nätet på ett effektivt sätt. Det självklara målet är att undvika att det uppstår situationer där de som vill installera en laddbox inte kommer att kunna göra det.

– Det är viktigt för oss att ligga i fas med våra planerade reinvesteringar så att vi kan möta det ökade behovet av effekt och uppfylla samhällets förväntningar på att kunna ta emot framtidens laddningar. Det handlar konkret om att bygga både fler kablar och nätstationer, säger Josefine Grundius.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Monika Topel genomför just nu en studie på Lidingö som är likadan som den i Hammarby Sjöstad. På Lidingö ser förutsättningarna annorlunda ut och ytterligare en pusselbit till hur elbilarna kommer att påverka Ellevios elnät läggs.

Och hur är det då med frågan som alla ställer sig, kommer elnäten klara av att ladda alla elbilar?

– Jag är optimistisk och tror att Stockholms elnät kommer att klara av det. Det är viktigt att Ellevio fortsätter att följa utvecklingen hand i hand med sina kunder, för att ha fortsatt koll på hur efterfrågan på effekt kommer att öka och förändras, säger Monika Topel.

Fakta

Monika Topel har även studerat hur bergvärmepumpar påverkar elnätet i Hammarby Sjöstad. Länk till hela studien:

https://www.tdworld.com/distributed-energy-resources/article/21132571/stockholm-researches-impact-of-ders-on-grid

Ytterligare en studie om elbilar och elnätet som kompletterar ovanstående studie:

https://www.mdpi.com/1996-1073/13/18/4809

Smart Laddinfra

Smart Laddinfra är en tjänst som Ellevio har tagit fram för att göra det enkelt och effektivt att etablera laddstolpar. Ellevio tar här helhetsansvar som bland annat inkluderar planering, tillståndsansökningar, grävning, dokumentation, ledningskontroller och anslutning fram till laddstolparnas fundament. Syftet är att kunna etablera en nyckelfärdig laddgata eller laddstation. Läs mer här. 

Efter drygt tio år av utredningar, rusande teknikutveckling och parallella reformer på nationell- och europeisk nivå så har tiden sprungit ifrån idén om en elhandlarcentrisk modell (ECM). Idag presenterar därför 41 lokala och regionala elbolag alternativa förslag, med kunden i fokus.

- I den historiskt stora expansionen av Sveriges elsystem vi nu står inför kommer elnäten att spela en helt avgörande roll för att nå klimatmål och energiomställning. Då måste vägen framåt vara tydlig, effektiv och utformas utifrån ett kundperspektiv, säger Johan Lindehag, vd för Ellevio och en av aktörerna bakom rapporten”Handslaget - en mer kundvänlig elmarknad”.

Under de år som ECM planerats har motståndet vuxit sig starkare från allt fler aktörer. Den kritik som lyfts fram är i huvudsak inom följande områden: energiskatten, Sveriges försvar, den personliga integriteten, kreditrisker, missade klimatmål och krångel för kunder. En gemensam nämnare i kritiken mot reformen är att kundperspektivet försvunnit och att reformen, som var en god idé år 2009, med tiden blivit föråldrad.

Största förändringen på 25 år

Trots att klimat- och energiomställningen bör ge elnätsföretagen en mer framträdande roll planeras reformen om ECM. Den skulle tvärtom ge elnätsbolag en mer undanskymd plats i elsystemet och i samhället i stort. Energimarknadsinspektionen har beskrivit reformen som den största förändringen på elmarknaden sedan avregleringen år 1996. En förutsättning för att kunna genomföra ECM är att det samlas data om Sveriges elförbrukning, elkunderna och deras vanor i en central hubb.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

- Närheten till kunden ska vara utgångspunkten för framtidens elmarknad och den närheten har det lokala elbolaget, säger Erik von Hofsten, vd för Lokalkraft Sverige som samlar 35 lokala energibolag i Sverige.

- När det gäller den centrala elmarknadshubben så motverkar den kundens kontakt med lokala elbolaget. Resultatet är en konsolidering på elmarknaden där kunderna förlorar kontakten med en lokalt förankrad aktör. Detta kommer att drabba kunder och den lokala energiomställningen. Dessutom är den olämplig ur både säkerhets- och integritetssynvinkel, enligt tunga myndigheter som Försvarsmakten och Datainspektionen. Elmarknadshubben är mycket dyr, integritetskränkande och passé, säger Erik von Hofsten, vd i Lokalkraft Sverige som samlar 35 lokala energibolag i Sverige, säger Erik von Hofsten.

Finns åtgärder på problem

De utmaningar som fortfarande finns kvar sedan ECM och elmarknadshubben började utredas kan åtgärdas - utan att göra om elmarknaden. Dessa rör fullmaktshantering, elfakturans utformning, anvisningsavtal och statistikproduktion. Rapporten visar att dessa problem kan lösas betydligt effektivare än genom den omvälvande reformen ECM med tillhörande elmarknadshubb. Med åtta konstruktiva förslag pekar rapporten på hur Sverige kan möta utmaningar på slutkundsmarknaden, samtidigt som konkurrenskraft, energiomställning och klimatmål säkras. Förslagen sätter kunden i fokus och tar hänsyn till övriga reformer, pågående initiativ och generella samhällsförändringar på elmarknaden:

• Enklare och effektivare hantering av fullmakter genom reglering och tillsyn från Energimarknadsinspektionen
• Dyra anvisningsavtal kan upphandlas eller regleras prismässigt utifrån spotpriset
• Förenklingar av fakturor genom en branschgemensam dialog med Energimarknadsinspektionen
• Statistikproduktionen kan förbättras och förenklas utifrån pågående förenklingsarbete

Om rapporten:

Rapporten ”Handslaget - en mer kundvänlig elmarknad” har tagits fram av 41 lokala och regionala elbolag med en lång samlad erfarenhet av Sveriges elsystem. Rapporten är även ett resultat av dialoger med viktiga intressenter till reformen. 

Läs rapporten i sin helhet

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Den 1 oktober presenterades vinnarna i innovationstävlingen Startup 4 Climate på Norrsken House i Stockholm. Priset består av totalt två miljoner kronor och personlig coachning med valfri jurymedlem - för att stötta företagen i deras fortsatta arbete.

- Vi är väldigt glada att kunna presentera vinnare med idéer som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser och på så vis bidra till FN:s 1,5-gradersmål. Klimatkrisen är här och därför är det viktigt att uppmärksamma alla typer av lösningar och idéer som tar oss i rätt riktning mot ett bättre klimat, säger Maria Erdmann, vd på GodEl.

Återvinning och solceller

Åtta startup-företag var nominerade till finalen där de presenterade sina idéer inför en expertjury inom energi, klimat och entreprenörskap. Efter överläggning korades två vinnare:

• Enjay som utvecklat aggregat för energiåtervinning för restaurangventilation
• Peafowl Solar Power som gör transparenta, utskrivningsbara solceller som integreras i befintliga byggnader till vinnare.

-  Det har varit otroligt inspirerande att ta del av så många innovativa lösningar och vi ser fram emot att få jobba tillsammans med vinnarna framöver. Vi hoppas att vi genom tävlingen har kunnat ge både de nominerade företagen och vinnarna en skjuts för framtiden, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio.

Juryn bestod av: 

Stefan Krook, GoodCause
Johan Lindehag, vd för Ellevio
Jane Walerud, affärsängel och entreprenör
Marie Fossum Strannegård, vd för IVL
Markus Hökfelt, chef för Almi Invests GreenTech-fondLäs mer på startup4climate.se

För ytterligare frågor kontakta gärna:

Ellevios pressjour 020-20 20 60 (tillgänglig dygnet runt)

Om Ellevio
Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder.Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. 

​​​​​​​Om GodEl
Sedan starten 2005 driver vi förändringen till en schysst elmarknad. 2019 var vi först i världen med klimatpositiva elavtal för både hushåll och företag. All el är märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval och avtalen är rörliga. De senaste nio åren har vi utsetts till Sveriges mest hållbara elbolag och vi är det mest rekommenderade elbolaget enligt Sifo. Vi ägs av svenska stiftelsen GoodCause, som startar företag och låter vinsten gå till välgörande ändamål. Hittills har vi genererat över 54 miljoner kronor till välgörenhet. Vi är anvisningsleverantör till Ellevio.
 

Under fredag kväll hölls en extra bolagsstämma i AB Edbyns Elverk. Aktieägarna röstade där nej till en försäljning av Elektra Nät och Helsinge Elhandel.

En extra bolagsstämma i AB Edsbyns Elverk röstade under fredagskvällen nej till försäljningen av Elektra Nät och Helsinge Elhandel till Ellevio. 59 procent av stämman röstade för en försäljning och 41 procent emot. Då kvalificerad majoritet, det vill säga två tredjedelar av rösterna, gäller för att kunna ändra bolagsordning så förhindras försäljningen och affären kommer därmed inte att genomföras.

Detta trots att styrelsen och de tre största aktieägarna, som representerar 29 procent av rösterna, stod bakom en rekommendation av försäljningen och 59 procent ställde sig positiva på stämman.

- Vi är självklart besvikna över att aktieägarna röstade nej till affären. Vi är övertygade om att vi skulle vara en bra ägare till Elektra Nät, men vi respekterar naturligtvis ägarkollektivets beslut, trots att styrelsen och de största aktieägarna rekommenderade budet. Ellevio kommer att fortsätta vara en stark aktör i Hälsingland och satsa på att rusta våra elnät i området för framtiden, säger Ellevios vd Johan Lindehag. 

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Ellevio tvingas nu säga nej till all ny storskalig elproduktion i Värmland. Det är följden av ett besked från stamnätsägaren Svenska kraftnät.

Kapacitetsbrist i elnäten har fram till idag framför allt varit ett problem i våra storstadsregioner. Elnäten har inte hunnit med att byggas ut i samma takt som samhället i övrigt, framför allt det nationella stamnätet. Men, nu har samma problematik nått även Värmland. Fast den här gången handlar det inte om att elanvändningen ökar – utan i stället elproduktionen.

I början av juli fick Ellevio besked från stamnätsägaren Svenska kraftnät att det inte går att koppla in mer elproduktion till stamnätet i Värmland. Stamnätet har nått sin maxkapacitet, och förstärkningar kommer inte kunna vara på plats förrän tidigast 2030, enligt Svenska kraftnät. Sedan dess har ett arbete pågått för att förstå hur situationen påverkar kunder och regionen och sedan kontakta dem som berörs.

- Det här är inget roligt besked att förmedla vidare till sol- och vindkraftsföretag med planer i Värmland. Elnätet ska vara en möjliggörare för omställningen till ett fossilfritt samhälle, inte tvärtom, säger Tomas Brunzell, elnätschef för Ellevio i Mellansverige.

Tittar på lösningar

Beslutet att det är stopp för all ny elproduktion över 1 MW har kommunicerats ut till vind- och solkraftsaktörer, Länsstyrelsen och andra elnätsägare. Flera större vind- och solprojekt ligger i startgroparna, men får nu alltså pausas.

Hur långt produktionsstoppet kan bli är inte helt klart. Det beror dels på om Svenska kraftnät kan justera sina investeringsplaner något eller om det finns andra vägar framåt.

- Då kapacitetsbristen finns i stamnätet och inte i Ellevios elnät är det inte vi som primärt kan lösa den här utmaningen. Däremot kommer vi naturligtvis att göra det vi kan inom vårt mandat, för våra kunder skull, säger Tomas Brunzell.

Ingen risk för befintliga kunder

Beslutet rör större produktionsanläggningar över 1 MW, och påverkar alltså inte värmlänningarnas möjligheter att sätta upp solpaneler på sina hustak. Det innebär heller inte någon ökad risk för strömavbrott i Värmland. Från Ellevio ser man situationen som allvarlig, men vill ändå jobba lösningsorienterat.

- Ingen hade kunnat förutse den enormt snabba utvecklingen inom framförallt vindkraften. För bara tio år sedan var en normal anslutning av en vindkraftspark på 10–30 MW. Idag får vi intresseanmälningar på 100–300 MW. Det ställer naturligtvis helt andra krav på elnäten, säger Tomas Brunzell.

- Det visar på en situation som vi belyst många gånger; att det finns enormt stora investeringsbehov i vårt svenska elnät. Dels i stamnätet, där de största flaskhalsarna finns, men också i de regionala och lokala näten. Det är av stor vikt att dialogen mellan branschen och politiken fortsätter och att vi tillsammans hittar sätt att stimulera investeringar i ett läge där de behövs mer än någonsin, säger Tomas Brunzell.

Fakta

• Svenska kraftnät har meddelat att de inte kan ta emot mer storskalig elproduktion i Värmland. Det berör framför allt vind- och solparker.
• Stoppet för ny elproduktion gäller från och med 1 oktober 2020 och tills vidare.
• De projekt som är under byggnation påverkas inte av beslutet.
• Stoppet gäller ny elproduktion med en ansluten effekt som är 1 MW eller större. Det gäller inte solceller på villatak.
• Stamnätet ägs av det statliga affärsverket Svenska kraftnät och det är i stamnätet begränsningen finns. Ellevio äger det regionala och stor del av de lokala elnäten i Värmland och är kund till Svenska kraftnät.
• Ellevio har cirka 100 000 elnätskunder i Värmland. Det handlar framför allt om privatpersoner, men också små och större företag, kommunala verksamheter och så vidare.

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Kortare tillståndsprocesser och en politisk effektöverenskommelse. Det är två av de åtgärder som Stockholms Handelskammare presenterar i en ny rapport om hur elbristen i Stockholm ska hanteras.

”Stockholmsregionen kommer inom en snar framtid att lida av en betydande elbrist. Det kommer att orsaka mycket stora regionala – och i förlängningen nationella – kostnader i form av förlorade arbetstillfällen, bostäder som inte kan byggas, utebliven tillväxt och en bromsad grön omställning.”

Så beskriver Stockholms Handelskammare läget i rapporten ”Elbrist kortsluter Sverige”. I dag diskuterades rapporten på ett seminarium där bland andra energiministern Anders Ygeman (S), Irene Svenonius (M), finansregionråd i Stockholm och Henrik Bergström, ansvarig för samhällskontakter på Ellevio, deltog.

– Rapporten tydliggör effekterna av elbristen och vilka värden som står på spel. Det handlar om tillväxt och sysselsättning och ett hot mot Stockholm är också ett hot mot Sverige. Det visar hur viktigt det är med en robust elnätsstruktur, säger Henrik Bergström.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Tillståndsprocesserna måste kortas

Stockholms Handelskammare menar att det krävs åtgärder på flera plan för att mildra situationen. Henrik Bergström tycker att flera av åtgärderna som presenteras är viktiga, inte minst den om att tillståndsprocesserna måste kortas.

– Det är extremt viktigt, i dag tar det för lång tid att få tillstånd att bygga elnät. Ellevio vill att tillstånd har en tydlig tidslinje för när de vinner laga kraft så att processen blir mer förutsägbar. Vi vill också att miljödomstolen ska kunna hantera samhällskritiska elnätsprojekt snabbare alternativt ge förtur. Vi skulle också gärna se att vissa delar av Lantmäteriets markuppgifter utreds om de istället kan skötas av Energimarknadsinspektionen, säger Henrik Bergström.

Han har förväntningar på att den proposition om moderna tillståndsprocesser som kommer i januari på allvar tar tag i problemet och också att klimaträttsutredningen kommer att bidra till att korta processen.

Betydelsefullt med en politisk effektöverenskommelse

Stockholms Handelskammare pekar dessutom på behovet av politiskt agerande i form av en effektöverenskommelse. Henrik Bergström tycker också att det skulle vara betydelsefullt, men understryker att en eventuell SOU måste få tydliga direktiv och målsättningen måste vara att en majoritet av riksdagspartierna ställer sig bakom den. Annars finns det en risk att arbetet drar ut på tiden och inte bidrar till att lösa situationen.

– Det kritiska läget vi har med nätkapacitetsbristen och risken för effektbrist innebär att både elnätsregleringen och elmarknadsmodellen behöver ses över för att skapa de lösningar som säkrar elleveranserna även i framtiden, säger Henrik Bergström.

Att flexibilitetslösningar är viktiga för att jämna ut effektbehovet lyfter Stockholms Handelskammare fram och vill se incitament för att främja den utvecklingen. Henrik Bergström håller med, samtidigt vill han poängtera att de inte kan ersätta nätinvesteringarna.

Flexibilitetslösningar kan inte ersätta nätinvesteringar

– Flexibilitetslösningarna är jätteviktiga, men de spelar en annan roll för elsystemet än vad investeringar i elnäten gör. Flexibilitetslösningarna behövs som bryggor mellan de större nätinvesteringarna, men kan inte ersätta dem. Därför behöver vi få på plats en elnätsreglering som möter både behovet av mer flexibilitetstjänster och incitament för utbyggnad av elnätet.

Stockholms Handelskammare föreslår också att företagskundernas ställning på monopolmarknaden stärks, till exempel genom en skärpt praxis för hur lång tid en anslutningsprocess får ta och att prioriteringen av anslutningarna blir tydlig. Henrik Bergström säger att elnätsföretagen kan bli bättre, men påminner också om att en viktig aspekt av att anslutningarna kan upplevas krångliga är att elnätsföretagen är beroende av kommunernas bygg- och planprocess samt tillgänglig mark.

Ytterligare en åtgärd som Stockholms Handelskammare vill se är att fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft säkerställs. Henrik Bergström menar att det är viktigt att dagens marknadsmodell betalar för det som elsystemet efterfrågar och att skatterna inte missgynnar fjärr- och kraftvärmen.

Läs mer:

Stockholms Handelskammares rapport "Elbrist kortsluter Sverige"

Ellevio har intervjuat några av Sveriges Europaparlamentariker om hur de ser på EU:s framtida elförsörjning. Turen har kommit till Centerpartiets Fredrick Federley.

Centerpartiets EU-parlamentariker Fredrick Federley tycker att den nordiska elmarknaden är viktig som grön föregångare för andra medlemsländer. Samtidigt finns det förbättringspotential: Kapacitetsbristen i systemet behöver ses över, befintlig teknik kan effektiviseras och vi kan snäppa upp oss i att främja energismarta lösningar är hans syn.

Det kommer att krävas ett tufft och målinriktat jobb från EU:s sida för att unionen ska lyckas nå målet om klimatneutralitet till 2050. Det menar Fredrick Federley och säger att alla samhällets delar måste fokusera och här har energiförsörjningen en särskild roll att spela.

– 75 procent av elen i EU i dag är fortfarande fossil. Nästa sommar kommer EU-kommissionen att lägga fram nya förslag på lagstiftning för att leverera på de mer ambitiösa målen och här gäller det att man tar i från tårna, säger Fredrick Federley.

En av energisektorns stora frågor är vilken betydelse det stora lagstiftningspaketet – Clean energy for all Europeans package– kommer att leda till. Fredrick Federley är hoppfull:

– Jag tror och hoppas att paketet för ren energi kommer att ge förutsättningarna för Europa att vara ledande inom grön energi och kommer förhoppningsvis stimulera nödvändiga privata och offentliga investeringar i grön teknik. Det är oerhört viktigt att medlemsstaterna har möjlighet att utforma och sätta sin energimix själva baserat på landets förutsättningar.

En föregångare

Egna energimixar, men gärna att man också lär och drar nytta av varandra. Här ser Fredrick Federley den nordiska elmarknaden som en föregångare.

– Den nordiska elmarknaden är en stark konkurrenskraft och bör ses som en grön föregångare för andra medlemsländer. Vi har också möjlighet att vara en viktig energiproducent för hela Europa då vi har potential att producera i större utsträckning än vad som görs idag, säger han men det finns också potential till utveckling:

– När det gäller förbättringar så handlar det om att se över kapacitetsbristen i systemet och vi behöver bli ännu bättre på att effektivisera befintlig teknik och främja energismarta lösningar.

Elektrifieringen spelar en viktig roll för att EU ska nå sina klimatmål, menar Fredrick Federley, och då speciellt som en drivkraft för den förnybara elproduktionen och elförsörjningen. Lagringen av el, infrastrukturen och integrationen av elnäten är centrala delar som måste utvecklas.

Teknikneutralt regelverk

En central del av elektrifieringen är transportsektorns ambition att genomföra en kraftfull övergång bort från fossila drivmedel. Här har EU en viktig roll att spela genom att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för förnybar teknik och hållbar infrastruktur samt att de olika medlemsländerna följer samma standard, menar Fredrick Federley. Det är samtidigt viktigt att EU skapar regelverk som är teknikneutral och stimulerar alla typer av klimateffektiva tekniker.

– Många ställer sig frågan om man ska köpa elbil eller inte, jag har faktiskt själv precis köpt en elbil och har laddningsstation på gården där jag bor. Laddinfrastrukturen är nästa nöt att knäcka, men redan nu kan vi se att företagen genomför stora investeringar i utbyggnaden. Med det sagt så kommer elnäten självklart behöva utvecklas, i dag ser vi till exempel en kapacitetsbrist i Sverige. Sedan kommer också de lokala elnäten att behöva utvecklas för att klara av att fler och fler vill investera i småskalig elproduktion.

Läs fler intervjuer med EU-parlamentariker:

Jytte Guteland (S): https://www.ellevio.se/om-oss/Pressrum/newsroom/2020/augusti/jytte-guteland-s-mer-fornybar-el-en-nyckelfaktor/

Sara Skyttedal (KD): https://www.ellevio.se/om-oss/Pressrum/newsroom/2020/juni/sara-skyttedal-kd-en-miljon-nya-ladd--och-tankstallen-behover-bli-verklighet/

Jörgen Warborn (M): https://www.ellevio.se/om-oss/Pressrum/newsroom/2020/september/jorgen-warborn-m-elektrifieringen-viktigaste-vapnet-mot-klimatutslappen/

Fredrik Persson, ordförande för bland annat Svenskt Näringsliv, har valts till ordförande i Ellevio AB. Fredrik ersätter Sören Mellstig, som väljer att lämna ordförandeposten efter fem år.

Fredrik Persson har valts till ny styrelseordförande i Ellevio AB. Fredrik har en gedigen meritförteckning och har bland annat arbetat 10 år på ABB och 15 år inom Axel Johnsson-gruppen. Han är idag ordförande för Svenskt Näringsliv och byggbolaget JM och sitter i styrelsen för bland annat Electrolux och ICA-gruppen.

Fredrik Persson tar från och med den 26 november över som ordförande efter Sören Mellstig som valt att lämna ordförandeposten efter fem år. Under Sören Mellstigs tid som ordförande har Ellevio utvecklats till att ta en tydligare roll i omställningen till ett mer hållbart Sverige. Bland annat har bolaget tredubblat nätinvesteringarna för att möjliggöra energiomställningen, inlett implementationen av den andra generationens smarta elmätning, en viktig del i framtiden smarta nät, samt utvecklat erbjudanden inom laddinfrastruktur för elbilar och solceller.

Som ordförande för Ellevio AB vill Fredrik Persson fortsätta arbetet med att skapa rätt förutsättningar för elnätsbranschen att driva omställningen till ett fossilfritt samhälle

- Elektrifieringen av transportsektorn och industrin, den fortsatta digitaliseringen och en ökad andel förnybar el kräver en stabil elinfrastruktur. Jag ser fram emot att jobba tillsammans med de övriga styrelsemedlemmarna och alla på Ellevio i det viktiga arbetet med att skapa ett hållbart samhälle, säger Fredrik Persson.

Om Ellevio

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Den elhandlarcentriska modellen (ECM) och elmarknadshubben som de är utformade i dag saknar starkt politiskt stöd. Det blev tydligt under ett webbinarium den 16 november.
– ECM tror jag inte vi kommer att införa, sade Monica Haider (S).

Trots de omfattande förändringar som elmarknadsreformen ECM tillsammans med en elmarknadshubb skulle innebära för elmarknaden har diskussionerna om effekterna uteblivit ju närmare införandet vi kommer, fram till nu. 41 elföretag ligger bakom initiativet Handslaget för att skapa en kundorienterad elmarknadsmodell. I rapporten Handslaget – en mer kundvänlig elmarknad pekar de på bristerna i ECM och elmarknadshubben. Under ett webbsänt seminarium samlades kunder, bransch och politiker för att diskutera ämnet. Två timmar med olika infallsvinklar och perspektiv landade i slutsatsen att stödet för reformen som den ser ut i dag är väldigt svagt.

– Det här är ett gammalt förslag och tiden har sprungit ifatt oss. Det har hänt mycket på flera områden sedan idén kom till, bland annat digitaliseringen och effektbristen, sade Monica Haider (S).

– Exakt hur det här kommer fortgå får vi väl se, men ECM tror jag inte vi kommer att införa, även om det inte är hugget i sten. Det finns olika sätt och lösningar att jobba vidare med detta.

"Vore förödande"

Moderaternas Lotta Olsson menar att förslagen är föråldrade.

– Vi tror varken på modellen eller hubben, inte för att det inte var en bra idé från början utan för att tiden har gått ifrån det. Det finns så många nya och genialiska lösningar i dag som inte fanns för tio år sedan. Det skulle bli stort, dyrt och är föråldrat, dessutom bekymrar jag mig för säkerhetsfrågan. Att lägga all svensk elförbrukning i en hubb vore förödande, sade hon.

Säkerhetsaspekten lyftes flera gånger under webbinariet, bland annat av Björn Berg från Ngenic och säkerhetsexperten Robert Malmgren. Oavsett val av marknadsmodell är säkerhetsfrågan kritisk.

Skeptiska tongångar till den elhandlarcentriska modellen och elmarknadshubben framfördes från fler politiker under webbinariet. Kristdemokraternas Camilla Brodin är emot att ECM och hubben införs och välkomnar därför regeringens paus i frågan så att vi inte ”rusar fram med något gammalt som inte har nytta för Sveriges elkunder i framtiden”. Mattias Bäckström-Johansson (SD) sade att fortsatt kontakt mellan kunder och elnätsföretag blir viktigt med tanke på nätkapacitetsbristen och han menade att det krävs ”ett enat grepp från politiken” för att få långsiktighet i besluten. ­Centerpartiets Rickard Nordin höll med om det och uppmanade också branschen till att agera på egen hand:

– Fortsätt jobba vidare på det spåret man är inne på och börja realisera saker i verkligheten, då blir det lättare för oss i politiken att följa efter, sade han.

Finns enklare lösningar

En av huvudpoängerna med rapporten är just att de problem som ECM och elmarknadshubben ska lösa kan göras på ett enklare sätt. Bland annat tar de 41 elföretagen upp att fullmaktshanteringen skulle kunna lösas genom reglering och tillsyn från Energimarknadsinspektionen, att få till förenklade fakturor skulle kunna ordnas genom att initiera en branschgemensam dialog och de dyra anvisningsavtalen skulle en konkurrensupphandling kunna lösa.

Hur ECM och elmarknadshubben kommer att hanteras politisk är inte klart i dagsläget, men regeringen förväntas komma med förslag.

– Den elhandlarcentriska modellen kanske inte är det viktigaste för elsystemet i framtiden och därför är det bra att det är paus nu och att vi kan komma med en bra proposition från regeringens sida, sade Miljöpartiets Staffan Kuylenstierna, politisk sekreterare i näringsutskottet.

Läs och se mer

Läs rapporten Handslaget – en mer kundvänlig elmarknad här: https://second-opinion.se/wp-content/uploads/2020/10/Handslaget-En-mer-kundvanlig-elmarknad.-rev20201009.pdf

Se seminariet Energiomställning på kundens och klimatets villkor i efterhand: https://youtu.be/gk1Nw1xPLaA

Den 1 december öppnar en helt ny marknadsplats för effektflexibilitet i Stockholmsregionen - sthlmflex. Den nya marknaden är unik i sitt slag, öppnar för nya aktörer att delta och gör det lönsamt att planera och vara flexibel med elanvändningen. Framförallt blir sthlmflex ett viktigt inslag för att minska den ansträngda situationen med kapacitetsbrist i regionens elnät.

Projektet sthlmflex är nästa stora kliv i utvecklingen av ett smart, modernt energisystem där fler aktörer kan delta. Till skillnad från den vanliga elhandeln, där elproducenter och elhandlare säljer el, får nu elanvändare och elproducenter, företag och hushåll alla möjlighet att erbjuda effektflexibilitet mot betalning när efterfrågan på eleffekt orsakar flaskhalsar i näten. På så sätt kan effekt frigöras när elanvändningen slår i taket, till exempel under kalla vinterdagar.

- Lanseringen av den nya marknadsplatsen handlar om att förbereda oss för en framtid där vi kommer att behöva ett mer dynamiskt elsystem samtidigt som det ska bidra till att vi bättre kan möta elektrifieringen av Stockholmregionen, säger Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät.

- Intresset för att vara med är väldigt stort från industrier, elproducenter, fastighetsägare och aggregatorer. Vi bedömer att den koordinerade samverkan och den nya marknadsplatsen kan frigöra effekt motsvarande vad hela Södermalm använder, säger Bengt Johansson, affärsutvecklare på Ellevio.

Ansträngd situation

Bakgrunden till initiativet är den ansträngda situationen med kapacitetsbrist i Storstockholms elnät. Fler bostäder, industrier, eldriven trafik och ambitiösa mål för minskade klimatutsläpp gör att elförbrukningen ständigt ökar i Storstockholm. Elnätsföretag rekordinvesterar i nyetableringar och upprustningar av kablar, ställverk och annan utrustning, men innan allt är färdigbyggt kan kalla vinterdagar göra att efterfrågan på el plötsligt ökar dramatiskt. Kapaciteten i elnäten riskerar då att slå i taket.

Den första fasen är ett FoU-projekt som drivs av Svenska kraftnät tillsammans med regionnätsföretagen Ellevio och Vattenfall Eldistribution. Koordineringen och flexibilitetsmarknaden i Storstockholm är den första av sitt slag att testas och har potential att bli den största i landet om den sedan blir permanent.

- Det som gör sthlmflex unikt är att det sker i Sveriges största region med 26 kommuner, inom ett område med två regionnätsägare, Ellevio och Vattenfall Eldistribution. De tillgängliga flexibilitetsresurserna i regionen kommer för första gången kunna avropas där trycket på elnäten är som störst, säger Yvonne Ruwaida, affärsstrateg på Vattenfall Eldistribution.

Kontakt för media

Jesper Liveröd, presskontakt Ellevio 070-92 99 623
Agneta Molinder, pressekreterare Vattenfall Eldistribution 073-08 55 107
Svenska kraftnäts presstjänst 010-475 80 10

Om sthlmFlex

Projektet sthlmFlex drivs av Svenska kraftnät, Ellevio och Vattenfall Eldistribution. Den inledande testperioden pågår mellan 1 december 2020 till 31 mars 2020, då förbrukningen under de så kallade höglastmånaderna är som högst och behovet av flexibilitet som störst. Förhoppningen är marknaden med effektflexibilitet ska etableras permanent därefter.

Inom FoU-projektet levereras marknadsplattformen av NODES och elnätsföretagens beslutsstödsverktyg av E.ON.

Marknaden omfattar hela Stockholmsregionen med totalt 26 kommuner.

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Det är Ellevios största stationsprojekt någonsin och unikt i energi-Sverige. Nu går startskottet för en total ombyggnad av ställverket i Värtan. Ett miljardprojekt som blir en viktig pusselbit för att säkra Stockholms fortsatta elektrifiering.

Området Värtan, vid stadsdelen Hjorthagen, har i över 100 år varit ett nav i elförsörjningen av Stockholm. Det var här den första stora elledningen in till huvudstaden byggdes och på allvar tog elen till stan. Nu är det dags för en ny epok när ett gigantiskt projekt drar igång. Ellevio ska, tillsammans med entreprenören Linxon, bygga om hela ställverksområdet för att framtidssäkra elförsörjningen. Den ombyggda Värtanstationen kommer öka kapaciteten i elnätet och öka driftsäkerheten.

- Det här projektet är ett jätteviktigt steg för hela Stockholm. Satsningar likt den här i Värtan är en förutsättning för att staden ska kunna fortsätta sin elektrifieringsresa, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio.

Viktig pusselbit

Stockholm och Sverige är mitt uppe i en omställning av energisystemet, en avgörande del i att möta klimatutmaningarna. Hela fordonsflottan ska gå på el senast 2030, tunga industrier ska ställa om och vi ska ha ett klimatneutralt energisystem i Sverige senast 2045. Det i kombination med ett generellt ökat elberoende i samhället ökar kraven på elnäten och tillförlitligheten.

- Ombyggnationen av Värtan är en av de viktiga pusselbitarna och lägger grunden för att Stockholm ska kunna fortsätta utvecklas, skapa tillväxt och nå sina högt ställda klimatmål. Regionen växer oerhört fort och det byggs mycket ny infrastruktur, bland annat 11 nya tunnelbanestationer. Vi vill vara en möjliggörare för det, säger Johan Lindehag.

Byggstart under 2021

När avtalet med Linxon skrevs under nyligen var det startskottet för projektet. Markarbeten startar under våren 2021 och den nya stamnätsstationen ska stå klar under 2025. Då ska hela det befintliga ställverksområdet byta skepnad. Från ett utomhusställverk stort som två fotbollsplaner, till ett komprimerat inomhusställverk med modern arkitektur. Projektet är unikt i sitt slag i Sverige, eftersom det blir första gången som den här typen av storskalig anläggning byggs om inne i en storstad som Stockholm.

- Det är ett speciellt projekt på många sätt. Vi har jobbat med planering och förberedelser i mer än fem år, så det känns såklart fantastiskt att komma igång. Det är ett oerhört komplext arbete vi har framför oss, eftersom hela anläggningen ska vara i drift och leverera el till stockholmarna samtidigt som ombyggnationen sker. säger Hans Arnesjö och Emelie Kjellström, projektledare på Ellevio.

FAKTA: Station Värtan

• En stamnätsstation är en anläggning som tar emot el från stamnätet och distribuerar vidare på lägre spänningsnivå via regionalt och lokalt elnät
• I Värtan kommer el in via stamnätets kablar med 220 kV spänning. Elen transformeras sedan ner till 110 och 33 kV
• 1918 invigdes elledningen från vattenkraftverket Untran utanför Tierp till ställverket i Värtan Elens etablering möjliggjorde Stockholms utveckling
• 1948 flyttades stationen till den tomt där den nya stationen ska byggas och vara klar 2025
• Entreprenör i projektet är Linxon, med NCC som underentreprenör

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Ellevio har intervjuat några av Sveriges Europaparlamentariker om hur de ser på EU:s framtida elförsörjning. Sist ut på listan är Miljöpartiets Jakop Dalunde.

Så låga elpriser som möjligt måste inte alltid vara det självklara målet för Sverige. Det menar Miljöpartiets EU-parlamentariker Jakop Dalunde.
– Högre elpriser skapar incitament för energieffektivisering och kan driva på omställningen till förnybart, vilket skapar fördelar för Sverige längre fram, säger han.

Jakop Dalunde tycker precis som många andra med EU-perspektiv att den nordiska elmarknaden är ett föredöme i att den är så välintegrerad. Samtidigt finns det flaskhalsar mot elmarknaderna utanför Norden som måste hanteras för att inte exporten av förnybar el dit ska begränsas, menar han. Och när han får frågan om vilken elmarknad som Sverige skulle kunna snegla på för att få inspiration svarar han den tyska.

– Där är mikroproduktion av solel ännu enklare än i Sverige. Miljöpartiet har drivit på flera viktiga reformer för att underlätta mikroproduktion av solel under åren i regeringen, men vi är fortfarande inte i mål.

Vill se skärpta mål

Mer förnybar energi är Miljöpartiets tydliga linje och Jakop Dalunde välkomnar EU:s vision om klimatneutralitet till 2050. Men det räcker inte med avlägsna mål, menar han, och berättar att den gröna gruppen i EU-parlamentet föreslår att målet till 2030 ska skärpas till utsläppsminskningar på 65 procent utifrån 1990 års nivå. De vill också se att ett stopp för fossila subventioner skrivs in i klimatlagen.

– Vi måste dessutom fortsätta att arbeta för att det ska kosta att släppa ut. Vi måste fasa ut den fria tilldelningen av utsläppsrätter och få in sjöfarten och flyget i systemet fullt ut, säger han och tycker att det så kallade Clean energy for all Europeans packageär viktigt, för att det ger EU en sammanhängande klimatpolitik.

– Paketet bidrog till att förtydliga spelreglerna för biobränslen, driva på integrationen av elnäten och fasa ut fossila lösningar som gas, olja och kol. Det var bra, men vi är långt ifrån i mål. Nu måste den europeisk klimatlagen komma på plats, regelverken kring vindkraft och vätgas förtydligas och så utvecklingen av utsläppshandeln som sagt.

"Ska kunna ladda överallt"

Jakop Dalunde ser elektrifieringen som avgörande för att EU ska lyckas nå sina klimatmål och klara transportsektorns elektrifiering. Utbyggnaden av laddinfrastrukturen kräver samarbeten på alla nivåer och från många olika aktörer i samhället. Från EU:s sida handlar det bland annat om att EU:s olika fonder och stödsystem, exempelvis InvestEU och TEN-T, ska vara utformade så att de kan gå till att stödja utbyggnaden av laddinfrastruktur.

– Det handlar också om standardisering, har du köpt en elbil måste du veta att den går att ladda överallt. I dag har till exempel japanska och tyska elbilar olika standarder, det hjälper dig inte att det finns en laddpunkt om inte sladden går att sätta i bilen, säger han och understryker att elektrifieringen är viktig även inom andra sektorer. Han lyfter fram den nya pilotanläggningen i Luleå som tillverkar stål utan kol, Hybrit, som ett typexempel på hur framtiden kommer att se ut.

För en lyckad elektrifiering är elnäten helt centrala. Tillsynsmyndigheten ACER gör en översyn av elområdena i Europa där en förändring av områdena skulle påverka elpriserna och därmed Sveriges konkurrenskraft.

På vilket sätt ska Sveriges intressen tillvaratas bäst i den här översynen tycker du?
– Jag tycker inte att det är helt självklart att så låga elpriser som möjligt alltid är det bästa för Sverige. Högre elpriser skapar incitament för energieffektivisering och kan driva på omställningen till förnybart, vilket skapar fördelar för Sverige längre fram. I synnerhet i frågor kring elnät måste vi ha ett långsiktigt perspektiv för både Sverige, EU och näringslivet med tanke på att investeringar i elnäten är väldigt långsiktiga investeringar.

Läs fler intervjuer med EU-parlamentariker:

Jytte Guteland (S): https://www.ellevio.se/om-oss/Pressrum/newsroom/2020/augusti/jytte-guteland-s-mer-fornybar-el-en-nyckelfaktor/

Sara Skyttedal (KD): https://www.ellevio.se/om-oss/Pressrum/newsroom/2020/juni/sara-skyttedal-kd-en-miljon-nya-ladd--och-tankstallen-behover-bli-verklighet/

Jörgen Warborn (M): https://www.ellevio.se/om-oss/Pressrum/newsroom/2020/september/jorgen-warborn-m-elektrifieringen-viktigaste-vapnet-mot-klimatutslappen/

Fredrik Federley (C): https://www.ellevio.se/om-oss/Pressrum/newsroom/2020/november/fredrick-federley-c-norden-behover-se-over-kapacitetsbristen/

Elnätsregleringen måste bli mer ändamålsenlig, menar regeringen och inleder nu en elnätsdialog mellan politiken och elnätsmarknadens aktörer.
– Vi är positiva till initiativet, säger Ellevios vd Johan Lindehag.

Dagens elnätsreglering behöver utvecklas. Det är inte bara regeringens uppfattning, även kunder, näringsliv och elnätsföretagen instämmer. Alltför ofta är det till slut domstolen som efter långa och komplicerade processer får avgöra hur stora elnätsföretagens intäkter blir. Regeringens giv är att samla till en så kallad elnätsdialog.

– Det är väldigt bra att vi samlas brett, att alla får komma till tals och att vi diskuterar hur elnätsregleringen ska se ut i framtiden. Dialog är viktigt för att vi ska kunna få till en reglering så att vi undviker domstolsprocesserna, säger Johan Lindehag.

Första mötet hölls 26 oktober och i början av nästa år kommer regeringen att presentera form för arbetet och vem som kommer att leda det. Det övergripande målet är att skapa transparens och stabilitet i flera reglerperioder samt att få till en reglering som alla aktörer kan ställa sig bakom. För Ellevio är önskemålet att få långsiktighet. Branschföreningen Energiföretagen har gjort beräkningar som visar att om Sverige ska klara målet med nettonollutsläpp till 2045 krävs det investeringar på 500 miljarder kronor i det svenska elnätet.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Långsiktig och stabil

– Vi behöver en reglering som ger oss elnätsföretag incitament att genomföra de här investeringarna och som samtidigt är begriplig för kunderna. Ellevio har ungefär 1 000 investeringsprojekt i gång varje år för att säkerställa våra kunders och samhällets behov av tillväxt och omställning. Med de förutsättningarna behöver vi en långsiktig, förutsägbar och stabil reglering för att vi ska våga fortsätta investera, säger Johan Lindehag.

Hans förhoppning är därför att regleringen kommer att ”stötas och blötas ordentligt” i elnätsdialogen och att det till slut mynnar ut i en bred politisk enighet.

– Jag hoppas att det ska bli en blocköverskridande överenskommelse som överlever de politiska valen.

Johan Lindehag poängterar att många delar av dagens elnätsreglering ändå fungerar bra och inte bör ändras. Trots allt har domstolsprocesserna under åren varit en avsiktlig del av att sätta praxis i regleringen och har bidragit med ett frammejslande i detaljer som är betydelsefulla. Han tycker därför att arbetet i elnätsdialogen inte ska handla om att kasta upp allt i luften, utan det handlar om att bygga vidare på det som är bra och ändra på det som inte fungerar så bra.

Tror du elnätsdialogen kommer att bidra till att vi får se en bättre reglering?

– Jag är hoppfull och jag tror oavsett att en ökad kunskap om varandras situation, byggd på fakta, är viktigt för att nå i mål, säger Johan Lindehag.

FAKTA: Regeringens mål med elnätsdialogen

• Konkurrensmässiga priser
• Investeringar i nät och annat ska vara samhällsekonomiskt motiverade
• Minska osäkerhet kring regleringen och skapa förutsägbarhet
• Möta framtida utmaningar
• Balansera aktörernas roller

Vi lämnar strax ett år som inte liknar något vi varit med om tidigare, samtidigt som det har hänt massor på vår elmarknad. För mig är det fem saker som sticker ut mer än något annat. Här har du mitt 2020 – trevlig läsning!

Årets Genombrott – elnäten som möjliggörare

Det här var året då elnätsfrågorna gick från att betraktas som ”två hål i väggen” till att vara möjliggörarna. Elfrågor i samhällsdebatten har mest handlat om hur elen produceras och först nu har förståelsen för elnätens betydelse trängt igenom på allvar. Fossilfritt Sveriges stora antal färdplaner som har lanserats under året med branschens egen färdplan ”Fossilfri el” i spetsen vittnar om elnätens betydelse för omställning och tillväxt. Bransch efter bransch pekar på investeringsbehoven och i stugorna landet runt förundras man över hur elnäten kan vara så bortglömda. Kan man tala om elnäten som en snackis, så är det nog i år! Det är extra glädjande att politiken är väl införstådda i att det är omfattande nätinvesteringar som måste fram. Att elektrifieringskommissionen, elektrifieringsstrategin och elnätsdialogen rullade igång under året visar också att politiken inser betydelsen av elnätens roll för att elektrifieringen ska kunna göra sitt på Sveriges väg mot att nå klimatmålen.

Årets Tvärnit – nej till förnybar el i Värmland

När vi i år fick ett nej av Svenska kraftnät till ett högre abonnemang för att kunna ansluta mer vind- och solel i Värmland ställdes vi inför ännu en tuff situation när stamnätet inte hinner möta samhällets förändringar. Vi har tidigare sett att elen inte når fram till konsumenterna på grund av brist på nätkapacitet, med detta nej till produktion fördjupas nätproblematiken. Vindkraften har växt väldigt mycket i Värmlandsregionen och fortsätter att växa i Sverige. Vindkraften är idag den snabbast växande och billigaste tillväxten av elproduktion i Sverige. Ska behovet av ökad elanvändning matchas med ny elproduktion krävs lösningar för att snabba på stamnätsutbyggnaden.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Årets Systemfel – panikköp av effekt räddade sommaren

Att Svenska kraftnät i somras panikköpte effekt från Ringhals 1, Karlshamnsverket och Rya Kraftvärmeverk för att vara säkra på att klara av störningar och oförutsedda händelser under semestertider är årets mest omskakande händelse för oss i elbranschen. Den blottlägger att vi har ett elsystem där marginalerna minskar. Utvecklingen av elsystemet med mer kabel och med mer vindkraft och mindre kärnkraft ökar behovet av att hantera spänningsstabilitet och kortslutningseffekt vilket för med sig en allt större utmaning för Svenska kraftnät. Systemets nya skepnad kräver nya verktyg som exempelvis stödtjänster, aldrig tidigare har det varit så tydligt. Det blir viktigt att följa och se vad Svenska kraftnäts nya regeringsuppdrag rörande stödtjänster och avhjälpande åtgärder landar i.

Årets Nyhet – marknadsplats för effekt

Förmätet, jag vet, men kan ändå inte låta bli att lyfta fram oss själva som årets nyhet. Jag är nämligen väldigt stolt över att Ellevio tillsammans med Vattenfall och Svenska kraftnät har sjösatt sthlmflex i år. Speciellt i en tid när nätkapacitetsbristen är allvarlig på flera platser i landet och vi står inför ett mer dynamiskt kraftsystem som är mer beroende av användarna. Men marknadsplatsen för ett flexiblare elsystem är inte bara en betydelsefull åtgärd för att hantera kapacitetsbristen i sig, det är också ett bevis på att vi i branschen vill och kan samarbeta för att hitta lösningar. 2020 blev året då nätkapacitetsfrågan lyfte från problemformulering till verkstad.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Årets Oväntade – stark elnätsutbyggnad trots pandemi

Pandemin har fört med sig långtgående konsekvenser för hela samhället, så även för energisektorn. Trots den allvarliga situationen har energisektorn klarat sig förhållandevis väl. För oss på Ellevio har en trygg elförsörjning varit av största prioritet med fokus på utökad beredskap för att säkerställa fortsatt god drift och utveckling av elnätet. Vi oroade oss för att våra investeringsprojekt inte skulle kunna genomföras som planerat. Året har dock visat att ansvarsfullt agerande från våra entreprenörer och oss för att begränsa smittspridning har gått att kombinera med fokuserat arbete i våra projekt. Vi befarade även att efterfrågan på el skulle minska drastiskt, men vi överraskades. Efterfrågan hos våra största kunder har inte minskat och förändrade arbetssätt och vanor i samhället har snarare förändrat elanvändningen än minskat den. Så när vi summerar året är det faktiskt inte pandemin utan den varma vintern med minskade energivolymer som har varit vår främsta utmaning.

Med detta återstår det bara att önska en riktigt god jul och ett gott nytt år – vi ses 2021!