Energisystemet står inför en genomgripande förändring och med den följer stora utmaningar. Hur ser egentligen utmaningarna ut och på vilket sätt behöver energisystemet utvecklas för att möta dem? I en intervjuserie möter vi tongivande branschprofiler som delar med sig av sina perspektiv. Tidigare har Nils Andersson och Lars Bergman gett sin syn, nu är det dags för Birgitta Resvik.

Den nordiska elmarknadens utmaningar behöver mötas med nya marknader som ger betalt för flexibilitet och kapacitet. Det menar Birgitta Resvik.

1996 avreglerades elmarknaden. Det innebar att priserna på el skulle bestämmas på en marknad med fri prisbildning där elkunderna fick möjlighet att välja från vilket elhandelsföretag de ville köpa sin el. Birgitta Resvik, med över 15 års nära erfarenhet av energipolitik, menar att det var ett väldigt bra grepp.

– Avregleringen har tjänat väldigt väl. Det har blivit betydligt bättre samhällsekonomiskt än om vi skulle ha fortsatt med den tidigare modellen där tariffer avgjorde priset och insynen inte var särskilt god. Kunderna uppskattade transparensen och stabiliteten som den nya elmarknaden gav, säger Birgitta Resvik.

Det är snart 25 år sedan elmarknaden avreglerades, om vi flyttar fram tiden lika mycket och landar på 2045. Om du får bestämma, hur kommer elmarknaden se ut då?

– Jag skulle vilja se en fullständigt integrerad europeisk elmarknad, där vi nyttjar den variabla elproduktionen på ett effektivt sätt och samtidigt säkerställer leveranssäkerheten. Det låter kanske utopiskt i dessa dagar, men med ny teknik tror jag att det är möjligt och nödvändigt att de decentraliserade och internationella elsystemen samverkar i hög grad.

Men innan vi är där behöver utmaningar tas om hand redan i dag och Birgitta Resvik pekar på några. En av dem är svängningarna i produktionen som avspeglar sig i stora prisvariationer och som har uppstått på grund av tillväxten av den väderberoende elproduktionen från framför allt vindkraft.

– Det senaste halvåret har vi på allvar fått in fenomenet negativa elpriser på den nordiska elmarknaden – det som till exempel Tyskland har haft sedan tidigare som en följd av de stödsystem som finns. Det måste vi komma bort ifrån, de låga priserna minskar viljan att investera i elproduktion.

Separat marknad minskar likviditet

Hon lyfter också utmaningen med att vissa investeringar i vindkraft genomförs vid sidan av marknaden genom direkta avtal mellan producent och konsument, där ett visst elpris garanteras på längre sikt. Det här minskar likviditeten, det vill säga handelsflödet, på elmarknaden, vilket är problematiskt då likviditet är A och O för en fungerande elmarknad.

– Risken är att marknadsaktörerna tappar förtroende för prisbildningen. Det finns goda förklaringar till att dessa avtal uppstår, men för elmarknaden är det besvärande, säger Resvik.

För att hålla elsystemet i nödvändig balans krävs både flexibilitet och kapacitet. Flexibiliteten handlar om att elkunderna ska agera på elpriset i större utsträckning och minska sin elanvändning när priset är högt för att därigenom hjälpa till så att balansen i elsystemet hålls. Kapaciteten handlar om att det hela tiden ska finnas tillräckligt med el för att möta efterfrågan. För att hantera de utmaningar vi står inför behöver det etableras marknader, menar Birgitta Resvik.

Ny teknik öppnar möjligheter

– Det behövs nya marknader för att hantera de utmaningar vi står inför och där måste de som levererar flexibilitet och kapacitet också få betalt. Och med ny teknik, till exempel AI, är det möjligt att skapa sådana marknader på ett sätt som inte var möjligt för bara några år sedan, säger hon och fortsätter:

– Det här är komplext att få till och kräver duktiga marknadsdesigners som kan skapa modeller med hög trovärdighet som i sin tur genererar nödvändiga investeringar. Får vi till det kommer det att locka ett risktagande och det behöver vi för att få en effektiv marknad för flexibilitetstjänster.

Vill du se statliga stöd för att skapa dessa marknader, ungefär som marknaden för elcertifikat kom till?

– Nej det behövs inte. Principen är enkel och handlar om att sätta ett värde på de tjänster som behövs och sedan säljs de. Då skapas rätt pris. Basen för fortsatt trygg svensk elförsörjning är en tydlig marknadsutveckling i Norden, säger Birgitta Resvik.

FAKTA: Birgitta Resvik

Civilingenjör kemiteknik och egenföretagare med bland annat engagemang i olika utvecklingsbolag, till exempel Phoenix Biopower. Tidigare ansvarig för samhällskontakter på Fortum (2010-2019), ansvarig för energi- och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv (2004-2010), ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapskademien, IVA. 

Tidigare delar

Lars Bergman: Vi ser en andra våg av elektrifiering

Nils Andersson: Låt elnätsföretagen handla med el

SMHI har utfärdat en klass 1-varning för kraftiga vindar och åska i samband med att ett lågtryck drar in över Bohuslän, Skaraborg och södra Värmland under torsdagen. Elnätsföretaget Ellevio fördubblar sin beredskap för att snabbt kunna hantera störningar och eventuella strömavbrott i samband med ovädret.

Vid lunchtid imorgon förväntas ett oväder dra in ifrån Skagerrak och Kattegatt. SMHI har gått ut med en klass 1-varning för kuling till havs och mycket hårda vindbyar in över land, vilket innebär vindstyrkor upp till 25 m/s.

- Vi har beslutat att fördubbla beredskapen både hos drifttekniker i fält och i vår driftcentral, berättar Anders Ekberg, driftchef på Ellevio.

- Det är alltid svårt att veta exakt hur den här typen av oväder slår mot elnätet, men vi väljer att ta höjd för att klara av en hel del strömavbrott. Det som normalt sett händer när det blåser rejält är framför allt att träd blåser omkull och skadar våra elledningar, säger Anders Ekberg.

Varningen gäller framför allt för Bohuslän, Skaraborg och Värmland – men även andra områden kan påverkas.

I linje med Ellevios säkerhetspolicy kan inga montörer och entreprenörer utföra skadereparationer om vi bedömer att vädret utgör ett hinder för att kunna arbeta säkert.

Senaste information kring strömavbrott hittar man alltid på https://avbrottskarta.ellevio.se/

Ellevio AB är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till mer än 960 000 hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm och Nynäshamn i öster. Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt cirka 3 000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och OMERS Infrastructure. 

SMHI varnar för att ett lågtryck drar in från Norge under måndagen, med kraftig blåst som följd. Elnätsföretaget Ellevio ökar sin beredskap för att snabbt kunna hantera strömavbrott i samband med blåsten. 

Ett lågtryck med centrum över Jämtland förväntas dra in under natt mot måndag. Det kommer börja blåsa kraftigt under måndag förmiddag och förväntas mojna framåt kvällen. För Ellevios områden går SMHI ut med en klass-1 varning (lägsta nivån för vindbyar som kan uppnå stormstyrka över 25 m/s) med nord-nordvästlig riktning. Av Ellevios nätområden ser i nuläget framförallt Hälsingland, Dalarna, norra Värmland och Bergslagen ut att bli påverkade, med fokus på de norra delarnas inland.

- Vi ökar (fördubblar i Värmland-Bergslagen och tredubblar i Dalarna-Hälsingland) beredskapen både hos entreprenörerna samt även i driftcentralen, säger Anders Ekberg, driftchef på Ellevio.

- Vi går upp i beredskapsläge under söndagen och påminner samtidigt all personal om vår policy med fokus på säkert arbete. Vi arbetar bara om det går att göra det på ett säkert sätt, understryker Anders Ekberg.

En osäkerhetsfaktor för Ellevio är att ovädret kommer ha sitt förväntade centrum över Jämtland-Härjedalen och att det är svårt att säga hur långt söderut det kommer ta sig.

- En annan osäkerhet är vindriktningen som är nord-nordvästlig, vilket inte är så vanligt i dessa områden. Det innebär att vi inte riktigt vet hur mycket träden kan stå emot denna vindriktning, säger Anders Ekberg.

Ellevio AB är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till mer än 960 000 hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm och Nynäshamn i öster. Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt cirka 3 000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och OMERS Infrastructure. 

Stormar, bränder och haverier. Händelser som alla kan orsaka strömavbrott för tiotusentals kunder inträffar flera gånger varje år. Men när en pandemi lamslår stora delar av samhället ställs energiförsörjningen inför helt nya typer av utmaningar. Hur arbetar Ellevio för att hantera situationen? Vi har pratat med Ellevios nye driftchef Anders Ekberg, som har fått en svettig start på jobbet.

Navet i Ellevios verksamhet är driftcentralen. Det är därifrån elnätet övervakas, dygnet runt, året om. Det är också från driftcentralen som allt fältarbete koordineras, kontrolleras och övervakas. Både det planerade och det oväntade. Anders Ekberg är ny som driftchef sedan årsskiftet och har verkligen inte fått någon mjukstart.

- Det har varit påfrestande, men intressant. Jag undrar, precis som många andra 'har vi gjort tillräckligt med åtgärder eller är det något ytterligare vi borde ha tänkt på'.

- Eftersom vi aldrig har varit med om något liknande finns det ju inget facit på vad man bör göra och det upplever jag som jobbigt, berättar Anders Ekberg.

Närmare en miljon hushåll och företag är beroende av att Ellevio levererar el, dygnet runt, året om. I tider som dessa är det kanske viktigare än någonsin med en trygg elförsörjning. Många arbetar hemifrån, sjukhusen är extremt hårt belastade och många företag och industrier kämpar när efterfrågan sjunker och export stoppas. Då måste elen fram.

Vilka åtgärder har Ellevio gjort för att minimera riskerna för spridning och påverkan på verksamheten och i förlängningen kunderna?

- Vi har en krisplan för pandemi och under början av året jobbade vi med vår årliga uppdatering av den. Det gjorde att vi var väl pålästa.

- En av de första åtgärderna vi gjorde var att minimera riskerna för spridning inne på driftcentralen. Vi har därför infört besöksförbud både för externa men även andra anställda inom Ellevio. Alla operatörer tvättar av arbetsplatsen före och efter sitt arbetspass, vi har utökad städning samt att vi uppmanar operatörerna att kolla ”tempen” innan de går hemifrån.

- Om vi skulle få smittspridning inne på driftcentralen har vi gjort en plan för hur vi ska hantera det också.

Låg frånvaro

Som en följd av pandemin jobbar många på Ellevio hemifrån och håller kontakt med kollegor och omvärlden via digitala kanaler. Men medarbetarna i driftcentralen måste vara på plats.

- Stämningen är god och vi följer sjukfrånvaron noga. Precis som vi ser tecken från övriga samhället så är sjukfrånvaron just nu på ”all time low”, det vill säga att vi är väldigt friska.

- Operatörerna har även uttryckt att det är lugnare på arbetsplatsen. På grund av besöksförbudet så är det mindre folk inne på driftcentralen. På ett personligt plan har det dock varit tråkigt då besöksförbudet gör att inte heller jag kan besöka driftcentralen, vilket inte varit så kul då jag just börjat känna medarbetarna där.

Blåsiga månader

Som om inte hantering av en pandemi vore nog så har det också varit en ovanligt blåsig vinter och vår så här långt. Ellevios kunder har påverkats av fem olika oväder som fått relativt omfattande konsekvenser, med cirka 20-25 000 strömlösa kunder vid varje tillfälle. Trots det har felavhjälpningen gått smärtfritt.

- Det här är nog det jag är mest stolt över under Corona-perioden. Trots att vi har en världsomspännande pandemi har vi tillsammans med våra entreprenörer klarat av dessa oväder på ett riktigt bra sätt utan några olyckor. Vi har behövt jobba annorlunda eftersom vi inte kan sitta tillsammans och prioritera arbetet, men det har funkat riktigt bra. Känslan är att det har funnits tillräckligt med resurser i fält och inne i driftcentralen för att klara av ovädren, så det har varit business as usual så här långt, säger Anders Ekberg.

Hur ser planeringen ut framöver? Vilka risker ser du kopplat till Covid-19?

- De risker jag ser är framförallt för vår del om många operatörer eller montörer blir sjuka samtidigt som vi får en stor storm. Det kommer göra det svårt att laga felen lika snabbt som vi brukar. Samtidigt finns stor uppfinningsrikedom hos medarbetarna och en stark vilja att klara av det. På driftcentralen är det ett till viss del händelsestyrt arbete och vi har klarat av många kriser förut. På samma sätt var känslan när vi pratade med medarbetarna om pandemin, det kom direkt upp idéer på vad man kan göra för att minska risken för smittspridning, det var häftigt att se.

Situationen är ju inte på något sätt unik för Ellevio – samarbetar branschen något?

- Ja vi samarbetar och har varje vecka avstämningar hur läget är. Det finns också ett forum inom energibranschen med fokus på resursfrågan som är aktiverat, utifall det blir problem med leveranser av någon särskild utrustning eller att många blir sjuka, avslutar Anders Ekberg.

Ellevio AB (publ) har idag publicerat sin årsredovisning för 2019. Dokumentet inkluderar även Ellevios hållbarhetsrapport och bolagsstyrningsrapport.

Årsredovisningen finns tillgänglig på svenska och engelska på https://www.ellevio.se/om-oss/finansiell-information/arsredovisning2019

Räkenskapsåret avser perioden 1 januari – 31 december 2019.

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Ellevio testar nu avancerad mätteknik för att kunna överföra mer el i näten. Det här skapar möjligheter att få in mer förnybar energi i elsystemet och ökar också tryggheten i elöverföringen.

Behovet av överföring av el ökar. Inte minst handlar det om att kunna ansluta och överföra el som produceras av vindkraft, det är här tillväxten av ny elproduktion är överlägset störst och med det följer ett ökat behov av elnät. Den gängse lösningen är att bygga nytt elnät för att kunna överföra mer el, men det finns också andra sätt.

– Det finns outnyttjad kapacitet i våra ledningar i dag. Genom att använda avancerad mätteknik får vi fram en massa information om ledningen och kan därigenom avgöra hur mycket av ledningen som inte utnyttjas och kan då öka överföringen av el i ledningen, säger Erik Lejerskog, teknisk specialist på Ellevio.

Flera faktorer spelar in

Tekniken som Ellevio nu testar i ett pilotprojekt kallas dynamisk belastbarhet. Genom mätinstrument som placeras både på och intill ledningen tar man reda på en rad olika faktorer som påverkar ledningens egenskaper och överföringsmöjligheter. Det handlar om väderförhållanden som vindstyrka, temperaturer och solens strålning – men också om hur högt ledningen hänger från marken, om det är några vibrationer eller om ledningen är töjd på något sätt. All data som samlas in ger svaret på hur ledningen utnyttjas just där och då och det går också att dra slutsatser om hur mycket ledningen utnyttjas generellt. Finns det mer utrymme i ledningen kan överföringen öka.

– Att bygga en ny ledning kräver stora investeringar och tar lång tid. Det här är en teknik som vi snabbt kan få på plats och effektivt öka överföringen. Vi har många vindkraftsoperatörer som vill ansluta sig till vårt nät, så tekniken är viktig för att öka den förnybara energin i elsystemet, säger Erik Lejerskog.

Den ledningen därEllevio testar tekniken på handlar om just detta. Ledningen går mellan Glava och Värmskog i Värmland och här vill många ansluta vindkraft till nätet. Den här ledningen är också viktig för exporten och importen till Norge. Tekniken höjer leveranssäkerheten i nätet generellt.

Testprojektet pågår, men redan nu finns indikationer på att kapaciteten i den aktuella ledningen kan öka med ungefär 20 procent under vinterperioden.

Verktyg för kapacitetsbrist

– Hur Ellevio kommer att använda tekniken får utvärderingen visa, men jag tror absolut att det här blir en viktig del av hur vi i framtiden använder våra elnät på ett mer effektivt och optimalt sätt. All information och data vi kan få om vårt nät gör att vi kan fatta bättre beslut och höja leveranssäkerheten för kunderna.

– Jag ser också en större potential; motsvarande teknik skulle kunna användas för att samla in mer data i kablar och då blir det ett verktyg för att till exempel hantera kapacitetsbristen i Stockholm, säger Erik Lejerskog.

Ellevios Vision 2030

• Ellevios Vision 2030 innebär att elavbrotten ska bli hälften så många och hälften så långa.
• För att nå målet gäller det att förutspå fel i förväg och när elavbrott ändå inträffar informera ännu bättre och åtgärda felen snabbare.
• Det handlar om att gå från ett i många delar manuellt arbetssätt till ett system med ökad automatisering och ett viktigt verktyg är digitalisering.

Det här var tredje delen av tre som handlar om Ellevios vision om färre och kortare elavbrott. Här kan du läsa tidigare artiklar:

Del 1: https://kundnyheter.ellevio.se/ellevios-mal-halvera-avbrottstiden-for-kunden/

Del 2: https://www.ellevio.se/om-oss/Pressrum/newsroom/2020/mars/fjarrstyrning-av-natet-minskar-tiden-for-elavbrott/

Smarta innovationer som hjälper samhället att ställa om och bli fossilfritt. Det är vad Ellevio och Godel nu söker i den nya innovationstävlingen Startup 4 Climate.

Sverige har ambitionen att vara i framkant i klimatarbetet och en ökad grad av elektrifiering är avgörande för att klara energiomställningen. Ellevio är djupt engagerade i diskussionen om lösningar för att klara utmaningen som samhället står inför. Därför har Ellevio tillsammans med GodEl startat en innovationstävling som ska fungera som katalysator för att hitta nya, spännande lösningar som driver Sveriges klimatarbete framåt.

Söker smarta idéer

- Vi tror på innovationskraften och kreativiteten i startups och har därför initierat tävlingen Startup 4 Climate tillsammans med GodEl. För att lyckas ställa om samhället i den grad som behövs krävs smarta idéer, en enorm genomförandekraft och samarbete mellan aktörer.

- Vi på Ellevio ser det här initiativet som ett viktigt steg i att fördjupa vårt samarbete med mindre företag inom energisektorn. Vi vill gärna se nya idéer och innovationer som ökar takten och stabiliteten i energiomställningen och bidrar med vår kunskap och erfarenhet i utvecklingsarbetet, säger Kristofer Fröjd, chef för affärsutveckling på Ellevio.

Hjälpa kunderna

Tävlingen riktar sig till hela energiområdet och ger startups en möjlighet att utveckla lösningar på de utmaningar vi har framför oss. Det kan handla om att ersätta fossila bränslen med klimatsmart el eller att ställa om industrin till elbaserade processer. Det kan också vara hur man hanterar sol- och vindkraft där tillgången kan variera kraftigt över dygnet eller hur vi motverkar kapacitetsbrist i elnäten samtidigt som elbehovet i samhället ökar eller att hjälpa kunden med att använda energi på ett smartare och mer effektivt sätt.

Tillsammans med GodEl, THINGS och en expertjury kommer Ellevio under hösten att utse upp till tre vinnare i Startup 4 Climate. De vinnande förslagen får dela på en prissumma på 2 miljoner kronor.

Läs mer på http://startup4climate.se/

Koppla elavtalen till kundernas pensionssparande och låt Svenska kraftnät få vara med och bestämma vilken el som ska produceras. Så vill Bosse Andersson utveckla elmarknaden.

Bosse Andersson kan sin elmarknad. Med decenniers erfarenhet i olika roller på Vattenfall, Svensk Energi och Lokalkraft är hans analys både bred och djup. Vart elmarknaden är på väg i dag oroar honom.

– Min första poäng är att det saknas tydligt ansvar för leveranssäkerheten, samhället har inte gett någon ett ansvar för att det produceras el på ett sätt som garanterar att vi i framtiden kommer att ha den el som behövs. Min andra poäng är att kundernas behov och drivkrafter felbedöms, vi har i avregleringen misslyckats att skapa en folkreform.

Vi börjar med kunderna. Bosse Andersson menar att elmarknaden är för komplex för den stora majoriteten av kunderna och då blir det också svårt att fatta välgrundade beslut om sitt elavtal. Dessutom gör en större andel vindkraft att prissvängningarna ökar och det gör läget än mer svårbedömt än tidigare. Hur ska då kunderna kunna avgöra vad som är det bästa elavtalet, frågar sig Bosse Andersson.

Svag drivkraft för kunderna att välja avtal

– Ska man binda sitt avtal på ett eller fem år? Ska man ha rörligt avtal? Få kunder – för att nästan säga inga – kan göra den bedömningen och frågan är om kunderna ens har det intresset för elmarknaden. Incitamenten för att aktivt välja avtal är ju så små:

– Med alla skatter som finns så utgör elen en liten andel av kundernas totala elkostnad – samtidigt som skillnaderna mellan elhandlarna är väldigt små. För mig som kund spelar det ingen större roll om jag får det bästa eller 30:e bästa avtalet.

Bosse Andersson vill se en utveckling där kunderna om de vill i större utsträckning bör ges möjlighet att lämna över val av elavtal till andra aktörer för att få ett bra och tryggt avtal. Han ser det som en fullt möjlig utveckling att till exempel elnätsföretagen skulle kunna få handla el åt sina kunder.

– Sedan skulle jag vilja se lösningar kopplade till min pension. Om pensionssystemet i sin helhet skulle vara kopplat till elnätsmonopolet så skulle en procentsats av ett eventuellt överskott hos enskilda nätföretag kunna återföras till kunderna kollektivt som pension på sikt. Energimarknadsinspektionens jakt på sista vinstöret i elnät borde då bli mindre viktigt. Måhända skulle pensionssystemet via AP-fonder också kunna handla upp el till den kund som inte ser sig som en elmarknadsexpert. Det skulle bli ett upplägg ungefär som dagens AP-fondlösning för den passive PPM-spararen. Om det blir ett överskott så går det in i min PPM-pension. Det skulle vara en trygg lösning för kunden, säger han.

Ansvaret för elproduktionen måste bli tydligt

Kunderna måste också ha el vid varje givet ögonblick. På den här punkten går det åt fel håll och det beror på den stora tillväxten av vindkraft, menar Bosse Andersson. Genom statligt stöd har tillväxten blivit så stor att den har pressat ner priserna och ryckt undan alla incitament till investeringar i elproduktion som inte får statligt stöd. Det gör att elproduktion som inte är beroende av vädret inte byggs och den produktionen kommer att behövas, går hans resonemang.

– Jag skulle vilja att riksdagen fattar beslut om samhällets tydliga krav på leveranssäkerhet och därmed i praktiken tar beslut om vilka egenskaper som behövs om elproduktion och tillförsel från grannländer. Med utgångspunkt i ett sådant beslut får sedan Svenska kraftnät tillsammans med övriga nordiska kraftsystemansvariga uppdraget att se till att elsystemet levererar detta.

Och vad gör de om det inte finns tillräckligt med elproduktion?

– Svenska kraftnät behöver göra både kort- och långsiktiga planer för att avgöra hur behovet ser ut och sedan handla upp den elproduktion som behövs. Jag inser att det är ett ingrepp i marknaden men om upphandlingarna görs öppet och transparent ska det kunna samsas med övriga inslag på elmarknaden. Dagens så kallade energy only-marknad behöver utvecklas), det handlar om att skydda kunderna.

Fakta: Bosse Andersson

Fristående konsult. Har arbetat med analys kring elmarknadsfrågor de senaste 30 åren, dels i olika roller inom Vattenfall under åren 1990-2010 och därefter bland annat som vice vd i branschorganisationen Svensk Energi numera Energiföretagen Sverige och därefter i rollen som vd i Lokalkraft Sverige. 

Vad händer om elnätsbolagen inte kan investera tillräckligt i elnäten? Konsekvenserna för samhället och näringslivet riskerar bli stora om inte nödvändiga satsningar kan göras för att göra Sverige fossilfritt. Istället för att bromsa utvecklingen vill vi fortsätta satsa på ett robust elnät och nya smarta lösningar som en del av en grön omstart av Sverige.

Igår gick flera företrädare för tunga kund- och industriorganisationer ut i ett gemensamt debattinlägg i Svenska Dagbladet. De menar att Regeringens förslag om att elnätsföretagen ska få använda tidigare inte utnyttjade intäkter under en längre period bara kommer leda till prisökningar och högre vinster för ägare.

De har fel, menar vi på Ellevio. Vi kan blicka tillbaka på en fyraårsperiod med historiskt höga investeringsnivåer, samtidigt som kundernas elnätsavgifter i genomsnitt har legat relativt stilla. Vi skulle vilja gasa ännu mer – istället tvingas vi stampa på bromsen.

Orimliga villkor

Vi på Ellevio gick tidigt ut och berättade att vi tvingas dra ner på våra investeringar, som en direkt följd av den extremt hårda regleringen som trädde i kraft vid årsskiftet. En reglering som ger den som investerar i elnät en ränta på 2,16 procent – på investeringar som görs med en horisont på 40-50 år. Det är givetvis helt orimligt.

Regeringens förslag gör läget något ljusare. Men det är tyvärr fortfarande långt kvar tills vi har, i vår mening, rimliga förutsättningar för att möta de utmaningar och förväntningar som finns på elnätet.

Självklart ska kundernas behov stå i fokus. Avgiften ska vara rättvis och rimlig och utgå från att elnätsföretagen kan utveckla och modernisera vårt samhälle på ett så effektivt sätt som möjligt. Men, vi som äger elnäten behöver också ha rimliga villkor att bedriva vår verksamhet och för att kunna vara den motor som behövs i energi- och klimatomställningen. Detta visar även energibranschens egen färdplan som ska möjliggöra de övriga färdplanernas omställningsbehov.

Investeringar behövs för att;

• Kunna elektrifiera samhället och ställa om från fossilberoende till smarta eldrivna lösningar.
• Se till att det finns tillräcklig kapacitet för nya affärsverksamheter, bostadsbyggande, kommunala transporter, skolor, sjukhus med mera i de växande städerna.
• Skapa smarta tjänster och produkter för våra kunder, samtidigt som vi installerar ny teknik i nätet som kapar avbrottstiderna.
• Vi ska kunna fortsätta leverera en hög leveranssäkerhet till våra kunder, i hela landet. Samtidigt som vi ska möjliggöra den fortsatta expansionen av städerna måste vädersäkringen av näten i våra landsbygdsområden fortsätta. Trots att mycket har gjorts under de senaste 15 åren så är arbetet långt ifrån färdigt.

Vill inte vara stoppkloss

Det här är inte en ideal situation för någon. På kort sikt leder den nya regleringen till sänkta priser för kunderna. Men jag är oroad att vi på lång sikt sätter hela energiomställningen på spel. Vi riskerar att hamna i en situation där elnätet kommer vara en stoppkloss i arbetet med att klara av klimatmålen. Dels i termer av möjlighet att hantera större volymer förnyelsebar el och kapacitet att möjliggöra växande städer, men även i effektivitet och smarthet.

Både vi, politiker, näringsliv och kundorganisationer vill sannolikt samma sak; Skapa ett stabilt, smart och robust elnät som ger kunderna och samhället möjligheter till en grön omstart av Sverige. Till en rimlig prislapp. Jag är säker på att vi kan hitta en gemensam väg framåt, om vi bara sätter oss ner och diskuterar.

Fler bostäder, industrier och minskade klimatutsläpp kräver en ökad elektrifiering i Storstockholm. Därför sker rekordinvesteringar i nya och uppdaterade ledningar och kablar. Men innan allt är färdigbyggt kan kapaciteten i elnätet slå i taket under kalla dagar. Det kan flexibla elanvändare som deltar i SthlmFlex råda bot på.

Svenska kraftnät och de två regionnätsägarna Ellevio och Vattenfall Eldistribution har gått samman i ett forskningsprojekt som ska skapa och pröva en flexibilitetsmarknad i Storstockholm. I sin enklaste form innebär det att elanvändare och elproducenter kan bidra till att motverka att kapacitetsbrist uppstår i elnäten.

- För elanvändaren handlar det om att avstå eller minska elförbrukningen och för elproducenten att starta elproduktion. Flexibilitetsmarknaden är den första av sitt slag att testas i Storstockholm och med potential att bli den största i landet, säger Niclas Damsgaard, chefsstrateg, Svenska kraftnät.

Unikt projekt

Det som gör SthlmFlex unikt är att det sker i Sveriges största region, inom ett område med två regionnätsägare, Ellevio och Vattenfall Eldistribution.

- I Stockholmsregionen finns en tydlig påverkan mellan två olika regionnätsägare. Det innebär möjligheter att utbyta flexibilitetsresurser mellan olika regionnät, vilket inte har prövats tidigare, säger Niclas Damsgaard.

Nu börjar arbetet med att handla upp flexibilitetstjänsterna. Oavsett om tjänsten består av produktion, lagring eller förbrukningsreduktion lämnas den på en handelsplattform som, liksom hela projektet, ska utvärderas när det är klart. En marknadsundersökning genomfördes av Ellevio och Vattenfall Eldistribution under hösten 2019 och visade på ett stort intresse från aktörerna.

Mer effektivt system

- Vi har stora förhoppningar att vi bättre kan använda de samlade resurserna i Storstockholm för att möta utmaningarna kring elförsörjningen och få ett mer effektivt energisystem, säger Yvonne Ruwaida, affärsstrateg på Vattenfall Eldistribution.

Informationsmöten ska hållas dels för leverantörer av flexibilitetstjänster, dels lokala elnätsbolag i Stockholmsregionen.

- Med SthlmFlex förbereder vi oss för framtiden och ett mer dynamiskt elsystem samtidigt som det bidrar till att vi bättre kan möta elektrifieringen av Stockholmregionen. Nu hoppas vi att alla som har effektflexibilitet deltar på flexibilitetsmarknaden, säger Bengt Johansson på Ellevio.

Fakta:

Projektet SthlmFlex är i ett forsknings- och testskede. Det drivs av Svenska kraftnät, Ellevio och Vattenfall Eldistribution. Det pågår under nästkommande vinter då förbrukningen – under de så kallade höglastmånaderna - är som högst och behovet av flexibilitet som störst. Målsättningen är att SthlmFlex permanentas. Starten, alltså när tjänsterna ska kunna tas i anspråk, är satt till den 2 november i år.

Bakgrund:

Sedan tidigare pågår försök med att skapa flexibilitetsmarknader inom ramen för ett EU-finansierat Horizon 2020 projekt som heter CoordiNet. I Sverige demonstreras flexibilitetsmarknader i Uppsala, Gotland och Malmö, och snart också i Västernorrland.

Behoven i Stockholmsområdet skiljer sig delvis från behoven som studeras inom CoordiNet, bland annat kopplat till att två regionnätsbolag har en tydlig påverkan på varandras möjlighet till uttag från stamnätet.

Syftet med en marknad för effektflexibilitet är att elnätsbolag ska kunna köpa flexibilitetstjänster. Denna marknad kompletterar övriga marknader såsom spotmarknad för elhandel och balansmarknader, samtidigt som den är koordinerad med dessa. Avsikten är att underlätta för flexibilitetsleverantörer att delta på samtliga marknader genom koordinering av marknadsdesign och produktkrav samt standard för kommunikation. I SthlmFlex kommer den första flexibilitetstjänsten vara uppreglering (ökning av elproduktion eller minskning av elkonsumtion) då det är det elnätsbehov som finns idag.

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Under pressträffen kommer finansborgarrådet och Ellevios vd att redogöra för uppstarten av ett ambitiöst och omfattande projekt för elförsörjning, digitalisering och klimatanpassning i Stockholm. Pilotprojektet, som senare kommer att rullas ut i hela landet, spelar en central roll för förverkligandet av stadens klimatpolitiska mål, för att motverka stadens nätkapacitetsbrist och kommer att ge hushållen bättre kontroll över sin elförbrukning.

Presentation och invigningen kommer att äga rum i anslutning till en privatbostad i Älvsjö. Efter presentationen finns utrymme för enskilda intervjuer.

Antalet platser är begränsade, OSA gärna i förväg till nedanstående kontaktpersoner.

Tid: 13:00 – 13:45
Plats: Johan Skyttes Väg 336, Älvsjö
Medverkande:

• Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd i Stockholm
• Johan Lindehag, vd för Ellevio AB
• Dennis Rydgren och Katarina Mild, bostadsinnehavare

Fototillfällen: ja
Förfriskningar: ja

KONTAKT
Caroline Cederquist, pressekreterare för Anna König Jerlmyr
Telefon: 076-12 29 197
E-post: caroline.cederquist@stockholm.se

Jesper Liveröd, presskontakt för Ellevio vd och Johan Lindehag
Telefon: 070-929 96 23
E-post:jesper.liverod@partners.ellevio.se

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder.

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

I juni 2019 skrev Ellevio på ett avtal med elhandlaren GodEl, som gav helt nya villkor för de kunder som får ett anvisat elavtal. Ett år senare kan vi summera: Samarbetet har gett cirka 60 miljoner kronor i lägre kostnader för kunderna.
- Att få ett miljövänligt elavtal med bra pris när man flyttar bör vara en självklarhet, säger Emma Thorsén, kund- och marknadschef på Ellevio.

Det har länge funnits en politisk diskussion kring dyra anvisningsavtal. Att bli kvitt dessa har varit en av drivkrafterna bakom arbetet med att införa en så kallad elhandlarcentrisk marknadsmodell. Men det behöver inte alls vara så krångligt att få bort dåliga avtal. Som första elnätsföretag i Sverige gick Ellevio under 2019 ut på marknaden och sökte en ny anvisningsleverantör. Kraven var tydliga; även kunder som inte gör ett aktivt val ska få ett schysst och miljömässigt bra elavtal.

- Politikerna brukar säga att det ska vara lätt att göra rätt, det har vi tagit fasta på. Som en stor aktör på marknaden tar vi ansvar och visar att det faktiskt går att lösa utmaningen med dyra anvisningsavtal på ett relativt enkelt sätt, säger Emma Thorsén.

Det anvisade avtalet hos GodEl har ett marknadsmässigt pris på ett rörligt avtal med miljömärkning. Med hjälp av statistik från SCB har vi räknat fram hur mycket våra anvisningskunder har sparat på att vara kunder hos GodEl i förhållande till det genomsnittliga anvisningspriset på marknaden. Under perioden juni 2019 till juni 2020 har cirka 70 000 kunder anvisats till GodEl:

• De anvisade kunderna har haft ett genomsnittligt pris per kWh som är cirka 30 öre* lägre än genomsnittet för anvisningsavtal under perioden.

• Kunderna har fått 56,7 miljoner kronor i lägre kostnader för sin elförbrukning och fått ytterligare 3,1 miljoner kronor i rabatter.

• Totalt handlar det om 60 miljoner kronor.

• Utöver detta avsätter GodEl en summa per anvisad kund till en fond som ska bidra till energiomställningen. I höst kommer vi dela ut 2 miljoner kronor till projekt som utvecklar smarta energilösningar i innovationstävlingen som vi döpt till Startup 4 Climate.

Reformen kring en elhandlarcentrisk modell adresserar bland annat frågan om anvisningsavtal. Från Ellevios håll menar man att problemet går att lösa mycket snabbare och billigare än genom en reformation av hela elmarknaden. Andelen kunder som fortfarande har anvisningsavtal har sjunkit stadigt under den senaste tioårsperioden. Från hela 65 procent 2002, till dagens nivå på runt 10 procent.

- Vi har visat att det går att lösa med kravställning och en förfrågan till marknaden. Det skulle alla elnätsföretag kunna göra, säger Emma Thorsén.

Fakta: Vad är ett anvisningsavtal?

• Du som kund behöver både ett avtal med den som äger elnätet i området och ett avtal med ett elhandelsföretag för elen du använder.

• Om du flyttar in i ett nytt hus eller lägenhet men inte aktivt väljer vilken elhandlare du vill ha så har elnätsföretaget en skyldighet att se till att du har el genom att anvisa dig till en elhandlare, ett så kallat anvisningsavtal.. Det förekommer även att du får ett anvisat avtal när du av någon annan anledning inte har ett avtal med en elhandlare.

• I många fall är det anvisade priset högre än priset för andra alternativ. Det är också ofta mer trögrörligt än ett avtalat rörligt pris (månadsbörspris).

• Ett anvisat avtal får enligt ellagen inte ha en längre uppsägningstid än 14 dagar.

Källa: Energimarknadsbyrån

* Baseras på GodEls priser jämfört mot rapporterade snittpriser för anvisade avtal på marknaden (SCB). 

Grafik: https://infogram.com/prisskillnad-anvisade-avtal-1ho16veoegn82nq?live

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Under de kommande tre åren ska elnätsföretaget Ellevio installera en ny generations smarta elmätare hos en miljon kunder. Pilotprojektet i Stockholmsförorten Älvsjö ska ge insikter om beteenden och funktioner hos elanvändare som blir avgörande för att förbättra elnätskapacitet och elförsörjning. Lärdomarna från projektet kommer gynna både Stockholms och hela Sveriges klimatarbete.

Enligt Färdplan el – för ett fossilfritt samhälle kommer Sveriges elbehov öka till 190 TWh år 2045, från dagens 140 TWh. För att kunna hantera den växande efterfrågan på el måste elnäten bli smartare och mer flexibla. Elnätsföretaget Ellevio ansvarar för Stockholms elnät och står nu i startgroparna för en av de största och viktigaste investeringarna företaget kommer att göra de kommande åren – utrullningen av nästa generations smarta elmätare.

Att investera i Stockholms elnät är en nyckel för att kunna fortsätta utvecklingen mot ett elektrifierat, innovativt och hållbart samhälle och nå målet om en klimatpositiv stad till år 2040.

– Bytet till nästa generations smarta elmätare är en av våra viktigaste framtidssatsningar. Efter bytet får vi fler mätpunkter och tydligare information om elanvändningen bland våra kunder. Då blir det enklare att förutspå, förebygga och förkorta strömavbrott, undvika trängsel i ledningarna och motverka nätkapacitetsbristen, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio.

Omställning av transportsektorn

Nya smarta elmätare är en förutsättning för att förverkliga Stockholms klimatmål, exempelvis genom att skapa möjligheter för elektrifiering av den svenska transportsektorn och andra fossila verksamheter.

– Stockholm ska ligga i framkant när det gäller hållbarhet och innovationer. En smart, elektrifierad stad som utnyttjar digitalisering och ny teknik för att minska klimatpåverkan och förenkla tillvaron för invånarna är en hållbar stad. Ett smartare elnät är en förutsättning för att staden ska växa, säger Stockholms finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M).

Pilotprojekt i Älvsjö

För stockholmarnas del kommer elmätarbytet omfatta 540 000 hushåll och företag i hela regionen. Först ut är alltså Älvsjö, där 4 000 av totalt 14 000 elmätare byts ut under sommaren. Piloten genomförs för att kunna dra lärdomar av mätarinstallationerna och se till att teknikskiftet blir så smidigt som möjligt för alla Ellevios kunder under den stora utrullningen som påbörjas hösten 2020. Projektet ger en bättre förståelse för samhällets energibehov, och de nya mätarna ger mer detaljerad information om elanvändningen i Stockholm.

Liten insats - stor effekt

För kunderna handlar mätarbytet om en kort installation, företrädesvis av mätare på utsidan av de aktuella fastigheterna. 

– Elmätarbytet är en liten insats, men med stor effekt. Kunden kommer nu att få en tydligare bild av sin elkonsumtion och därmed större möjlighet att påverka den. Förutsättningar för att distribuera mer förnybar el förbättras, och elmätaren gör att hushållen smidigt kan börja producera, använda och sälja egenproducerad el, säger Johan Lindehag.

Mer information om mätarbytet finns på ellevio.se/elmatarbyte

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Ellevio tar upp sitt första lån på obligationsmarknaden inom bolagets ramverk för gröna obligationer och emitterar obligationer på totalt 1 650 MSEK, öronmärkta för energieffektiva investeringar i form av smarta elmätare som installeras hos närmare en miljon hushåll och företag i Sverige.

Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Det är vi som säkerställer att ett utsläppsneutralt och klimatsmart energisystem kan växa fram. 

Ellevio har lanserat ett grönt ramverk för att erbjuda kapitalmarknaden möjligheten att investera i projekt som stöttar omställningen till ett utsläppsneutralt och klimatsmart energisystem. Ramverket har granskats av det oberoende klimat- och miljöforskningsinstitutet CICERO och har fått högsta betyg ”Dark Green”.

- Det här är Ellevios första gröna obligation och vi är glada över att intresset har varit så stort. Obligationen har övertecknats 2,5 gånger, vilket är ett tydligt tecken på att marknaden ser positivt på och vill vara med på vår resa för att framtidssäkra Sverige, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio.

De nya smarta elmätarna uppfyller en EU-standard och öppnar upp för en större marknad för energitjänster, som ger kunderna en bättre inblick i sin elförbrukning och därmed möjlighet att använda el på ett mer klimatsmart och effektivt sätt. De är också förberedda för inkoppling av solceller. Projektet pågår från maj 2020 till 2023.

- Vi på Ellevio är beredda att göra de stora investeringar som elnätet kräver för att klara energiomställningen. Med nya smarta elmätare kommer Ellevios kunder kunna använda el på ett mer klimatsmart sätt. När nästan en miljon hushåll och företag bidrar i det lilla, kan Ellevio göra skillnad i det stora, säger Ellevios vd Johan Lindehag.

Obligationerna emitteras under bolagets Euro Medium Term Note (EMTN) program samt i enlighet med Ellevios ramverk för gröna obligationer. Medlen kommer att användas för finansiering av gröna tillgångar som de definieras av ramverket. Obligationerna emitteras den 11 juni 2020 med förfallodag den 11 juni 2027.

Läs mer om ramverket och CICEROS second opinion här.

Fakta om Ellevios gröna obligation

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Nu går Ellevio in i nästa fas för att skapa en så kallad flexmarknad, som kan bidra till att lösa elförsörjningen när belastningen i elnäten är som störst.
– Vi vill bidra med lösningar så att Stockholm inte behöver bromsa sin tillväxt på grund av brist på el, säger Bengt Johansson, affärsutvecklare på Ellevio.

Stockholm växer och med det ökar efterfrågan på el. Tunnelbanan ska expandera, nya industrier ska etableras, bostäder ska byggas och transportsektorn ska elektrifieras. Bara för att nämna några exempel. 2028 har Svenska kraftnät de ledningar på plats som kommer att säkra tillförseln av el till Stockholm, men Ellevios prognoser visar att runt 2023/2024 når de taket i sina nät och numera tillgänglig lokal produktion. Alltså måste det till lösningar före 2028 för att stockholmarna ska kunna få den el de efterfrågar.

– Vi har slutit ett viktigt avtal med Stockholm Exergi som säkrar en del av Stockholms elförsörjning de närmaste åren, men våra prognoser visar att det inte räcker. Därför tittar vi på nya lösningar som ska komplettera, säger Bengt Johansson.

Ska frigöra effekt och kapacitet

En av dessa lösningar är SthlmFlex. Den går ut på att kunder avstår från delar av sin elanvändning för att frigöra eleffekt och kapacitet i elnäten eller att elproducenter tillför elproduktion. Det här görs vid vissa kritiska tidpunkter när belastningen är som högst och därmed bidrar de till att lösa elförsörjningen i Stockholm där och då. SthlmFlex är namnet på själva marknadsplatsen där effekten ska säljas och köpas. Förutom Ellevio ligger Vattenfall och Svenska kraftnät bakom initiativet.

– Det här är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som vi tre kommer att prova oss fram i tillsammans med andra aktörer, det är oprövad mark. En nyckel är såklart att få elanvändare att tycka det är tillräckligt attraktivt att avstå från elanvändning för att sälja den och producenter att sälja effekt på SthlmFlex, säger Bengt Johansson och fortsätter:

– Det handlar om att locka dessa aktörer och få dem att se hur de kan bidra till samhällsutvecklingen eller hur de kan tjäna pengar och sänka sina kostnader. Lönsamheten är en viktig drivkraft.

Intresse för att delta på marknaden finns

Ellevio och Vattenfall har sedan tidigare undersökt hur intresset ser ut för att agera på den här typen av flexmarknad. Initialt behöver det som erbjuds på marknadsplatsen omfatta minsta 0,5 MW för att göra det administrativt genomförbart, men ambitionen är att kunna hantera aggregering av ett antal mindre kunder. Det är en av de saker vi kommer att utvärdera under kundrekryteringsfasen.

– Våra undersökningar visar att det både finns kapacitet och ett intresse hos aktörer i Stockholm, exempelvis bland fastighetsföretag och datahallar. Vi kommer den närmaste tiden att träffa intressenter och diskutera hur en utformning av marknaden mer i detalj ska kunna se ut.

Målet är att starta marknadsplatsen SthlmFlex i november 2020 och att marknaden på sikt blir permanent om tillräckligt intresse finns.

– SthlmFlex kan bli en viktig brygga mellan det att vi slår i taket med vår nätkapacitet tills Svenska kraftnät kopplar in sina nya ledningar. Vi vill bidra med lösningar så att Stockholm inte behöver bromsa sin tillväxt på grund av brist på el. Vi ser framför oss en mer dynamisk elnätsmarknad och verksamhet även för oss och andra nätbolag, säger Bengt Johansson.

Fakta

Projektet SthlmFlex är ett forsknings- och utvecklingsprojekt. Det drivs av Svenska kraftnät, Ellevio och Vattenfall Eldistribution. Det pågår under nästkommande vinter då förbrukningen – under de så kallade höglastmånaderna – är som högst och behovet av flexibilitet som störst. Målsättningen är att utvärdera nytta och möjlighet för en permanent marknad. Starten, alltså när tjänsterna ska kunna tas i anspråk, är satt till den 2 november i år.

Pressmeddelandet från Ellevio, Vattenfall Eldistribution och Svenska Kraftnät: https://www.ellevio.se/om-oss/Pressrum/newsroom/2020/maj/flexibla-elanvandare-kan-minska-kapacitetsbristen-i-elnaten-i-stockholm/

Läs tidigare nyhet om flexibilitet: https://www.ellevio.se/om-oss/Pressrum/newsroom/2019/oktober/flexibel-elanvandning-en-losning-pa-kapacitetsproblem-i-elnaten/

EU behöver stödja elektrifieringen för att medlemsstaterna ska lyckas nå klimatmålen, säger Sara Skyttedal (KD). Hon menar att en viktig del i det arbetet är att kommissionens mål med en miljon nya laddplatser och tankställen för alternativa bränslen till 2025 också blir verklighet.

EU:s klimatmål för 2030 måste skärpas för att vi ska lyckas nå klimatneutraliteten till 2050. Det menar Sara Skyttedal och säger samtidigt att det måste ske i balans med andra intressen:

– En sådan höjning måste göras efter en ordentlig konsekvensanalys. Vad får det ena eller andra klimatmålet för konsekvenser för miljö, jobb och tillväxt. För om vi inte lyckas säkra europeisk konkurrenskraft spelar de höga ambitionerna mindre roll, eftersom då flyttar produktionen till länder med betydligt lägre klimatmål, säger hon.

Handlingsplan för cirkulär ekonomi viktig

I EU:s strävan mot klimatneutraliteten lyfter hon fram kommissionens nya handlingsplan för cirkulär ekonomi som ett centralt initiativ. Det är Europas nya agenda för hållbar tillväxt och ska gynna hållbar konsumtion:

– Det är oerhört viktigt för svensk och europeisk tillväxt att handlingsplanen implementeras.

Om det här är EU-initiativ hon tror på är hon försiktigare till andra. När det kommer till lagstiftningspaketet – Clean energy for all Europeans package– är förväntningarna generellt stora, men Sara Skyttedal ser begränsningar.

– Tyvärr ser det ut som om vi kommer att behöva revidera delar av paketet redan innan det fullt ut har införts och fått effekt. Det handlar till exempel om förnybarhetsdirektivet, som riskerar att rivas upp med negativa konsekvenser för den svenska skogsnäringen som följd, säger hon.

Elektrifieringen möjliggör

Sara Skyttedal ser desto ljusare på EU:s möjligheter att stödja elektrifieringen, som hon menar är en av de enskilt viktigaste omställningarna som måste till för att Sverige och EU ska klara av att bli klimatneutralt.

– Olika initiativ för att främja elektrifiering av fordonsflottan är centralt. Det är angeläget att kommissionens mål om att stödja utplaceringen av cirka en miljon offentliga laddnings- och tankstationer till 2025 också blir verklighet.

Men för att elektrifieringen ska kunna nå sin fulla potential kommer det att behövas smart sektorsintegration av den europeiska energimarknaden, menar hon. Sektorsintegration handlar om att koppla samman el, gas och vatten, men även om att koppla samman användning och produktion av el. Hon menar att flera hinder fortfarande finns för att visionen fullt ut ska kunna realiseras.

– Det finns stora möjligheter att härigenom öka användningen av förnybar och koldioxidsnål el via integrering av sektorer som för närvarande förlitar sig på fossila bränslen. En stor anledning till att kommissionen är så entusiastisk när det kommer till smart sektorsintegration är att den nordiska modellen fungerar så väl och inspirerar.

Ser allvarligt på risken för cyberattacker

Oavsett hur marknadsmodellerna framöver utformas kommer digitaliseringen att vara en drivande faktor för utvecklingen av energisektorn och med det måste systemen skyddas mot cyberattacker. Sara Skyttedal ser allvarligt på riskerna och lyfter elnätsattacken i Ukraina 2015 som ett varnande exempel. Hon ser också den snabba förändringstakten på energimarknaden som en utmaning för cybersäkerheten.

– 2016 antog Europeiska unionen direktivet om nätverk och informationssäkerhet. Det är den första delen av EU-lagstiftningen som specifikt syftar till att förbättra cybersäkerheten i hela unionen, ett mycket viktigt steg mot att säkra EU:s informationssystem. Ett fullständigt genomförande av direktivet skedde 2018 och var en viktig första del för att säkerställa motståndskraft, säger Sara Skyttedal.

Nu har Energimarknadsinspektionen arbetat fram de förslag som de menar ska lösa nätkapacitetsbristen. Henrik Bergström, ansvarig för samhällskontakter på Ellevio, välkomnar vissa förslag, medan han är skeptisk till andra.

Det var i oktober förra året som regeringen gav Energimarknadsinspektionen (Ei) uppdraget att utreda kapacitetsbristen i elnäten. I förra veckan presenterade de sina preliminära förslag.

– Energimarknadsinspektionens utredning pekar på tuffare krav men tydligare ansvar för alla aktörer, både stamnätsägaren och oss lokal- och regionnäts-ägare. Arbetet är en början på nödvändiga förändringar för att anpassa regelverket för ett energisystem som är i ett helt nytt läge. Frågan är vad de till slut landar i, säger Henrik Bergström.

Övergångsregler saknas

Han menar att vissa förslag kommer att få betydelse för att lösa de kapacitetsutmaningar vi står inför, medan andra förslag är mer tveksamma. Ett sådant är att varje lokalt eller regionalt elnätsföretag har det fulla ansvaret om en produktionsanläggning lägger ned sin verksamhet i sitt elnätsområde. Det har tidigare inte funnits principer eller riktlinjer för hur sådana här situationer ska hanteras och ofta har då utgångspunkten för elnätsföretaget varit att få ett så effektivt utnyttjande av elsystemet som möjligt till lägsta möjliga kostnad för kunderna. Om till exempel kraftvärme har varit tillgängligt för lokal effekt har abonnemanget mot stamnätet inte även behövt täcka en eventuell nedläggning av produktion.

– Det är inte rimligt att införa regelverket utan övergångsregler, säger Henrik Bergström.

Nätkapacitetsreserv nytt fenomen

Att möta kapacitetsbrist med en nätkapacitetsreserv är ett relativt nytt fenomen. Nu föreslår Ei att en produktionsanläggning som nyttjas till nätkapacitetsreserv inte får bjudas ut på elmarknaden i övrigt.

– Den ekonomiska nyttan med dessa typer av begränsningar bör anses vara små för samhället och vi ser en risk att förslaget innebär större kostnader för elnätskunderna. 

- En annan effekt kan bli att det i praktiken bara är gasturbiner eller andra anläggningar som ligger i malpåse som blir aktuella för nätkapacitetsreserven och det är dyra lösningar för kunderna. Vi anser att för kommande regleringsperioder är det bättre att utveckla en metodik för hur en eventuell snedvridning av konkurrensen på elmarknaden kan minimeras när det gäller produktionskällor, säger Henrik Bergström.

Tuffare krav på anslutningar

Ei föreslår också att kraven på att ansluta nya kunder ska bli tuffare och det ska inte bara gälla de lokala och regionala nätägarna utan även Svenska kraftnät. För att kunna neka en ny kund på grund av nätkapacitetsbrist måste nätägaren först ha utrett andra alternativ som till exempel flexibilitetslösningar, energieffektiviseringar eller lagring.

– De tuffare kraven ska även gälla Svenska kraftnät och det innebär att de har samma skyldighet att utreda alternativa lösningar och upphandla dem. Det är bra, säger Henrik Bergström.

En fråga som har aktualiserats i takt med att nätägare kommer allt närmare dagen då det är fullt i nätet, exempelvis Ellevio i Stockholm, är hur de då ska prioritera anslutningar. Är det i sin ordning att låta barnsjukhuset gå före serverhallen när det är kapacitetsbrist? Här kommer vi inte att få se några förändringar jämfört med i dag utan ”first come first serve” gäller tills vidare.

Nya regler för vilka kunder som ska anslutas

– Vi ser inte att vi som elnätsföretag kan vara den part som gör prioriteringar, det måste vara en representant för det offentliga samhället. Det är branschpraxis i Sverige såväl som internationellt med ”first come first serve” och vi kan förstå att det är svårt att hitta andra lösningar som är praktiskt genomförbara och samtidigt rättssäkra, säger Henrik Bergström.

Däremot föreslår Ei en viss flexibilitet i anslutningskön. Om en större aktör vill ansluta fler MW än vad som finns tillgängligt i nätet kan nätägaren neka den här kunden, men samtidigt ansluta kunder längre ner i kön som har behov av MW som är färre än vad som finns tillgängligt.

– Det är som idag där dagens grundregel med en köhantering fungerar rimligt väl, det tas också hänsyn till de individuella kundernas förbrukningsprofil, möjlighet till avbrytande av leveransen och placering i elnätet vilket gör att enstaka kunder kan komma före i kön, säger Henrik Bergström.

Senast den 1 oktober i år ska Energimarknadsinspektionen överlämna de slutgiltiga förslagen till regeringen.

Ellevio lanserar nu en bred satsning på elbilsladdning. Erbjudandet gäller såväl privatpersoner, bostadsrättsföreningar och företag som kommuner och kommersiella aktörer.
- Vi vill driva på omställningen till fler elbilar och samtidigt använda smart teknik för att hantera kapacitetsbristen i elnäten, säger Kristofer Fröjd, ansvarig för affärsutveckling på Ellevio.

Med de nya erbjudandena kliver Ellevio fram och tar en aktiv roll för att förenkla för privatpersoner, bostadsrättsföreningar och företag att byta till elbilar.

- Erbjudandet vi tagit fram ger kunderna en komplett lösning och en trygg samarbetspartner. Vi använder modern teknik och smarta tjänster för att kunden ska få en stabil och säker laddning till ett konkurrenskraftigt pris, säger Kristofer Fröjd.

- Kunden ska inte behöva vara expert på laddboxar och elinstallationer. Det ska heller inte komma några oväntade extra kostnader i slutet, säger Kristofer Fröjd.

Trängsel i elnäten

Samtidigt bidrar Ellevios elbilsladdning med en pusselbit i lösningen på kapacitetsbristen i elnäten kring våra storstäder. Kapacitetsbrist har varit en omtalad fråga under de senaste åren och problemet kvarstår till stor del, framför allt på kort sikt. Ellevio arbetar därför på flera sätt med att hantera kapacitetsfrågan, bland annat med en flexibilitetsmarknad och teknik för att använda befintliga ledningar mer effektivt. Med intelligent styrning och balansering kan också laddinfrastrukturen byggas ut, trots att det är trångt i elnäten.

- Vi vill bidra med lösningar så att Stockholm kan bygga ut laddinfrastrukturen, trots kapacitetsbristen, säger Kristofer Fröjd.

Laddning för privatpersoner

Tillsammans med OneCo (tidigare Relacom) så erbjuder Ellevio elbilsladdning för villaägare. I paketet ingår ett förberedande hembesök, laddbox med lastbalansering och installation av en behörig elinstallatör. Lastbalanseringen optimerar laddningen utifrån hushållets behov och kapacitet, och ser till att laddningen är säker.

- Vi hållerjust nu på och installerar nästa generation av smarta elmätare hemma hos våra kunder. När kunden har en ny mätare och en ny laddbox kommer hen kunna styra och följa sin laddning på ett väldigt smidigt sätt, direkt via elmätaren och en app, säger Kristofer Fröjd.

Laddning för företag och bostadsrättsföreningar

Mot företag och föreningar erbjuder Ellevio en helhetslösning; från analys av behov och förutsättningar till installation av laddboxar. Utvecklingen är ett led i Ellevios arbete med att bli en naturlig samarbetspartner när det kommer till elbilsladdning.

- Vi ser att intresset och efterfrågan ökar dramatiskt i takt med att fler och fler väljer att skaffa eldrivna fordon. Vi vill vara med på den resan och bidra, säger Kristofer Fröjd.

Laddning för publika miljöer

Lösningen för publika laddplatser lanserades i höstas, tillsammans med Stockholms Stad. Samarbetet har redan gett flera nya laddplatser och fler håller på att byggas just nu. Målet är att det ska finnas 4 000 nya laddpunkter i Stockholm till 2022. Genom att effektivisera arbetet tillsammans med kunden blir det både billigare och går betydligt snabbare att bygga än tidigare.

Mer information om de olika erbjudandena finns att läsa på Ellevios webb:

• Erbjudandet för villakunder: www.ellevio.se/laddbox
• Laddoperatörer, kommuner, företag och föreningar: https://www.ellevio.se/foretag/elbilsladdning/

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Ellevio har intervjuat några av Sveriges Europaparlamentariker om hur de ser på EU:s framtida elförsörjning. Turen har kommit till Socialdemokraternas Jytte Guteland.

Skärpta klimatmål, klimatåtgärder med vetenskaplig förankring, mer förnybar el och kraftigt utbyggd infrastruktur för elfordon. Det är något av vad Socialdemokraternas Jytte Guteland vill se för att ta EU hela vägen till klimatneutralitet 2050.

Som Europaparlamentets huvudförhandlare för klimatlagen står Socialdemokraternas Jytte Guteland i centrum. Mycket är bra, men en hel del kan också bli bättre är hennes omdöme om EU:s riktning. Hon välkomnar EU-kommissionens vision om klimatneutralitet till 2050 och de förslag som ska ta unionen dit, men samtidigt vill hon se skärpningar.

– Generellt sett måste klimatnyttan i lagen stärkas och läggas i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Det kräver inte minst ett skärpt klimatmål till 2030, som jag föreslår ska stärkas till minskade utsläpp med 65 procent. Därtill behövs ett EU-mål också till 2040, säger hon.

Vill se vetenskaplig panel

Jytte Guteland vill också att klimatarbetet vilar mer på vetenskap och föreslår både en klimatbudget för detta och en vetenskaplig panel som säkerställer arbetet.

– Sedan tror jag att även principen om att inte vålla skada kommer att spela en mycket viktig roll i arbetet framöver, då den ska säkerställa att alla strategier, all lagstiftning och alla nya initiativ bidrar till målet att nå klimatneutralitet senast år 2050, säger hon.

Jytte Guteland menar att mer och bättre utbyggd förnybar el och en effektivare användning kommer att vara nyckelfaktorer i den gröna omställningen. Att hon stödjer det svenska målet om förnybart elsystem till 2045 är en självklarhet för henne.

Hur kan EU bidra till att snabba på utvecklingen och göra det enkelt att åka elbil över nationsgränserna i framtiden utan att behöva oroa sig för ”laddstolpsångest”?

– Haha, jag har aldrig hört det uttrycket, men det är träffande. Jag tror att vi inom de kommande åren kommer att se en mycket snabb och omfattande utveckling på just det här området. I princip alla europeiska biltillverkare har idag el- eller hybridbilar redan i produktion eller i pipeline och nu är det viktigt att infrastrukturen samtidigt rullas ut ordentligt i EU-länderna, säger hon och tycker att kommissionens mål om en miljon nya laddställen är helt rätt initiativ.

– Det är ett konkret steg i rätt riktigt. EU-länderna måste överlag förbättra utbyggnaden av hållbar transportinfrastruktur och där kommer jag som Europaparlamentariker att göra vad jag kan för att driva på utvecklingen.

Vill se skarpare mål

I energibranschen är det stora lagstiftningspaketet – Clean energy for all Europeans package– i händelsernas centrum. Jytte Guteland menar att paketet har stor betydelse för att få det helhetsgrepp som krävs för att kunna skapa en energiunion och bidra till klimatarbetet. Men hon hade också gärna sett skärpningar och berättar att när hon var miljöutskottets förhandlare för revideringen av EU:s energieffektivitetsdirektiv ville hon att effektivitetsmålen skulle vara högre och också att andelen förnybar energi skulle vara större.

– Nu kommer målsättningarna i ”energipaketet” att behöva stärkas ytterligare för att läggas i linje med ett högre klimatmål till 2030 och med det långsiktigare målet om klimatneutralitet till senast 2050. Den processen ser jag förstås fram emot och tror också att Sverige som ett progressivt land på energiområdet kan vara med och driva på i, säger Jytte Guteland.

Läs tidigare intervjuer:

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Innovationstävlingen Startup 4 Climate, som drivs av Ellevio och GodEl, vill hitta framtidens bästa energilösningar. Nu har åtta startup-företag blivit nominerade. Flera av dem arbetar med innovationer inom material och energilagring.

De åtta nominerade bidragen som går vidare och får presentera sina lösningar för juryn är:

Blixt Tech
Blixt Tech är först i världen med att utveckla uppkopplade och intelligenta strömbrytare som ersätter de mekaniska brytarna som bostäder ofta har i sina elcentraler. Blixt´s smarta panel kan mäta, styra och optimera bostäders elanvändning i realtid.

Celcibus
Celcibus innovation möter det växande behovet av energilagring med en bränslecellskatalysator som inte kräver ädelmetaller som exempelvis platina. Innovationen är fri från konfliktmineraler, kan återvinnas enklare och ger en kostnadsbesparing på upp till 30 procent.

Elonroad
Elonroad har utvecklat smarta vägar med dynamisk el-laddning som kan nyttjas av alla typer av fordon, när de kör och när de står stilla. 

Enjay
Enjay´s innovation Lepido är ett energiåtervinningsaggregat anpassat för restaurangventilation. Det ger en effekt på mellan 17 och 106 kWh vilket minskar de årliga utsläppen med cirka 34 ton CO₂ på restauranger som implementerat lösningen. Lepido är självrengörande vilket ger en ekonomisk besparing samtidigt som innovationen ger klimatnytta.

EVLedger
EVLedger ger begagnade batterier från exempelvis elbilar och mobiltelefoner nytt liv genom att bygga in dem i nya, intelligenta energilagringssystem.

Greenlytics
Enertopian är världens första och enda plattform för innovatörer och utvecklare inom energiområdet och stödjer utveckling av smarta nät, styrsystem och elhandel och tar även in väderdata och marknadsinformation. Lite som Tink för energi. 

Peafowl Solar Power
Peafowl har utvecklat en helt transparent solcell som skrivs ut och integreras diskret i befintliga byggnader.

Thyni & Viketoft Innovation

Tvinn Nebula är en molnbaserad energihanteringsplattform som optimerar användning och produktion av el samtidigt som den kontrollerar laddning och urladdning av energilagring.

Stötta skarpa innovatörer

- Vi vill vara med och bidra till att lösa energiomställningen och klimatkrisen på de sätt vi kan. Här får vi förmånen att stötta skarpa innovatörer till att komma ännu längre i deras viktiga arbete, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio, som också är en av jurymedlemmarna.

- Jag ser verkligen fram emot att vara med och utse vinnare, säger Johan Lindehag.

Två miljoner i potten

Prisutdelningen sker den 1 oktober. I prispotten ligger två miljoner kronor samt coachning för att ge de vinnande idéerna större vingar för att accelerera den hållbara energiomställningen.

Initiativtagare till Startup 4 Climate är elnätsföretaget Ellevio och elbolaget GodEl. Syftet är att lyfta fram de innovationer som kan utveckla hela energibranschen. En expertjury inom energi, klimat och entreprenörskap kommer att utse vinnarna bland de nominerade.

Juryn består av: 

Stefan Krook, GoodCause
Johan Lindehag, vd för Ellevio
Jane Walerud, Angel Investor och superentreprenör
Marie Fossum Strannegård, vd för IVL
Markus Hökfelt, chef för Almi Invests GreenTech-fond

Läs mer på startup4climate.se/

Om Ellevio

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Om GodEl

Sedan starten 2005 driver vi förändringen till en schysst elmarknad. 2019 var vi först i världen med klimatpositiva elavtal för både hushåll och företag. All el är märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval och avtalen är rörliga. De senaste tio åren har vi utsetts till Sveriges mest hållbara elbolag och vi är det mest rekommenderade elbolaget enligt Sifo. Vi ägs av svenska stiftelsen GoodCause, som startar företag och låter vinsten gå till välgörande ändamål. Hittills har vi genererat över 54 miljoner kronor till välgörenhet. Vi är anvisningsleverantör till Ellevio.