I helgen hade Dagens Industri en artikel om Fortum Distribution, om hypotetiska framtida prisförändringar och med försök att koppla ihop våra prisförändringar med ett nytt ägande. Det är viktigt med granskningar. Men det är lika viktigt med korrekta fakta, och att inte låta hypotetiska resonemang framstå som sanningar.
Vi investerar för ett i stort sett felfritt elnät
Vårt huvuduppdrag är att se till att våra kunder alltid har el. Hemma och på jobbet, i skolan eller på idrottsplatsen. Till 99,98 procent lyckas vi, eller om vi så vill – våra kunder har i genomsnitt el under 8758 av årets 8760 timmar. Vid de tillfällen när det blir ett avbrott är vår organisation uppbyggd för att berörda kunder snabbt får information och att felet åtgärdas så fort det är tekniskt och praktiskt möjligt.
99,98 % är bra, men inte nog bra. Under kommande år är vårt mål att bygga bort sådant vi ser som risker för avbrott, och närma oss 100 procents leveranssäkerhet. Vi lever i en tid då vi alla förväntar oss det. Det här sker inte av sig själv. Det kräver satsningar. För oss innebär det att vi kommer gå från en miljard kronor per år i investeringar under den senaste tioårsperioden till i storleksordningen tre miljarder kronor per år under den kommande tioårsperioden.
Det handlar bland annat om att:
• Ersätta gamla ledningar som börjar falla för ålderstrecket. Mycket av detta arbete sker i Stockholm och på de stora elledningarna som utgör ryggraden i elsystemet.
• Byta ut stationer och viktiga knutpunkter i elnätet. Totalt kommer hundratals stationer att bytas ut, framför allt i Stockholmsområdet.
• Möjliggöra nya bostadsområden. Framför allt i Stockholmsområdet, som t ex Hagastaden eller den fortsatta utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden genom ny kapacitet i elnätet.
• Byta ut ytterligare 2 000 kilometer luftledningar mot kabel, för att säkra landsbygdsnäten mot väder och vind.
• Gräva ner i princip allt hög- och mellanspänningsnät i Stockholmsområdet. Det gör dels elnätet mycket driftsäkrare än om det går i luften och dels frigör vi mycket mark för bostadsbyggande, friluftsområden och parker.
Energimarknadsinspektionen sätter ramarna för vår verksamhet
Jag vågar påstå att det här är en av de största satsningarna i det här företagets mer än 100-åriga historia. Att göra dessa investeringar, i rätt tid är att ta ansvar för att våra kunder ska ha el både idag och i framtiden. Naturligtvis kommer dessa nödvändiga investeringar att behöva finansieras. Och det sker till syvende och sist genom intäkter från våra kunder, eftersom det är de enda intäkter vi har.
Ytterst är det dock inte vi själva utan den statliga myndigheten Energimarknadsinspektionen som bestämmer vilka intäktsramar vi får ha, det vill säga vilka intäkter vi maximalt får ta ut av våra kunder, och därmed vilka investeringar vi kan göra. De här reglerna är desamma för alla svenska elnätsföretag, oavsett vem som äger elnätsföretagen.
Besluten om intäktsramar har således ingenting att göra med vem som äger oss. Vi ansöker, baserat på behoven i elnätet, och får en intäktsram beslutad för fyra år i taget. Ellagen säger att vi ska få täckning för skäliga kostnader och en skälig avkastning. Nästa period startar 1 januari 2016 och sträcker sig till utgången av 2019. I dagsläget vet vi inte exakt hur vår intäktsram ser ut för nästa period, för Energimarknadsinspektionen har ännu inte fattat beslut om det. Men det vi vet, är att de tillåtna intäkterna kommer att minska jämfört med nuvarande period.
Energimarknadsinspektionen felaktiga beslut 2011 skapade osäkerhet
2011 fattade Energimarknadsinspektionen beslut om intäktsramarna för den period som pågår just nu. Besluten ansåg vi och hälften av Sveriges elnätsföretag var helt felaktiga och att de dessutom stred mot lagen. Därför inleddes en lång rättsprocess som inte blev avgjord förrän i mars i år. Både Förvaltningsrätten och Kammarrättens domar är väldigt tydliga – Energimarknadsinspektions beslut var felaktiga. När Högsta Förvaltningsdomstolen beslutade att inte ge tillstånd till fortsatt prövning, vann besluten i Kammarrätten laga kraft. Därmed fick vi rätt till de intäkter vi från början ansökte om för 2012-2015. Resultatet av den här processen har blivit att vi under 3,5 år inte har vetat vad som gäller. Det har gjort att vi inte har vågat satsa enligt våra planer. Först nu kan vi sätta igång och genomföra de investeringar som är nödvändiga för att vi ska kunna säkra näten. Vi behöver helt enkelt ”investera ikapp”.
Prisökningen i juni är en konsekvens av domstolsbesluten
Den prisjustering vi gjorde 1 juni var en direkt konsekvens av domstolsbesluten. Vi har naturligtvis inte kämpat i domstol bara för principernas skull utan det handlar om möjligheten att finansiera nödvändiga satsningar. Jag beskrev detta och bakgrunden till prisökningen mer i ett blogginlägg i maj.
Spekulationer om framtida prishöjningar
Dagens Industri spekulerar kring eventuella framtida prisökningar, men det är bara spekulationer. Vi har ännu inte fått besked om vår intäktsram för nästa period, och vi har heller inte fattat några beslut om framtida prisförändringar. Vi behöver ta ansvar för att nödvändiga satsningar kan finansieras och genomföras, så att vi har ett elnät som möter de krav och förväntningar som finns. Och självklart måste det också finnas en rimlighet i priserna för våra kunder. Det här är en ständig balansgång som kokar ner till frågan: Vad är det värt att betala för att alltid ha el tillgänglig när vi behöver den, för allt det positiva som elen möjliggör i vår vardag?
Prishöjningarna påverkar inte den stora industrin
Och slutligen till den fråga som togs upp i lördagens artikel i Dagens Industri, kring industrin. Basindustrin är oftast anslutna till de regionnäten. På dessa finns redan idag en balans mellan tillåten och verklig intäkt, både i nuvarande och kommande regleringsperiod. Eventuella förändringar är i nivå med inflation och snarare kommer det att handla om sänkningar än höjningar. Vi har inte ändrat priserna för regionnäten sedan 1 januari 2014.
Vi är naturligtvis glada att vi har fått nya ägare som är dedikerade till att utveckla elnätsverksamheten, dvs en av landets viktigaste infrastruktur, tillsammans med oss. Vi är säkra på att de är bra ägare, och överlåter den saken till dem. Vi kommer även framöver att fokusera på att driva vår verksamhet enligt våra planer, i enlighet med den svenska elnätsregleringen.
För att avsluta med att återigen dra en parallell jag dragit flera gånger: Ingen vill att de svenska elnäten blir i samma skick som den svenska järnvägen. Satsningar kräver finansiering. Vi vågar satsa, trots viss kritik. För våra kunders skull.
Bengt Johansson
Affärsutvecklingschef på Ellevio
bengt.i.johansson@ellevio.se
Twitter @bengjoha