I år går Ellevios juldonation till Bris, Rädda barnen och Min stora dag, tre organisationer som på olika sätt hjälper barnen.

Under den pågående pandemin är barn extra utsatta. De kommer lätt i kläm när samhället har mer fokus på andra akuta frågor än just barnens hälsa och välmående. Då blir organisationer som på olika sätt arbetar för barnens bästa extra värdefulla. Genom donationen vill vi på Ellevio ge dessa tre organisationer ett bidrag i deras viktiga arbete framåt.

En varm julhälsning från oss på Ellevio.

Vindkraftens tillväxt är mycket stark. På bara tio år har kraftslaget gått från en marginell betydelse för den svenska elproduktionen till att i dag stå för 12 procent. Elen är välkommen för att klara den omfattande elektrifieringen i samhället, samtidigt kommer expansionen inte utan medföljande krav. Utan elnät som kan möta upp den ökande vindkraften kommer utvecklingen att bromsas in.

– Vindkraften har gjort en fantastisk resa, tillväxttakten är otroligt stor, säger Per Selldén, chef för anslutningar industri och produktion på Ellevio.

Statistiken är talande. 2010 fanns det lite drygt 1 700 vindkraftsturbiner installerade i Sverige och de stod tillsammans för ungefär 2 200 megawatt effekt. När 2019 summerades var antalet turbiner över det dubbla – 4 100 och stod för över 9 000 megawatt. Det handlar alltså om betydligt fler turbiner, men också om en teknisk utveckling med större svepytor från rotorbladen, högre torn och effektivare turbiner.

Har hänt mycket på 10 år

– För tio år sedan var en nybyggd vindkraftpark på cirka 30 megawatt, i dag när en park byggs handlar det om storleksordningen 200 till 400 megawatt.

Och det stannar inte här. Per Selldén säger att vindkraftens tillväxt kommer att fortsätta. Politiken är tydlig i sin inriktning och investerarna har tydligt fokus.

– Investeringar i vindkraft är här för att stanna, stora investerare skyr olja och gas och siktar in sig på investeringar i förnybar energi, säger han.

Fokus på havsbaserad vind

Vindkraftsinvesterarna har nu börjat titta på den havsbaserade vindkraften. Här finns ett fokus från de stora investerarna som pensionsstiftelser och försäkringsbolag och där kommer vi att se stor tillväxt framöver, bedömer Per Selldén. Dessutom skapar EU:s strategi för den havsbaserade vindkraften tryck, målet är att gå från dagens 12 gigawatt i hela EU till 60 gigawatt 2030.

Men vindkraftens omfattande tillväxt skapar också nya utmaningar i energisystemet. En är att vindkraften är beroende av vädret för att kunna producera, så när efterfrågan på el blir större än vad vindkraften just då kan leverera behövs antingen lagringsmöjligheter av el eller annan elproduktion som kompletterar vindkraften.

Elnätskapaciteten en utmaning

En annan utmaning är att den nya produktionen etableras på platser dit det idag inte finns tillräckligt med elnätskapacitet. De tidigaste installationerna av vindkraftsparker var så små att elen därifrån kunde hanteras av lokalnätet. När parkerna blev större matades elen ut på regionnätet, men nu räcker oftast inte det till heller. Därför krävs i dag i regel anslutningar till stamnätet för att kunna hantera den stora effekt som många av dagens vindkraftparker producerar.

– Stamnätet behöver byggas ut för att klara av att ta hand om den nya elen från vindkraft, det är redan i dag fullt på flera platser. Svenska kraftnät har investeringsprogram igång, men risken är att elnätsutbyggnaden inte kommer på plats i tid, inte minst därför att de långsamma tillståndsprocesserna fördröjer investeringarna. Tiden det tar att få tillstånd måste kortas, det gäller även för regionnäten som behöver byggas ut för att kunna möta utbyggnaden av stamnätet, säger Per Selldén.

Polariseringen kring vindkraften 

Vindkraften väcker känslor och skapar polarisering, konstaterar Per Selldén. Han menar att samhället behöver komma bort från polariseringen, Sverige behöver helt enkelt ny elproduktion när efterfrågan på el ökar från bland annat transportsektorns elektrifiering och elintensiv industri. De utmaningar som vindkraften för med sig måste vi lösa, menar han.

– Samhället behöver visa acceptans både för nya elledningar och vindkraft eller annan ny elproduktion. Det är verktyg för att den önskade samhällsutvecklingen ska kunna fortsätta, med ökad elektrifiering inom såväl transporter och industrin som nya etableringar i form av datacenter och annan elintensiv verksamhet som vi vill attrahera till Sverige, säger Per Selldén.

Energiomställningen och elektrifieringen av Sverige kräver omfattande förstärkningar och utveckling av elnätet. Svenska kraftnät, tillsammans med regionnätsföretagen Ellevio, E.ON Energidistribution, Jämtkraft, Skellefteå Kraft Elnät, och Vattenfall Eldistribution, överlämnar nu konkreta åtgärdsförslag till energiminister Anders Ygeman; Effektivare tillståndsprocesser som tar hänsyn till system- och beredskapsperspektivet, tydliga riktlinjer för teknikval, utpekande av områden för riksintresse för energidistribution och och översyn av lagstiftningen för kommunala energiplaner.

Den 1 december förra året öppnade Stockholmsregionens nya marknadsplats för eleffekt – sthlmflex. Elhandelsföretaget Entelios är en av marknadsaktörerna och ser möjligheterna.
– Potentialen är väldigt stor för att sälja flexibilitet i Stockholmsområdet, säger Christian Bengtsson, projektledare för sthlmflex på Entelios.

Sthlmflex är en marknadsplats för att köpa och sälja effekt i Stockholmsregionen och på så sätt motverka kapacitetsbrist i regionens elnät. Det nordiska elhandelsföretaget Entelios är en av de aktörer som säljer effekt på den nya marknaden:

– Vi har flera kunder i Stockholm som önskar att sänka energikostnaderna och samtidigt bidra till en hållbar utveckling av staden. Sthlmflex ger oss möjligheten till båda, säger Mattias Harrysson, försäljningschef för energi- och miljötjänster på Entelios.

En marknadsaggregator

Entelios fungerar som en så kallad marknadsaggregator. Det innebär att deras kunder avstår från att använda effekt, kundernas effekt samlar Entelios i sin tur ihop till ett större effektbud som de säljer på sthlmflex. Gränsen för att kunna delta på sthlmflex är 100 kW, så tack vare att Entelios kan ta hand om flera kunders effektbidrag kan även mindre effektminskningar ha stor betydelse för att lösa ansträngda lägen i elnätet.

– Sverige ska fasa ut kärnkraften som i huvudsak ska ersättas av vind- och solkraft. För att säkerställa ett stabilt elsystem behövs flexibilitetstjänster på både produktions- och konsumtionssidan. Flexibilitetsmarknader blir därmed möjliggörare för det gröna skiftet och det bidrar våra kunder till, säger Christian Bengtsson.

Stora energianvändare

Entelios var tidiga med flexibilitet och deltog redan 2012 i ett norskt projekt för att erbjuda flexibilitet till en lokal nätägare. I dag är deras flexibilitetstjänster etablerade på ett 10-tal lokala och nationella marknadsplatser över hela Norden och de kan erbjuda sammanlagt ungefär 100 MW. Deras kunder är stora energianvändare som industrier, fastighetsbolag och offentlig verksamhet och exempel på flexibilitetsresurser som används i Stockholm är elbilsladdning, fryslager, industriella processer och styrning av fastighetssystem för uppvärmning och ventilation. Den gemensamma nämnaren är att kundernas elanvändning styrs ned på ett sätt så att verksamhet eller komfort inte påverkas i någon större utsträckning.

Stärker hållbarhetsprofilen

– Entelios optimerar kundernas elkostnader och att skapa intäkter från flexibilitetsmarknader är en ny affärsmöjlighet. Utöver reducerade energikostnader så ser vi även kundnyttor som stärkt innovations- och hållbarhetsprofil för våra kunder, säger Mattias Harrysson och Christian Bengtsson fyller i:

– Vår erfarenhet är att det tar tid för en flexmarknad att etableras, men sen tar det fart. Sthlmflex har inte funnits så länge, men se till exempel på Coordinet där antalet köp av flex trefaldigades över en säsong. Det visar vilket stort behov av flexibilitetstjänster elmarknaden har idag.

Hur har det gått hittills på sthlmflex, har ni erbjudit någon effekt?

– Vi la faktiskt vårt första bud den här veckan och nu hoppas vi på fortsatt kallt väder så att efterfrågan för flexibilitet ökar, säger Mattias Harrysson.

Under början av februari genomfördes de första köpen inom projektet. Läs mer här.

FAKTA: Om Sthlmflex

Projektet sthlmflex drivs av Svenska kraftnät, Ellevio och Vattenfall Eldistribution. Den inledande testperioden pågår mellan 1 december 2020 till 31 mars 2021, då förbrukningen under de så kallade höglastmånaderna är som högst och behovet av flexibilitet som störst. Förhoppningen är marknaden med effektflexibilitet ska etableras permanent därefter. Läs mer på svk.se/sthlmflex

Elnäten står i centrum för utvecklingen av Europas energisystem. Nu samlar sig elnätsföretagen och skapar en ny europeisk organisation – EUDSO-Entity– för att effektivare bidra i utvecklingen av energimarknaden.

Det är inte bara i Sverige som elnäten betraktas som en central faktor för en lyckad elektrifiering och klimatomställning, situationen är densamma runt om i hela EU.

– EU-kommissionen anser att elnäten är en nyckel för den gröna omställningen och menar att de utgör stommen av den inre marknaden för energi, säger Björn ter Bruggen, som de senaste tio åren har jobbat mycket med elnätsfrågor på EU-nivå. Han var ordförande för en av de fyra arbetsgrupper som tog fram de interna reglerna för den nya europeiska organisationen (EUDSO-Entity).

Organisationen startar första kvartalet

Eftersom EU-kommissionen sätter elnäten i centrum av utvecklingen har de i lagstiftningen ställt krav på att EU:s elnätsföretag ska samla sig i en ny organisation. På det sättet får kommissionen bara en samtalspartner och kan därmed genomföra arbetet effektivare. Det här kravet kom 2019 i samband med att EU fastställde det fjärde energipaket – Clean Energy Package– och nu ser den nya organisationen snart dagens ljus. Under första kvartalet i år rullar EUDSO Entity igång sitt arbete.

– Det här är möjligheten för oss svenska elnätsföretag att påverka hur energilagstiftningen kommer att se ut framöver, för den kommer alltmer att utformas i Bryssel. Hittills har det handlat om direktiv som enskilda medlemsländer har fått införa i nationell lagstiftning, framöver kommer det att bli nätföreskrifter som har direkt effekt och därmed tolkningsföreträde över stora delar av svensk energilagstiftning, säger Björn ter Bruggen.

Stora möjligheter att påverka

Som organisationen är uppbyggd har de svenska elnätsföretagen stora möjligheter att påverka, menar Björn ter Bruggen, men då gäller det att så många elnätsföretag som möjligt blir medlemmar. De behöver också samla sig bakom gemensamma kandidater att välja in i organisationens styrelse samt i möjligaste mån enas om gemensamma ståndpunkter.

– Jag förstår om man inte har möjlighet att engagera sig som litet företag, men det finns ett antal bolag som engagerar sig och dessa kan hjälpa till. Det viktigaste är därför att man registrerar sig som medlem och röstar, säger Björn ter Bruggen

50-tal svenska företag är medlemmar

I dagsläget har ungefär 830 elnätsföretag anmält sig till EUDSO-Entity och bland dem ett 50-tal svenska elnätsföretag, bland dem Ellevio. De svenska elnätsföretagen kommer i arbetet att ha sällskap av företag med alltifrån ett 20-tal kunder till företag med flera miljoner, som till exempel franska Enedis med 36 miljoner kunder.

Vad blir viktigt för de svenska företagen att driva i den nya organisationen?

– Vi har en väl fungerande elmarknad här och den ska vi värna vid utarbetandet av de bindande nätföreskrifterna och i bästa fall också övertyga andra länder om att de bör utveckla samma modell. Men för att lyckas med det sistnämnda krävs det mycket resurser, säger Björn ter Bruggen.

Fakta EU DSO Entity

Generalförsamling en gång om året.

Styrelsen består av 27 medlemmar.

• 9 representanter för medlemmar med mindre än 100 000 kunder.
• 9 representanter för medlemmar med mellan 100 000 och 1 miljon kunder.
• 9 representanter för medlemmar med mer än 1 miljon kunder.

Det finns 5 expertgrupper med 30 medlemmar per grupp varav 10 ska representera annan verksamhet än elnät, exempelvis industrin eller akademiker.

Det finns dessutom en expertgrupp där varje medlemsland är representerad samt en strategiskt rådgivande grupp.

53 svenska elnätsföretag har registrerat sig som medlemmar i den nya organisationen.

EXEMPEL PÅ VIKTIGA FRÅGOR FÖR EU DSO ENTITY

• Främja drift och planering av lokala och regionala elnät i samordning med driften och planeringen av stamnätet.
• Underlätta integreringen av förnybar energi, decentraliserad produktion och energilagring.
• Underlätta efterfrågeflexibilitet och marknadstillträde för användare av distributionsnät.
• Bidra till digitaliseringen av distributionsnät och intelligenta mätare.
• Stödja utvecklingen av datahantering, IT-säkerhet och dataskydd i samarbete med myndigheter.
• Delta i utarbetandet av nätkoder som är relevanta för driften och planeringen av distributionsnät och den samordnade driften av överförings- och distributionsnät.

En majoritet av Sveriges elnätsföretag har överklagat Energimarknadsinspektionens beslut om hur stora elnätsföretagens intäkter ska få vara. Detta har nu avgjorts i Förvaltningsrätten – som ger elnätsföretagen rätt. Bestämmelserna i intäktsramsförordningen strider mot ellagen och tredje elmarknadsdirektivet.

- Det är en välavvägd dom som hörsammar både elkonsumenternas och elnätsbolagens intressen, säger David Bjurhall, chef för regleringsfrågor på Ellevio.

Dagens besked från Förvaltningsrätten innebär att rätten bedömer att Ei:s beslut har inte följt gängse praxis för hur elnätsbolagens intäktsramar fastställs. Domen slår även fast att myndighetens oberoende har förbigåtts, utifrån vad som beskrivs i EU:s energimarknadsdirektiv.

För elnätsbolagen innebär detta ett steg i rätt riktning för en rimlig möjlighet att kunna göra investeringar som säkrar framtidens elförsörjning och förverkligar klimatmålen.

- Vi tar vår roll i klimatomställningen på allvar. Medan det är politiken som sätter målen, är det upp till oss att förverkliga dem. Det kräver omfattande investeringar i elnäten, och domslutet stödjer oss i det, säger Bjurhall.

Sverige är inne i en explosiv utvecklingsfas, där digitalisering och teknisk utveckling löper parallellt med en brådskande klimatomställning. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Till 2030 ska utsläppen från transporterna minska med så mycket som 70 procent, och till 2045 ska vi nå netto noll-utsläpp. Till dess ska inte minst den svenska basindustrin elektrifieras. Utmaningen är enorm.

- Ska vi som elnätsbolag kunna leverera på klimatmålen måste vi helt enkelt få rimliga förutsättningar att satsa på elnäten. Det är helt avgörande att vi får långsiktiga, stabila spelregler, säger Bjurhall.

Att nå klimat- och energimålen genom att bygga och restaurera samhällskritisk infrastruktur är förenat med stora kostnader. Enbart Ellevio ser behov av att investera så mycket som 100 miljarder kronor i elnäten fram till 2045.

- Om vi inte underhåller och investerar i elnäten blir notan ännu dyrare till slut. Slarvar vi med elnäten krackelerar inte bara den politiska målbilden, utan vår förmåga att möta både klimatutmaningar och det moderna samhällets ökande behov av energi, avslutar Bjurhall.

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

100 meter under marken ska tunnelbanestationen Sofia byggas. Det kommer att bli en av världens djupaste stationer och sommaren 2030 är planen att det första tåget ska glida in på perrongen. Just nu jobbar Ellevio för att lösa elförsörjningen till stationsbygget.

Det skulle kunna tas som vilket ledningsarbete som helst där i Stigbergsparken på Södermalm i Stockholm. Ellevios avspärrningar ser ut ungefär som de brukar och insatsen ser vid en hastig blick bekant ut. Men faktum är att det här är inte riktigt vadsomhelst, det är en del av ett unikt bygge. 100 meter under parken ska t-banestationen Sofia stå klar om tio år. Det kommer att bli Stockholms djupaste station och här kommer tusentals resenärer varje dag att ta någon av de åtta hissarna upp och ner till plattformen. Stationen får ungefär lika många resande som dagens Hornstull och lösningen är unik för Stockholm.

Rulltrappa tar för lång tid

– Det skulle ta för lång tid för resenärerna att åka rulltrappa så därför satsar vi på lösningen med hissar. I Stigbergsparken kommer vi att spränga, borra och gräva ur ett 20 gånger 20 meter stort schakt. Det blir stort som ett höghus kan man säga, fast rakt ner i marken istället, säger Andreas Burghauser, projektchef för nya tunnelbanan på Södermalm.

2014 beslutade Region Stockholm tillsammans med staten och fyra kommuner i den så kallade Stockholmsöverenskommelsen att bygga ut tunnelbanan. Med tolv stationer och sammanlagt 20 kilometer nya spår blir utbyggnaden ett viktigt inslag för att möta huvudstadens tillväxt. Stockholms läns befolkning växer med 35 000 personer varje år.

Inte byggts ut sedan 1994

– Vi har inte byggt ut tunnelbanan sedan 1994 då stationen Skarpnäck etablerades, så det här behövs. Vi förlänger tunnelbanan dit där det byggs mycket, Nacka och söderort är sådana ställen, därför dras tunnelbanan över Södermalm och vidare österut och söderut, säger Andreas Burghauser.

Utmed linjen ligger stationen Sofia och här arbetar Ellevio just nu med att lösa strömförsörjningen för den nya stationen – framför allt för byggnadsfasen men också för när stationen har börjat användas.

Två nya nätstationer byggs

– Vi förstärker nätet genom att bygga två nya nätstationer som är starkare än dagens stationer samt att vi flyttar och byter ut de låg- och högspänningskablar som ligger i parken i dag, säger Aleksandar Mrdjen, som projektleder Ellevios insats för Sofiastationen.

Vilka är utmaningarna?

– Det är alltid utmanande i Stockholm där varje projekt är unikt, det är trångt och det är många aktörer som är inblandade. Det krävs mycket dialog och finess för att få till det och det har hittills gått bra. Tidplanen är inte spikad men målet är att vi ska vara klara med vårt arbete under sommaren, säger Aleksander Mrdjen.

Elförsörjningen av bygget är A och O.

– Vid den här formen av schaktarbete går det åt en hel del el, exempelvis till borraggregaten. Elen är mycket viktig för oss, säger Andreas Burghauser.

Läs mer: https://nyatunnelbanan.se/sv

Den ihållande kylan i januari och februari satte Stockholms elförsörjning på prov. Efterfrågan på el stack iväg och var under ett antal tillfällen högre än vad stamnätet kan leverera, men tack vare den lokala elproduktionen klarade sig Stockholm från att bli utan el.

Under flera år har elmarknadens aktörer pekat på den överhängande risken för att kapaciteten i elnäten inte ska räcka till. Så här uttryckte Henrik Bergström, chef för samhällskontakter på Ellevio, det för två år sedan:

– Kapacitetsbristen är en av våra och samhällets största utmaningar just nu.

Det är när kylan slår till som läget är som mest ansträngt och i början av året utmanades Stockholms elförsörjning påtagligt. Under januari och februari var det kallt i hela Sverige och Stockholm var inget undantag. En ihållande period där temperaturen letade sig en bra bit under minusstrecket gjorde att efterfrågan på el i huvudstaden slog i taket.

Ellevios sammanställning för den kalla perioden under årets första två månader visar att efterfrågan vid flera tillfällen nådde över 1635 MW, den mängd el som Ellevios abonnemang från stamnätet maximalt kan förse Stockholm med. ,Under sammanlagt åtta timmar var efterfrågan på el större än vad stamnätet klarar att leverera. Det är detta som är kapacitetsbrist – efterfrågan på el går över den mängd som kan tillföras. Hade Stockholm enbart haft stamnätet att förlita sig på skulle delar av Stockholm ha tvingats bli utan el under de här timmarna.

Kraftvärmen en räddare

Men så blev det inte. Den lokala elproduktionen från stadens kraftvärme räddade situationen och efterfrågan på el kunde tillgodoses. Ellevio har ingått ett avtal med fjärrvärmeföretaget Stockholm Exergi som handlar om att Ellevio har 320 MW el att tillgå för att klara av effektsituationen när den blir som mest ansträngd, som den här vintern.

Årets övriga timmar räcker stamnätets kapacitet till. Samtidigt ser vi en tilltagande elektrifiering och Stockholm växer. Dagens Nyheter uppmärksammade nyligen situationen.

– Sammantaget är elbehovet en jättefråga. Fram till 2045 står vi inför mycket stora förändringar av hela transportsystemet, som då ska bygga på el. Samhällsutvecklingen är så beroende av elförsörjningen, vi måste hitta långsiktiga och stabila förutsättningar via regleringen och kortare tillståndsprocesser för att kunna utveckla elnäten tillräckligt snabbt, sade Henrik Bergström till tidningen.

Lösningar längs vägen

Stamnätsutbyggnaden som Svenska kraftnät just nu genomför är absolut nödvändig, men det är flera år till den är klar. Ellevio arbetar därför intensivt med olika lösningar för att klara av ansträngda lägen, flexibilitetsmarknaden Sthlmflex där Ellevio betalar aktörer att avstå från effekt, är ett exempel på det. Dessutom bedömer Ellevio att kraftvärmen kommer fortsätta att ha en betydelsefull roll för Stockholms elförsörjning som en effektreserv när elförsörjningen blir som mest kritisk – det blev inte minst tydligt den här vintern.

Ska Sverige lyckas med sina ambitiösa klimatmål måste nödvändiga investeringar i hållbar utveckling främjas. Det menar Balanskommissionen som har presenterat sex förslag på förändringar, som till exempel kortare tillståndsprövningar, ökad förutsebarhet och bättre proportionalitet i myndigheternas utredningskrav.

Hur ska Sverige lyckas genomföra de investeringar som krävs för en grön tillväxt och samtidigt värna bland annat biologisk mångfald och kulturhistoriska värden? För att hantera den konflikten arbetar åtta svenska företag i den så kallade Balanskommissionenför att bidra till att samhället klarar att hantera båda intressena. Företagen bakom Balanskommissionen ser en oroande utveckling.  De menar att deras vilja att utveckla teknik och verksamhet hindras av ett stelbent fokus på bevarande som yttrar sig både i lagstiftning och hur myndigheter väljer att agera. 

– Som det fungerar nu har vi knappast en situation som gynnar de investeringar som krävs för att Sverige ska klara av den gröna omställningen, säger Henrik Bergström, chef för samhällskontakter på Ellevio, ett av de åtta företagen.

Det tar lång tid att få tillstånd

Samtidigt som utbyggnaden måste ske hållbart får det inte ta för lång tid om vi ska nå klimatmålen. Långa tillståndsprocesser är just nu det största hindret för utvecklingen av stam- och regionnäten där ledtiderna från förstudie till färdig ledning kan ta mellan 10 och 15 år, säger Henrik Bergström:

– För att säkerställa en rimlig utveckling av elnätet behöver vi minska potentiellt dubbelarbete mellan Energimarknadsinspektionen och Lantmäteriet, se till att tillstånd vinner laga kraft och säkerställa att stamnätet och eventuellt delar av regionnätet klassas som riksintresse.

Balanskommissionen presenterade nyligen i en rapport sex konkreta förslag på hur Sverige ska lyckas uppnå utveckling samtidigt som miljövärden bevaras.

Politiker inser allvaret

Rapporten och problemen vi står inför diskuterades på webbinariet Hur får vi lagstiftning och miljöprövningar som främjar gröna industriprojekt? . Politiker deltog och instämde i allvaret i situationen.

– Det är inte rimligt att det är så här det fungerar och att man ska behöva vänta så lång tid. Det är negativt för företaget som vill investera, det är negativt för andra som berörs av företagets investeringar och det är negativt för hela samhällets ekonomi och våra möjligheter att nå våra mål. Så det är verkligen viktigt att det vidtas åtgärder, sade riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C), under webbinariet.

Lars Hjälmered (M) vill förändra ändringstillståndet

Riksdagsledamoten Lars Hjälmered (M) lyfte behovet av att förändra ändringstillståndet, det vill säga att när ett företag söker tillstånd för att förändra en del av verksamheten ska inte hela verksamheten behöva omprövas. En mindre prövning blir både enklare och effektivare.

– På det sättet skulle vi kunna få en snabbare prövning för alla parter, det skulle vara ett viktigt steg, sade han under seminariet.

Kristina Yngwe höll med om att det är ett bra förslag och hon vill också se en tydligare styrning av myndigheterna:

– Ska vi titta på en lågt hängande frukt skulle staten kunna bli betydligt bättre på att styra våra myndigheter och se till att de inte motarbetar varandra, sade hon.

Myndigheterna tar för mycket plats

Lena Ek leder arbetet i Balanskommissionen och är också styrelseordförande för skogskoncernen Södra. Hon lyfte flera gånger att tillståndsprövningarna skulle kunna bli effektivare om inte myndigheterna involverades lika mycket.

– Det kan vara hundratals myndigheter som är inblandade i ett ärende och det fungerar inte. När dessutom allihop ska ha sin taletid i en tillståndsprocess blir det inte bra med den ”ping-pong-hanteringen” som uppstår när en myndighet ska lämna in ett material och så ska alla yttra sig över det och så kommer ett annat material och så vidare, sade Lena Ek som skulle vilja se en period då alla yttrar sig och efter det ska det ansökande företaget, en myndighet och en domstol hantera frågorna.

Vi kan inte förvänta oss snabba lösningar

Trots stor samstämmighet om problemen, kan vi inte förvänta oss någon ”quick fix”:

– Jag tror att realiteten gör att det kommer att ske förändringar för annars kommer politiken stå ansvarig för att bromsa den ekonomiska utvecklingen och den gröna omställningen och det tror jag inte att man vill ta ansvaret för. Däremot realistiskt så tror jag att vi kommer att brottas med problem inom det här området under överskådlig tid, sade Lars Hjälmered.

Balanskommissionens sex förslag

1. Korta tiden för investeringar och tillståndsprövningar
   En helt central del av ett bättre investeringsklimat är att effektivisera tillståndsprocesserna, bland annat genom bättre samordning mellan statens olika intressenter. Ett annat sätt att underlätta och effektivisera tillståndsprocesserna är att göra mindre ändringstillstånd till huvudregel, när delar av en anläggning ska ersättas.
2. Skapa förutsebarhet och likformighet i tillståndsprocesser
   Det måste finnas en förutsebarhet och likformighet i kravnivåer, tillståndsprocesser och domslut. Ibland saknar ansvarig myndighet vägledande principer, vilket riskerar att leda till godtycklig tillståndsprövning och reaktivitet gentemot andra myndigheters synpunkter.
3. Bättre proportionalitet i myndigheternas utredningskrav
   Genom att skapa bättre proportionalitet i utredningskraven i förhållande till den sökta verksamheten kan de redan höga kostnaderna för att ansöka om tillstånd minska, samtidigt som tillståndsprocessen blir mer förutsägbar.
4. Avgränsad kravställning och färre prövningsinstanser
   Berörda myndigheter bör arbeta med tydligare vägledande principer för att öka förutsägbarheten och minska godtyckligheten.
5. Rimlig avvägning mellan naturvärden och produktionsmark
   Myndigheter som medverkar i miljötillståndsprövningar och processer bör tydligare värdera projekt utifrån klimatnytta, omställning och hållbar utveckling.
6. Begränsa prövning enligt miljöbalken
   De omfattande prövnings- och överklagandeutrymmet i miljöbalken behöver begränsas för ökad rättssäkerhet och processer som inte tar så lång tid.

Hur stora elnätsföretagens intäkter ska få vara är en svårlöst fråga på elmarknaden. Avgöranden i domstol är regel och nu så sent som i februari var det dags igen och Förvaltningsrätten gav Energimarknadsinspektionen bakläxa. Men vad är roten till oenigheten mellan nätföretagen och myndigheten?

Hur mycket ska elnätsföretagen få ta betalt av sina kunder för att driva och investera i Sveriges elnät? Det är en fråga som ständigt är i händelsernas centrum på elmarknaden. Energimarknadsinspektionen (Ei), som är den myndighet som bestämmer intäktsramarna för elnätsföretagen, drar åt hållet där intäkterna borde vara mindre och elnätsföretagen drar åt hållet där de borde vara på en liknande nivå som idag. Och till slut avgörs det alltid av domstolen. Intäkterna bestäms av Ei i så kallade intäktsramar för fyra år i taget och sedan den nya intäktsmodellen infördes 2012 har Ei och nätföretagen aldrig varit överens.

Oenighet om långsiktighet

Vilka intäkter elnätsägaren ska få ta ut av sina kunder grundar sig på elnätsföretagens prognoser om bland annat hur elnätet kommer att utvecklas under reglerperioden och vilka investeringar som behövs. Flera parametrar spelar roll men kärnan och själva stötestenen är något som kallas WACC, Weighted Average Cost of Capital. Det är en modell som utifrån nätföretagens kapitalkostnader räknar fram en procentsats – ränta – som styr nivån på intäkterna. Ju högre ränta desto högre intäkter – och vice versa.

– Jag skulle säga att oenigheten mellan oss elnätsföretag och Ei bottnar i perspektivet på nätföretagens investeringar. Vi menar att våra investeringar som har en tidshorisont på 40-50 år behöver långsiktighet i räntenivån och förutsägbara regler för att kunna genomföras. Ei menar att ett kortare perspektiv som tar mer hänsyn till den dagsaktuella räntenivån i samhället är mer rättvisande. Det långsiktiga perspektivet framhålls i ellagen och det är därför domstolen går på vår linje, säger David Bjurhall, chef för reglering på Ellevio.

Lägsta räntan någonsin

För det är just så det ser ut. Domstolens utfall ligger betydligt närmare nätföretagens bedömning än Ei:s (se sammanställning nedan) och gapet mellan de båda ökar för varje ny fyraårsperiod. Inför perioden 2020–2023 har Ei lagt sitt lägsta förslag någonsin: 2,16 procent. Ei lutar sig den här gången mot en ny förordning som bestämmer räntans nivå. Men majoriteten av elnätsföretagen överklagade Ei:s beslut och alldeles nyligen underkände förvaltningsrätten den nya förordningen, eftersom den strider mot såväl ellagen som EU:s tredje marknadsdirektiv.

David Bjurhall hoppas att Ei och elnätsföretagen kan hitta en konstruktiv väg framåt. Att läget är polariserat och att förtroendet för varandra är lågt tycker han är beklagligt.

– Vi har allt att vinna på en ökad samsyn och här hoppas och tror jag att den elnätsdialog som regeringen har tagit initiativ till kommer att vara betydelsefull, säger David Bjurhall.

Fakta

Elnätsägarnas intäkter bestäms vart fjärde år

Elnätsägarnas intäkter beslutas av Energimarknadsinspektionen och grundar sig på elnätsföretagens prognoser om bland annat hur elnätet kommer att utvecklas de närmaste fyra åren och vilka investeringar som behövs. Intäkternas nivå, så kallad intäktsram, avgörs på förhand för en period om fyra år, den så kallade reglerperioden.

WACC-räntan är central för intäkternas nivå

Nyckeltalet WACC (Weighted Average Cost of Capital) betyder viktad kapitalkostnad och innebär att man väger in hur stora långivarnas och aktieägarnas avkastningskrav är i förhållande till deras andel av det totala kapitalet. WACC är den lägsta avkastningen som företaget kan acceptera. WACC-räntan är central för hur stora nätägarnas intäkter får bli och bestäms för varje reglerperiod. Gapet mellan vad Ei och elnätsföretagen anses vara skäligt har ökat.

Håll Nollan har utsett Ellevios säkerhetsprogram Säker arbetsplats och teamet bakom, till vinnare av 2021 års arbetsmiljöpris.

- Fantastiskt kul, ett stort grattis till hela teamet och alla våra entreprenörer som vi samarbetar med. Det är verkligen hårt och enträget arbete som belönas, säger Ellevios vd Johan Lindehag.

- Vi har ett gemensamt mål – alla ska komma hem oskadda efter en arbetsdag på Ellevio. Det gäller alla som jobbar för oss, säger Johan Lindehag.

Fyraårigt program

2017 sjösatte Ellevio ett fyraårigt internt säkerhetsprogram för att vända en negativ och tragisk trend av allvarliga, och även fatala, olyckor. Programmet har inneburit ett omfattande förändringsarbete. Att förändra olycksstatistiken var givetvis viktig då en människa alltid döljs bakom varje siffra. Men för att långsiktigt vända en negativ trend var det angeläget att också bygga en stark säkerhetskultur.

- Genom ett ordentligt förarbete, starkt stöd från styrelse och ledning, ett tvärfunktionellt team med en tydlig vision och handlingsplan och med mycket tålamod har de allvarliga olyckorna kontinuerligt minskat fram till idag, säger Marie Nygren Bonnier, hållbarhetschef på Ellevio.

- När ett arbetsmiljöarbete handlar om att skapa säkerhet där riskerna kan vara så pass allvarliga att liv och lem står på spel, då blir det tydligt att det arbetet aldrig kan avstanna, utan istället hela tiden måste utvecklas, fortsätter Marie Nygren Bonnier.

- Jag vill rikta ett stort tack för arbetet i säkerhetsprogrammet till alla involverade; Från styrelse, vd och ledningsgrupp till säkerhetsprogrammets arbetsgrupp samt alla Ellevios projektledare. Sist men inte minst också till Ellevios entreprenörer och samarbetspartners som tillsammans med oss utvecklat arbetssätt och nya sätt att samarbeta,avslutar Marie Nygren Bonnier.

"Är imponerade av Ellevio"

Ellevios säkerhetsprogram avslutades vid årsskiftet men säkerhetsarbetet fortsätter. Ett internt säkerhetsforum har skapats där man tillsammans med linjeorganisationen kommer att fortsätta att utveckla säkerhetsarbetet och säkerhetskulturen.

- Jag och juryn är imponerade av hur Ellevio är den engagerade beställare som Håll Nollan vill att alla beställare ska vara. Att arbeta strategiskt, ha ett mixat team med såväl specialister och chefer från verksamheten i kombination med uppföljning från ledningen, är det fler som skulle kunna använda sig av, säger Ulrika Dolietis, vd på Håll Nollan.

Juryns motivering lyder:

”Ett ägarskap från högsta ledningen i kombination med ett noga utvalt team visar att det går att göra skillnad genom att arbeta strategiskt med arbetsmiljöarbetet från upphandling till produktion.”

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Torsdag den 25 mars samlades över 500 deltagare i en digital startkonferens för Elektrifieringspakten, där Stockholms stad, Ellevio, Scania och Volkswagen ingår. Starten av Elektrifieringspakten markerar ett viktigt avstamp i arbetet för att stockholmarna ska kunna förlita sig helt på elektrifierade gods- och persontransporter.

Transporterna står för hälften av koldioxidutsläppen i Stockholm. Om transportsektorn blir elektrifierad, innebär det ett stort steg mot en fossilfri stad – och dessutom bättre luftkvalitet och minskade bullerstörningar.

Se mer: Sändning från Elektrifieringspaktens konferens

Elektrifieringspakten, som omfattar större delen av stadens förvaltningar och bolag, syftar till att tillsammans med näringslivet och andra nyckelaktörer snabba på omställningen till en elektrifierad transportsektor fram till år 2030.

– Stockholm går i bräschen för omställningen till eltransporter och vi har höga klimatambitioner. För stockholmarna innebär det både minskade utsläpp och friskare luft, men också bättre framkomlighet och minskat buller. Jag är stolt att vi nu på allvar drar igång Elektrifieringspakten tillsammans med Stockholms näringsliv, säger Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd i Stockholms stad.

Laddplats en självklarhet

– Utsläppen från resor och transporter måste minska betydligt snabbare än vad som sker nu. Därför ska vi gemensamt göra allt vi kan för att se till att alla som vill växla över till elbil också vågar ta steget. I Stockholm ska ingen behöva oroa sig över att hitta en laddplats, säger Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det är bråttom med att nå klimatmålen. Och eftersom vägen dit går via elektrifiering har elnäten hamnat i centrum för klimatomställningen och samhällsutvecklingen. Det krävs helt enkelt robust infrastruktur för distribution av el och tillgängliga laddmöjligheter. Men ingen av oss klarar ensam omställningen av transportsektorn – det blir bara verklighet om vi spelar lagspel. Elektrifieringspakten kan bli ett av våra viktigaste verktyg, säger Johan Lindehag, VD, Ellevio.

Konkreta mål

– Med elpaktskonferensen tar vi fram konkreta mål och en utrullningsplan för elektrifieringen av tunga transporter i Stockholm. Denna skapar tydlighet, pekar ut riktning och ambition samt möjliggör en löpande uppföljning, säger David Källsäter, VD Scania Sverige.

– Elbilar är den lösning vi ser på vägen mot nollutsläpp. Men för att det ska vara möjligt måste alla kunna ladda dem oavsett hur och var man bor. Därför är samarbetet i en Elektrifieringspakt både viktigt och välkommet, säger Sten Forsberg, chef, Volkswagen Personbilar Sverige.

För mer information, kontakta:

Presskontakt, Moderaterna i Stadshuset

Oskar Rådehed, pressekreterare finansroteln, Telefon: 076-122 91 26

e-post: oskar.radehed@stockholm.se

Presskontakt, Miljöpartiet i Stadshuset:

Mårten Roslund, pressekreterare trafikroteln, Telefon: 076-122 96 25

e-post: marten.roslund@stockholm.se

Presskontakt, Ellevio:

Jesper Liveröd, presschef, Ellevio, Telefon: 070-929 96 23

e-post: jesper.liverod@ellevio.se

Presskontakt Scania Sverige:

Henrik Dahlsson, Senior Advisor Hållbara Transporter, Telefon: 070-086 94 40

e-post: henrik.dahlsson@scania.com

Presskontakt, Volkswagen Personbilar Sverige:

Marcus Thomasfolk, kommunikationschef, Telefon: 070-35 896 57

e-post: marcus.thomasfolk@volkswagen.se

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Elnäten är navet när EU ska ställa om till mer förnybar energi. Ellevios Bengt Johansson tar nu plats i styrelsen för den nya EU-organisationen EU-DSO Entity där flera tunga beslut om EU:s elnätsutveckling kommer att fattas.

Grattis till ditt nya uppdrag, Bengt Johansson! Stora delar av elnätssverige ställde sig bakom dig som en av två svenska representanter och röstade in dig i styrelsen till den nya organisationen EU-DSO, hur känns det?

– Jag känner mig hedrad och stödet ger mig råg i ryggen inför uppdraget. Nu ska jag arbeta för att bibehålla förtroendet som de har gett mig. Det är ett mycket spännande uppdrag där jag kommer att möta flera länders perspektiv på elnätsfrågorna, jag gillar att se helheter och få jobba lösningsorienterat.

Vad handlar ditt nya uppdrag om?

– Jag är en av 27 ledamöter som representerar EU:s elnätsföretag. Vi har flera expertgrupper till vår hjälp när vi fattar beslut och vi ska tillsammans med stamnätsföretagens motsvarande organisation arbeta fram förslag på hur reglerna, de så kallade EU-koderna, ska utformas. Vi får uppdragen av ACER, tillsynsmyndigheternas EU-organisation, som sedan ska bedöma våra förslag innan EU-kommissionen fattar beslut.

Det låter som om den nya organisationen kommer att få mycket att säga till om?

– Det stämmer. Vi blir elnätsföretagens röst i den process där EU fattar beslut om vad varje land ska genomföra. Fler och fler nätbeslut kommer framöver att fattas på EU-nivå i form av föreskrifter som sedan ska gälla i Sverige och andra medlemsländer, oftast utan någon nationell anpassning.

Du representerar Ellevio och kommer med ett svenskt perspektiv på frågorna, vad blir betydelsefullt i din roll?

– Vi elnätsföretag kommer att få nya arbetsuppgifter i och med att EU-koderna införs successivt. För att klara ett kraftsystem med mer och mer förnyelsebar elproduktion blir det viktigt att jobba för att kraven som ställs är möjliga för oss nätföretag att uppfylla. Det blir också viktigt att det ansvar vi elnätsföretag får och det arbete vi ska utföra kan ge de intäkter som krävs. Jag ser alltid möjligheter och ser fram emot att arbeta för att hitta lösningar som blir bra för kunderna, elnätsägarna och samhället i stort.

Vilket tror du kommer att bli den viktigaste frågan i EU-DSO Entitys arbete?

– Det finns många viktiga frågor, men jag tror att en av dem är att hitta gränsdragningen mellan vad marknaden klarar av och vad den inte klarar av. Det gäller att ge utrymme för marknaden att hitta lösningar när det är normalläge. Och när normalläget övergår till kris behöver vi känna oss trygga med de lösningar som stamnätsoperatörerna och vi elnätsföretag har för att inte leveranssäkerheten ska äventyras. Allt handlar i slutändan om att kunderna ska få rätt produkt till rätt pris med hög tillgänglighet.

Lycka till i det nya uppdraget, när börjar du?

– Jag har inte fått min första möteskallelse än, men tanken är att vi drar igång med första mötet före sommaren. Det ser jag fram emot!

Läs mer: https://www.ellevio.se/om-oss/Pressrum/newsroom/2021/februari/elnaten-i-eu-fokus-nar-ny-organisation-bildas/

Strax efter kl åtta på lördagsmorgonen inträffade ett omfattande strömavbrott i Bromma i Stockholm. 

Orsaken till avbrottet i Västerort berodde på två kabelfel i fördelningsstationen Lillsjö, vilket gjorde att nära 19 000 kunder blev utan elförsörjning under lördagsförmiddagen. 

Efter att Ellevios tekniker stegvis arbetat med felåtgärder och återkoppling återfick de allra flesta kunder elen kring kl 12. Klockan 14 hade samtliga kunder återfått elförsörjningen.

Följ pågående strömavbrott och få uppdateringar i realtid på Ellevios avbrottskarta:
https://avbrottskarta.ellevio.se/kommun/stockholm/idag

Kontakt med kundtjänst:
https://www.ellevio.se/privat/lattlast/kontakta-oss/

För pressfrågor, kontakta Ellevios pressjour,
020-20 20 60

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Efterfrågan på el ökar kraftfullt, bland annat genom en rad elintensiva projekt från fossilfritt stål till batterifabriker. Avgörande för utvecklingen är att svensk elförsörjning kan hålla jämna steg med industrin.

Hybrit – projektet där vätgas ska ersätta kol i stålprocessen – har på många sätt blivit symbolen för vad den förnybara elen faktiskt kan göra för att minska våra klimatutsläpp. Ståljättarna SSAB och LKAB jobbar tillsammans med Vattenfall i ett pilotprojekt i Luleå och planen är att 2035 ska det första fossilfria stålet ut på marknaden.

– Masugnarna i stålindustrin står för en stor del, cirka tio procent, av utsläppen av fossil koldioxid i Sverige. Det här är ett betydelsefullt steg i den svenska industrins omställning mot minskade utsläpp av växthusgaser, sade Klara Helstad på Energimyndighetens i ett pressmeddelande då myndigheten bekräftade fortsatt stöd till Hybrit.

Grön efterföljare

Hybrit har fått sin efterföljare i H2 Green Steel som också satsar på att producera fossilfritt stål i trakterna runt Luleå och Boden och ska vara igång redan 2024. Vinsten för klimatet är stor och insatsen är kopiösa mängder el. Hybrit kommer att behöva 15 terawattimmar el varje år enligt en studie från Energimyndigheten, H2 Greens Steel behöver ytterligare 12 terawattimmar.

Men det är inte bara stålindustrin som vill åt den svenska förnybara elen för att ställa om. På Gotland har Cementa tillsammans med Vattenfall inlett projektet Cemzero som går ut på att elektrifiera delar av cement- och betongtillverkningen. El ska användas istället för fossila bränslen och resultatet kan bli en ökad elanvändning på närmare 2 terawattimmar per år.

Lokala batterier

Ytterligare ungefär 2 terawattimmar kommer batterifabriken Northvolt utanför Skellefteå att behöva, litiumjonbatterierna ska bli ett viktigt inslag när transportsektorn ska ställa om från fossila bränslen till el.

– Drivkraften för elektrifiering är starkare än någonsin. Våra kunder behöver stora volymer högkvalitativa batterier med lågt koldioxidavtryck, sade Peter Carlsson, grundare och vd för Northvolt i ett pressmeddelande förra året.

Oljejättar ställer om

Även inom oljeindustrin finns initiativ för att minska utsläppen med hjälp av el. Preem jobbar tillsammans med Vattenfall för att producera fossilfri vätgas för biodrivmedelproduktion. Preem har som mål att till 2030 producera 5 miljoner kubikmeter biodrivmedel och därmed minska transportutsläppen med upp till 12,5 miljoner ton koldioxid. Behovet av el blir stort och en så kallad elektrolysanläggning skulle behöva 200–500 megawatt el.

Det är inte på tal om annat än att industrins behov av el ökar väldigt mycket.

– Olika branschrapporter visar på en ökad elanvändning på mellan 70 och 100 procent de närmaste 25–30 åren och den bilden går igen när vi frågar våra större kunder. Deras prognoser ligger på den här nivån, säger Alfons Kubulenso, ansvarig för företagskunder hos Ellevio.

Jobba mer proaktivt

Elnäten spelar en nyckelroll när elanvändningen ökar och Alfons Kubulenso känner sig trygg med att Ellevio kommer att klara av utmaningen, men det gäller att tänka nytt.

– Det är väldigt stimulerande att vara en möjliggörare, samtidigt måste vi vara effektiva och innovativa. Det handlar om att bygga ut elnätet fysiskt men också att ta vara på digitaliseringen för att hitta nya innovativa sätt att leverera den kapacitet som våra kunder behöver.

- Vi kommer att behöva nya lösningar, till exempel flexibilitetsmarknader och batterilager, säger Alfons Kubulenso, som berättar att flera av kunderna är positivt inställda till att hitta lösningar tillsammans med Ellevio:

– Vi kommer att arbeta mycket mer proaktivt i dialogen för att få till bra samarbeten med våra kunder.

Vintern 2020/2021 lanserade Svenska kraftnät, Vattenfall Eldistribution och Ellevio, sthlmflex - en ny marknad för effektflexibilitet i Stockholmsregionen. Projektet syftar till att frigöra eleffekt till den ansträngda kapacitetssituationen för elförsörjningen i Storstockholm.

– Vi kan nu konstatera att flexibilitetsmarknaden fungerar – och behövs. Därför förlängs projektet i två år. Vi ska nu finslipa detaljerna och öka incitamenten för att ännu fler aktörer ska delta på marknaden, säger Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät.

Sthlmflex inleddes som ett forskningsprojekt för att effektivisera användningen av regionens elnät vid tillfällen med kapacitetsbrist. Tanken är att göra det lönsamt för deltagande flexibilitetsleverantörer att planera och vara flexibel med sin elanvändning eller elproduktion och på så sätt frigöra effekt när Stockholmsregionens elanvändning slår i taket, exempelvis under kalla vinterdagar. Sthlmflex innebär att nya aktörer kan delta som leverantörer på elmarknaden; elanvändare och elproducenter, företag och hushåll kan erbjuda effektflexibilitet mot betalning när efterfrågan på eleffekt orsakar flaskhalsar i elnäten.

– Genom köp av flexibilitetstjänster används elnätet och energisystemet mer effektivt i Stockholmsregionen, vilket skapar bättre förutsättningar för elektrifiering och klimatomställning, säger Yvonne Ruwaida, affärsstrateg på Vattenfall Eldistribution.

Under projektets första vinter togs viktiga steg framåt genom att fördjupa kunskaperna om aktörernas behov, utveckla marknadsprocesserna och genomföra de första lyckade transaktionerna. Skellefteå Kraft, Arenabolaget, Stockholm Exergi, Entelios, Stockholms Hamnar och Enstar deltog på flexibilitetsmarknaden. Totalt avropades 2276 MWh inklusive flexibilitet i form av tillfälligt abonnemang från Svenska kraftnät.

– Efterfrågan på el ökar när staden växer; nya bostäder behöver anslutas till elnätet och transporter går mer och mer på el. Ansluter sig fler till Sthlmflex nästa vinter kan marknaden spela en ännu viktigare roll för att motverka kapacitetsbrist i Storstockholms elförsörjning, säger Bengt Johansson, affärsstrateg på Ellevio.

Sthlmflex bjuder in aktörer att delta kommande vinter

• Vintern 2021/2022 är sthlmflex-marknaden öppen från 30 november 2021 till 31 mars 2022. Behovet av flexibilitet bedöms vara störst under vardagar kl. 7‑10 samt kl. 15-21.
• Anmäl intresse av att delta på sthlmflex under kommande vinter senast den 7:e juni 2021. Läs mer om sthlmflex och hur du anmäler intresse på den gemensamma webbplatsen för sthlmflex.
• Nästa informationsmöte inom sthlmflexdialogen är den 12 maj 2021.

För mer information vänligen kontakta:

Svenska kraftnäts presstjänst, tel. 010-475 80 10 eller press@svk.se
Vattenfall Eldistributions presstjänst, tel. 08-739 60 60
Jesper Liveröd, presschef Ellevio, tel. 070-929 96 23.

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Ellevio AB (publ) har idag publicerat sin årsredovisning för 2020. Dokumentet inkluderar även Ellevios hållbarhetsrapport och bolagsstyrningsrapport.

Årsredovisningen finns tillgänglig på svenska och engelska på Ellevios webbplats: https://www.ellevio.se/om-oss/finansiell-information/arsredovisning/

Räkenskapsåret avser perioden 1 januari – 31 december 2020.

Om Ellevio
Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Tillsammans med våra kunder tar vi en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder.

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. 

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Tillsammans med våra kunder tar vi en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder.

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Nyckeltalsinstitutets årliga kartläggning visar att elnätsföretaget Ellevio är den mest attraktiva arbetsgivaren i Sverige 2020. Resultatet baseras på en utvärdering av arbetsvillkoren för drygt 600 000 medarbetare på 300 företag i Sverige.

Nyckeltalsinstitutet genomför varje år en kartläggningav de mest attraktiva, jämställda och hälsosamma organisationerna i landet. Mätningen bygger på drygt 600 000 medarbetares arbetsvillkor där bland annat sjukfrånvaro, lön, kompetensutveckling, chefstrukturer och karriärmöjligheter fungerar som indikatorer.

Elbranschen uppvisar genomgående bra resultat, trots den pågående corona-pandemin, och i årets kartläggning blir alltså Ellevio AB den mest attraktiva arbetsgivaren i Sverige. Framgången förklaras bland annat med hög andel tillsvidareanställda, lika chefskarriärer och låg långtidssjukfrånvaro.

- Ellevio har satsat målmedvetet på en kulturresa, bland annat med ett nytt fokus på beteenden. Det har haft en positiv effekt för hur vi levererar, men även för upplevd trivsel, inkludering och jämställdhet. På 1,5 år har vi till exempel gått från 27% kvinnor till 35%, och andelen kvinnliga chefer är nu 34%. För att också behålla kvinnor så har kulturresan varit helt avgörande, säger Susanne Bragée, Head of People, Culture & Sustainability.

När svenska företagare rankar sina viktigaste frågor tenderar kompetensförsörjning att hamna i topp, enligt arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Kompetensförsörjning anses vara det största hindret för företag att växa.

- Detta känns som det bästa kvitto vi kan få för att vi gör rätt saker. Att kunna locka kompetens är avgörande för att Ellevio ska kunna förverkliga samhällets mål om elektrifiering, teknisk utveckling och klimatomställning. Energibranschen och inte minst elnäten befinner sig i centrum av Sveriges resa mot fossilfrihet, vilket i sig gör branschen och oss attraktiva som arbetsgivare. Den här vinsten bara ökar den attraktiviteten, säger Ellevios vd Johan Lindehag.

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Tillsammans med våra kunder tar vi en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder.

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se