Stockholmsregionens elbehov ökar. Ellevio möter kapacitetsbristen genom att förstärka och förnya. Allt för att möta framtidens behov av säkra elleveranser. Ett exempel finns i Stockholmsförorten Högdalen där det just nu skrivs elhistoria.

Det är gråmulet och småruggigt när vi anländer till Högdalens industriområde och Högdalens ställverk. För lekmannaögon är det här ett gigantiskt område med en massa kraftledningar och svagt brummande byggnader. Ingemar Karlsson, civilingenjör på Ellevio skrattar över beskrivningen. Han har arbetat på företaget i snart 50 år och börjar med att förklara hur det här med ställverk egentligen fungerar. För det som Ingemar inte vet om ställverk, det vet ingen annan och är inte heller värt att veta.

Som ett vägnät

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Ingemar berättar att Högdalens ställverk är anslutet till stamnätet. För att förenkla hur ett ställverk fungerar jämför han det med ett vägnät.

– Stamnätet är som våra motorvägar. I ställverket sänks spänningen till lägre nivåer. Därefter fördelas elen ut via ett regionnät som har ett antal mindre ställverk anslutna, och som motsvarar trafikens riksvägar. Där sänks spänningen ytterligare och elen fördelas via ett finmaskigt lokalnät (kan liknas vid trafikens lokalvägar), till sista anläggningen där spänningen slutligen sänks till 230 volt. Det är den spänning som kommer ut ur våra vägguttag hemma och på jobbet.

Ansluter Högdalen till högsta spänning

Tillbaka till Högdalens ställverk och projektet som är en av Ellevios många åtgärder för att minska kapacitetsbristen och bädda för energiomställningen. Malin Holm, projektledare på Ellevio förklarar.

– Det är inom ramen för Stockholms Ström som Svenska kraftnät gör förändringar i sitt nät och ökar inmatningskapaciteten till Stockholm. Det innebär att matningarna till Högdalen förändras. Två av ställverkets transformatorer ska anslutas till stamnätets allra högsta spänning för att försörja området med el.

Ingemar Karlsson visar platsen där de två transformatorerna ska ansluta ställverket till stamnätets högsta spänning, 400 kV, med ledningar från norr respektive söder.

– Det ger möjlighet till en ökad kapacitet det vill säga plats för mer el att komma fram. Men för att det skulle bli möjligt behövde Svenska kraftnät installera nya transformatorer och placera dem vid vårt ställverk.

Expansivt område

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Malin Holm berättar att industriområdet kring Högdalens ställverk är väldigt expansivt, där både tunnelbanan, Stockholm Exergi och Stockholm Vatten och Avfall har utbyggnadsplaner. Det har gjort konkurrensen om mark extra stor.

– I samband med projektet visade det sig att platsen där transformatorerna skulle ligga kolliderade med platsen för en infart till tunnelbanedepån. Men med gemensamma krafter lyckades vi och Svenska kraftnät att hitta en ny placering på området, säger Malin Holm.

Tätare tågavgångar och nya spår

– Om Svenska kraftnät hade försenats hade det påverkat våra möjligheter att ansluta nya kunder, inklusive tunnelbanan, eftersom det fortfarande är en utmanande situation när det gäller kapaciteten i Stockholmsregionen, säger Malin Holm. Hon förklarar att för tunnelbanans del innebär det utbyggnad med en depå, 20 kilometer nya spår, 11 stationer samt tätare trafik.

FAKTA: Högdalens ställverk

År 1963 börjar Högdalens elverkshistoria med 220 kV och den första elektrifieringsvågen. Då var det bråttom eftersom de södra förorterna växte i en rasande takt. Under årens gång har ställverket sedan byggts ut vartefter staden och dess elbehov växt. Flera ledningar har tillkommit och ställverket har blivit mer komplext.
Utmaningarna i början var att hålla jämna steg med kapaciteten i förhållande till hur Stockholm växte med de södra förorterna och att elanvändningen rent allmänt ökade i samhället. När nu andra elektrifieringsvågen är igång ligger utmaningarna i att hålla ställverkets äldsta delar, där vissa är 50 år gamla, i fullgott trim, genomföra nya byggnationer samtidigt som ställverket måste vara i full drift hela tiden.

6 milstolpar i ställverkets historia:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

1957 drogs 220 kV till platsen.

1963 Ställverket börjar distribuera el med 33 kV.

1967 Börjar ställverket distribuera el med 110 kV.

1970 Ställverket fördubblas.

2018 Nya transformatorer med ökad kapacitet.

2021-2023 400 kV transformatorer installeras för att möta behovet av säkra elleveranser.

800 MW ny vindkraftsel och omfattande nätinvesteringar för att elen ska nå dit där den behövs. Det är vad Tovåsenklustret i Ånge och Ljusdals kommuner handlar om. Ett tydligt exempel på energiomställning i praktiken.

Hjullastare, lastbilar och grävmaskiner jobbar i ett vältrimmat samspel. Grus flyttas och jämnas till, betongplattor gjuts och koppartråd rullas ut. Längre bort tar två byggnader form för att så småningom innehålla elnätskomponenter och vid byggarbetsplatsens utkant förbereds för nya ledningsstolpar. För den oinvigde är det inte alldeles givet vad det handlar om. Men faktum är att här, nästan 500 meter över havet mitt i den västernorrländska naturen, går det knappt att uppleva energiomställningen tydligare än så här.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Stort tillskott

Tovåsenklustret är planerat att bli ett rejält tillskott med elproduktion till det nordiska elsystemet. Det är flera vindkraftsutvecklare som sammanlagt planerar att satsa i storleksordningen 10 miljarder kronor i de olika vindparkerna och tillhörande elnät som tillsammans får imponerande 800 MW installerad effekt i de första etapperna. Det kan till exempel jämföras med kärnkraftsreaktorn Ringhals 1 på 900 MW som stängdes föra året. Vindkraftens teknikutveckling med nästan 200 meter höga torn, 175 meter i rotordiameter och 6 MW i effekt har tagit vindkraften till dessa effektvolymer. Att de etableras här är såklart ingen slump. Vindarna är mycket goda och platsen ligger väldigt strategiskt till elnätsmässigt.

LÄS MER: RES bygger 91 vindkraftverk i Tovåsen

Nya stationer

– Både Svenska kraftnäts stamnät och vårt regionnät finns redan i nära anslutning till de platser där vindkraftverken ska etableras. Även Härjeåns elnät är en viktig del av nätstrukturen här, säger Fredrik Johansson.

För att kunna ta emot den effekt som vindkraften producerar måste elnätet byggas ut. Här på byggarbetsplatsen etablerar både Ellevio och Svenska kraftnät helt nya elnätstationer. Samtidigt förstärks ledningsnätet, till exempel ska totalt sju mil nya regionnätsledningar byggas.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Samordning viktigt

Tovåsenklustret är en storskalig etablering med flera olika aktörer och Nils Rönnbäck, affärsprojektledare på Ellevio, menar att det finns stora vinster i att samordna vindkraftsproducenter i kluster på det här sättet. Det blir rationellt med alltifrån att ansöka om tillstånd till att bygga vindkraftsverk och elnät. En framgångsfaktor är samordning och koordinering. Här är Ellevio navet för Tovåsenklustret och dialogen är nyckeln till framgång för att kunna få ihop varje enskild aktörs önskan med helheten.

– Hela resan hittills har präglats av positiv dialog mellan oss alla aktörer tycker jag. Alla har samma mål och vilja att bygga det här. Vi på Ellevio jobbar mycket med att vara flexibla och lösningsorienterade för att lyckas få till anslutningsavtalen i samarbete med våra kunder, säger Nils Rönnbäck.

Startade 2014

Fredrik Johansson berättar att det här är första etappen av nätutbyggnaden, den inleddes i december förra året och ska vara klar nästa år. Hittills håller tidplanen och som ansvarig projektledare från Ellevio är hans framgångsrecept att hela tiden planera noggrant, hålla tät dialog med projektets nyckelaktörer och ligga steget före.

2014 initierades idén på Tovåsenklustret, nu är jobbet konkret igång och hösten 2022 spänningssätts de första vindparkerna. Därefter följer flera etapper av anslutningar de kommande åren. För Ellevio handlar det om en investering på ungefär en miljard kronor.

– Vi utökar vårt nätägarskap och stärker vår affärsidé att driva och äga elnät, det är en viktig drivkraft för oss, precis som att bidra till en hållbar elförsörjning är det, säger Nils Rönnbäck.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

För att försäljningen till Ellevio skulle kunna fullföljas behövde fler villkor än aktieägarnas accept uppfyllas; bland annat att hembud för A-aktier tas bort. Dessa beslut fattades med stor majoritet på stämman den 3 november. Det betyder att Ellevios köp av Edsbyns Elverk kommer att genomföras.

- Det känns verkligen bra att vi nu är ännu ett steg närmare att få införliva Edsbyns Elverks nät i vår verksamhet. Ellevio kommer inom kort att börja med integrationen och jobba för att övergången ska bli smidig och sömlös för både personal och kunder, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio.

Förlängd period för accept

Ellevio är måna om att även de aktieägare som ännu inte har valt att acceptera erbjudandet får möjlighet att göra det. Av detta skäl ger Ellevio kvarvarande aktieägare möjlighet att acceptera erbjudandet fram till och med fredagen den 19 november klockan 17.00. Pris per aktie och beräknad utbetalning av vederlag är desamma som tidigare.

Ellevio kommer inte att skicka ut nya anmälningssedlar och uppmanar aktieägare som vill acceptera erbjudandet att använda tidigare utskickade anmälningssedel och svarskuvert, eller ladda ner och skriva ut ny anmälningssedel från www.ellevio.se/bud-Edsbyns-Elverk.

Fakta om Ellevios bud

• Omfattar hela koncernen och köpeskillingen är satt till 385 miljoner kronor
• Innebär ersättning om 2 111 kronor per aktie
• Motsvarar en premie om 51 procent över senaste stängningskursen
• Ägare till över 90 procent av aktierna har redan tackat ja och extra bolagsstämma har röstat för affären
• Ägare som inte tacka ja än kan göra det fram till den 19 november klockan 17.00. Därefter startar inlösenprocess

Läs mer om budet och ladda ner fullständiga villkor på www.ellevio.se/bud-Edsbyns-Elverk

För mer information:

Jesper Liveröd, presschef, 070-929 96 23

Om Ellevio

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder.

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Vi är i början av en transformation som ska utmynna i en tredje elektrifiering av samhället. Under Energiföretagens webbkonferens Arena Energi valde Ellevio att blicka utåt och bakåt för att få nya perspektiv på energiomställningen.

Under Ellevios seminarium den 6 oktober låg fokus på våra grannländers färdplaner mot fossilfrihet. I Danmark planeras för en fördubbling av elanvändningen de kommande tio år och en betydande utbyggnad av elnäten. Även i Danmark är finansieringen en stor fråga.

- Den politiska debatten måste till i Danmark om hur vi skaffar de här pengarna. Teknologin finns på plats men det som behövs är politiska beslut. Det går inte att hänvisa till att man ska fixa detta 2025 – då har vi fem år kvar till att målet om 70 procent minskade utsläpp ska vara uppnått, slog Jörgen S. Christensen på Danske Energi fast under seminariet.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Ellevios vd Johan Lindehag och Malin Strand från Fossilfritt Sverige (bilden) konstaterade att Norge, Danmark och Sverige har liknande utmaningar – inte minst när det gäller långa tillståndsprocesser och behovet att snabbt bygga ut elnäten. Samhällsacceptansen är en nyckelfråga när takten i omställningen måste öka.

- Norrmännen är väldigt förtjusta i sin vattenkraft och sina låga elpriser. Pristoppen vi ser i Norge och i resten av Europa gör att acceptansen för elexport och samarbete på energiområdet riskerar att minska, sa Toini Löfseth på Energi Norge.

Samtidigt finns det områden där stat och bransch går i takt som kan inspirera andra delar av samhället.

- Att industrin ställer om i Sverige - vilket parti gillar inte det? Det kan hjälpa den politiska samhörigheten att det är ett gemensamt projekt vi ser nu, sa Malin Strand.

Lärdomar från tidigare elektrifieringsvågor

Stagnationen av elanvändningen på 1990-talet föregicks av ett sekel där elanvändningen i Sverige fördubblades i genomsnitt vart tolfte år. På ett seminarium den sjunde oktober blickade Arne Kaijser, professor emeritus på KTH, bakåt med fokus på vad som går att lära av tidigare elektrifieringsvågor.

I panelen som följde med representanter för Ellevio, Scania och Naturskyddsföreningen lyftes nutida utmaningar, såsom målkonflikter mellan miljö- och klimathänsyn, långa tillståndsprocesser och finansiering av laddinfrastruktur och elnätsutbyggnad. 

"Walkover till klimatmålen"

- Om det tar tio år att få tillstånd för att bygga nya elnät och två år att bygga – då kan vi lämna walkover till klimatmålen redan nu, konstaterade Johan Lindehag, vd på Ellevio.

Kristina Östman på Naturskyddsföreningen fokuserade på behovet av att ha en ödmjuk syn på de målkonflikter som finns

- Norge är ett varnande exempel där opinionen mot vindkraft svängt på väldigt kort tid och där politiken följt efter. En stor del av den utvecklingsplan vi har i Sverige baseras på en kraftig utbyggnad av vindkraften, men då måste man hantera målkonflikterna tidigt.

Efterlängtad elektrifieringsstrategi

Moderator Mia Odabas hade en diger önskelista med sig när hon vände sig till politiken. Statssekreterare Sebastian de Toro (S) meddelande att arbetet är prioriterat på regeringskansliet och hänvisade bland annat till elektrifieringsstrategin som kommer inom kort. Lars Hjälmered, energipolitisk talesperson för Moderaterna, lyfte kortare tillståndsprocesser som ett typexempel där det går att bygga majoriteter och flytta frågan framåt tillsammans.

Ellevios vd Johan Lindehag avslutade seminariet med en uppmaning till politiken att redan nu kapitalisera på det man tycker lika om.  

- Klimatomställningen och elektrifieringen av transportsektorn och industrin väntar inte för att det är valår.

Se allt från Arena Energi

Arena Energi samlade över 600 personer som under två dagar lyssnat på seminarier om allt från övergripande energipolitik till behovet av elnätskapacitet och vätgasens framtid.

Ta del av alla seminarier på Arena Energi här.

Vindkraften är en viktig pusselbit i den svenska energiomställningen och en utbyggd havsbaserad vindkraft skulle kunna bidra med mycket effekt till energisystemet. Därför är det olyckligt att regeringens nya förslag skapar en onödig kostnad för elnätskunderna. Detta för en utveckling som ändå kommer att ske med tanke på de 350 TWh i ansökningar hos Svenska kraftnät i södra Sverige. Det menar Henrik Bergström, chef för samhällskontakter på Ellevio.

Klimat- och miljöminister Per Bolund (MP) och energiminister Anders Ygeman (S) presenterade den 14 oktober ett förslag som ska öka antalet vindkraftverk till havs. För att minska hindren för ny havsbaserad vindkraft vill regeringen kraftigt reducera den avgift som vindkraftsbolagen behöver betala, likt alla kunder, för att ansluta sig till elnätet. Förslaget innebär en förändring i Svenska kraftnäts förordning som ger myndigheten uppdraget att proaktivt bygga ut stamnätet till havs för att minska kostnaden att ansluta havsbaserad vindkraft. Dessutom har Svenska kraftnät fått ett regeringsuppdrag att se över havsplaner för att samordna olika intressen där målkonflikter finns, exempelvis försvars- och miljöintressen.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Förslaget, som tidigare varit ute på remiss, har mötts av kritik från tunga aktörer som Svenskt Näringsliv, Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige och SKGS. Trots detta väljer regeringen att gå vidare med reformen.

Stora konsekvenser för konsumenter

Henrik Bergström, chef för samhällskontakter på Ellevio, menar att det finns stor potential i den havsbaserade vindkraften, bland annat eftersom den genererar mer än dubbelt så mycket effekt som den landbaserade:

– Framför allt är den ett viktigt tillskott till energisystemet i södra Sverige där det råder brist på el. Det finns aktörer på marknaden som är intresserade av att börja projektera – det är bara en tidsfråga innan vindkraft till havs börjar byggas i stor utsträckning. Men även om vindkraften har stor potential bör politiken vara varsam med stöd som riktas mot specifika kraftslag.

En dold subvention

Regeringen har tidigare försökt hitta sätt att subventionera havsbaserad vindkraft, men stött på patrull i EU:s regler för statsstöd. Det nya förslaget som låter Svenska kraftnät proaktivt bygga ut stamnätet till havs är ett försök att kringgå detta. I praktiken blir det en dold subvention till ett särskilt teknikslag, menar Henrik Bergström. Men det är inte bara avsteget från teknikneutraliteten som oroar.

– Kostnaden för de slopade anslutningsavgifterna kommer, precis som hela Svenska kraftnäts investeringsprogram och övriga kostnader för systemtjänster, i slutänden att betalas av Sveriges elnätskunder genom prishöjningar från elnätsbolagen. Detta är en avgörande fråga för acceptansen för omställningen av energisystemet, säger Henrik Bergström och tillägger:

– Genom att höja priset för att ta höjd för anslutningsavgifterna begränsas elnätsbolagens utrymme att göra andra nödvändiga prishöjningar, vilka är avgörande för att möjliggöra investeringar i elnätet. Dessa investeringar kommer behövas för att tillgodose den svenska marknadens växande behov av el till rimliga priser

Andra projekt bör stå i fokus

Att lägga på ett nytt uppdrag på Svenska kraftnät för att möjliggöra fler anslutningar till vindkraftverk till havs har kritiserats under förslagets remissbehandling. Kritiker pekar på att Svenska kraftnät har mer akuta projekt att fokusera på, inte minst vad gäller att bygga bort flaskhalsar i elöverföringen som idag orsakar de stora skillnaderna i elpris mellan olika delar av landet. Stora mängder energi är fastlåst i norra Sverige, vilket bland annat är en bidragande faktor till de rekordhöga elpriserna.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

"Missriktad prioritering"

– Det finns flera olika perspektiv som gör processen att proaktivt bygga anslutningar mellan elnätet och vindkraft till havs oerhört tidskrävande. I grunden är det bra att Svenska kraftnät arbetar mer proaktivt med nätutbyggnad men i detta sårbara läge för energisystemet är ett ytterligare uppdrag för Svenska kraftnät en missriktad prioritering. Fokus bör vara på att avsluta befintliga stamnätsförstärkningar inom landet, säger Henrik Bergström och avslutar:

–  Havsbaserad vindkraft har mycket att tillföra det svenska energisystemet. Det är en teknik som bidrar med mycket effekt, och som är relativt billig i sammanhanget. Marknaden har en vilja och motivation att ge sig in på området, och det är bara en tidsfråga innan det stora antalet ansökningar på 350 TWh i södra Sverige blir verklighet, avslutar Henrik Bergström.

Startup 4 Climate är innovationstävlingen som delar ut norra Europas största klimatinnovationspris och igår utsågs vinnarna.

– Det är fantastiskt att se den innovationshöjd och energi som finns i Sverige. Vi i juryn imponerades stort av finalisterna och det var en ära och glädje att få dela ut en miljon vardera till de fantastiska vinnarna, säger Stefan Krook, jurymedlem och GodEls grundare och ordförande.

30-tal bidrag

Vinnarna i årets upplaga av Startup 4 Climate har tagit sig igenom många prövningar för att slutligen landa på segerpallen. I stenhård konkurrens med ett trettiotal andra banbrytande energiinnovationer, flera urvalsprocesser, presentationer och utfrågningar, samt över 6000 röster från allmänheten, står det nu klart att startup-företagen Ligna Energy och Krafthem utvecklat Sveriges mest lovande klimatinnovationer 2021. Entreprenörerna tar hem en miljon var för att kunna skala upp sin verksamhet och därmed accelerera energiomställningen.

Utgår från konkreta behov

– Gemensamt för de två vinnarna är att vi ser stor potential i att deras innovationer kan skynda på klimat- och energiomställningen. Ligna och Krafthem har utgått från konkreta behov i energisystemet, tänkt utanför ramarna och vågat vara kreativa. Vi tror att det finns verklig klimatnytta i deras idéer, säger Johan Lindehag, jurymedlem och vd på Ellevio.

Om vinnarna:Image may be NSFW.
Clik here to view.

Peter Ringstad, vd på Ligna Energy som vinner 1 miljon i Startup 4 Climate. Foto Christian Åslund

Ligna energy
Möjligheten att lagra el är helt avgörande för framväxten av ett förnybart, hållbart energisystem. Norrköpingbaserade Ligna Energys biobaserade batteriteknik bygger på forskning vid Linköpings universitet, och förutom det hållbara materialvalet är det förmågan att lagra energi i stor skala som övertygade juryn.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

John Diklev, vd och grundare för Krafthem som vinner 1 miljon kronor i Startup 4 Climate. Foto Christian Åslund.

Krafthem
Stockholmsföretaget Krafthem har å sin sida utvecklat ett “virtuellt kraftverk” som banar väg för snabb utbyggnad av solkraft, batterilagring och elbilsladdning – alla pusselbitar i framtidens energisystem. Genom artificiell intelligens gör lösningen att mångfalt fler solpaneler, laddstolpar och batterier kan kopplas till elnätet, med bibehållen balans och optimal energieffektivitet. 

Kontakt med vinnarna:

Krafthem

john@krafthem.se
073-7633347

Ligna Energy
peter.ringstad@lignaenergy.com                  

070-2124588

Om Startup 4 Climate
Innovationstävlingen Startup 4 Climate är norra Europa största innovationstävling och har instiftats i syfte att accelerera energiomställningen. De bästa idéerna med störst mätbar klimatnytta vinner. Tävlingen är möjlig tack vare ett partnerskap mellan Ellevio och GodEl. I juryn sitter Johanna Mossberg chef Energi RISE, Jane Walerud investerare, Lina Bertling Tjernberg professor i energisystem KTH, Stefan Krook grundare GodEl och Kivra, Johan Lindehag vd Ellevio. Nästa års omgång av Startup 4 Climate annonseras våren 2022. Mer info finns här: https://startup4climate.com/

Nu börjar kablarna rullas ut mellan Bredäng och Beckomberga. Det är starten på den sista etappen i projektet som är en viktig pusselbit i att trygga Stockholms framtida elförsörjning. I kablarna ska nämligen el transporteras till en växande stad, el som ska möta de behov som energiomställningen kräver.  

– När det här är gjort kommer vi att ha kommit en bra bit på vägen med att ge stockholmarna tillgång till den elkapacitet man behöver, berättar projektledaren Jenny Nilander.

Sveriges behov av elektricitet kommer att fördubblas till 2045. Det slogs fast i en rapport från Energiföretagen tidigare i år. Elen krävs för att möta hushållens och företagens framtida behov, och inte minst för att klara klimatomställningen där såväl transporter som industrier ska gå på el. För att kunna transportera denna el krävs mycket stora utbyggnader av elnäten. Ett exempel på ett sådant arbete är Ellevios pågående projekt Beckomberga-Bredäng.

– Staden växer snabbt – nya tunnelbanelinjer byggs, bostadsområden planeras och inte minst finns ambitiösa mål om att ställa om till en fossilfri fordonsflotta. Allt sammantaget innebär att elbehovet ökar dramatiskt och det här projektet är en viktig del i att vi ska kunna tillgodose behoven hos våra kunder i Stockholmsregionen, säger Johanna Walterson, Ellevios chef för program och projekt i Stockholm.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Läs mer: Efter sju års förarbete – nu har Ellevios största projekt genom tiderna dragit igång

Unikt projekt i tätbebyggt område  

Kablarna som nu ska grävas ned mellan Beckomberga och Bredäng är totalt 12 kilometer långa och kommer att ingå i det svenska stamnätet. Vanligtvis finns den typen av kablar utanför tätbebyggda områden, och att genomföra ett sådant här projekt mitt i en stad är en extra stor utmaning.

– Vi tittade, tillsammans med Svenska kraftnät och Stockholms stad, på mängder av olika lösningar, säger Ellevios projektledare Jenny Nilander.

– Att lägga kablarna i grönytor är på många sätt enklare, men dessvärre omöjligt där det är tätbebyggt.

Tidplanen förskjuten

Jobbet har också på vissa platser blivit mer komplicerat än beräknat.

– I tätorter samsas våra kablar med en mängd andra ledningar, till exempel för vatten, gas och fiber, berättar Jenny Nilander.

– Många av dessa är väldigt gamla vilket innebär dels att de inte alltid finns utritade på kartor utan upptäcks först när vi är nere under marken, dels att de kan vara väldigt sköra och kräva andra grävmetoder än de snabbaste. Ibland har vi behövt gräva för hand, förklarar Jenny Nilander.

Läs mer: Sjökabel vid Drottningholm viktig pusselbit för att lösa kapacitetsbristen

Detta, tillsammans med oförutsedda markförhållanden, till exempel berg som krävt sprängning har gjort att projektet förlängs ungefär ett år.

– Det är olyckligt, Det finns många anledningar för oss att bli klara så snart vi kan, inte minst eftersom allmänheten påverkas i hög utsträckning av våra arbeten. Vi gör vad vi kan för att förlägga kabeln så snabbt som möjligt, men vissa arbeten går inte att skynda på, säger Jenny Nilander.

5,5 kilometer kabel på plats i Mälaren

En annan del av projektet är förläggningen av kabel i Mälaren. Denna del av projektet är unik på ett annat sätt – det är första gången kabel av denna storlek förläggs i insjö i Sverige. Sjökabeln väger cirka 40 kilo per meter och är styv som en trädstam. Arbetet har gått enligt plan och nu väntar 5,5 kilometer kabel i vattnet på att kopplas ihop med kablarna vid Ängbybadet i norr och med kablarna i Sätraviksbadet i söder.

Som det ser ut nu kan strömmen slås på under 2023. Då kan Stockholm fortsätta laga mat, ladda telefonen och byta till elbil – under lång tid framöver.

– Mina arbetsuppgifter under projektets gång är otroligt varierade.Mycket handlar om problemlösning – att vi stött på något i marken som vi inte räknat med, cyklister som inte är nöjda med belysningen eller att vädret ställt till det för förläggningen av kabel till sjöss. Ibland försöker jag påminna mig själv och alla involverade att lyfta blicken och se att alla de här detaljerna är en del i helheten att trygga stadens framtida elförsörjning, säger Jenny Nilander, Ellevios projektledare.

Fakta om projektet

Om ledningen: När ledningen är klar kommer den inledningsvis att drivas av Ellevio med spänningsnivån 220 kV, för att 2028 tas över av Svenska kraftnät och då i stället drivas som en 400 kV-ledning och bli en del av stamnätet

Ekonomi: Projektet Beckomberga-Bredäng är ett av Ellevios största projekt någonsin, med en kostnad i miljardklassen.

Läs mer om projektet här.

Anders Ekberg, driftchef på Ellevio kommenterar händelsen i Liljeholmen:

- Torsdag kl 16.11 så löste en ljusbågsvakt ut i vår anläggning i Liljeholmen. Vi skickade snabbt ut personal, men på grund av köer i rusningstrafiken dröjde det 45 minuter för vår personal att ta sig fram till anläggningen.

- Det är rutin vid den här typen av fel att skicka ut personal på plats, eftersom det finns en risk att orsaka stora skador om man från distans testar att koppla till den påverkade anläggningen.

- Efter att ha vädrat ut rök hittades en trasig spänningstransformator i stationen. Därefter kunde vi snabbt koppla in kunderna igen, område för område. 17.31 hade alla kunder fått strömmen tillbaka.

Kenneth Johansson, elnätschef i Stockholm; Hur kunde det här hända?

- Exakt vad som orsakat haveriet i spänningstransformatorn i Liljeholmen håller vi på och utreder. Det vi vet är att ställverket i Liljeholmen är byggt under slutet av 1960-talet, och vi har under en tid velat bygga ett nytt ställverk. Dock har vi utmaningar med att få tilldelad mark av Stockholms Stad för att kunna genomföra ombyggnationen.

- Staden önskar att vi flyttar från denna plats för att möjliggöra för bostäder och kontor. Att hitta en ny plats och få tillgång till mark att bygga en stor fördelningsstation tar tid och är inte lätt i ett tätbebyggt område. Vi vill helst ligga kvar på befintlig plats, men vi har en konstruktiv och pågående dialog med staden kring stationens framtida placering.

- Ett nytt ställverk, som vi har på många andra platser, har mer avancerad utrustning som gör det möjligt att från vår driftcentral isolera felet och göra omkopplingar.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Nytt avbrott i Bromma

Strax innan lunch på fredag inträffade ett nytt, nästan lika omfattande strömavbrott. Den här gången var det stora delar av Bromma som påverkades. 11.40 gick larmet i driftcentralen om att något inträffat.

Anders Ekberg:

- Den här gången kunde personal komma fram till platsen snabbt. Efter kontroller så kunde man konstatera att en annan typ av skyddsutrustning, ett reläskydd, hade slagit ifrån strömmen. Personalen på plats kunde tillsammans med driftcentralen steg för steg koppla in strömmen förhållandevis snabbt. Klockan 12.19 hade alla kunder fått strömmen tillbaka.

- Vi utreder nu orsaken till att reläskyddet löste ut hela stationen. Grundfelet är en trasig kabel som utlöste reläskyddet, men om de här skydden fungerar ska bara den trasiga kabeln slås ifrån. Nu slogs samtliga kablar ifrån.

- Våra specialister jobbar nu tätt ihop med leverantören av utrustningen och vår entreprenör för att utreda händelsen och ringa in vad som gått snett.

Allvarliga händelser

Händelser av den här typen visar hur beroende hela samhället är av en trygg och stabil elförsörjning. Ellevio arbetar dygnet runt, året om för att alla kunder ska ha el, men tyvärr förekommer oplanerade händelser i ett komplext elnät.

- Ingen är mer mån om att elförsörjningen ska fungera än vi som sörjer för elnäten och elförsörjningen, och vi har stor förståelse för att den här typen av händelser ställer till det för många. Samtidigt har felen hanterats så snabbt och professionellt som det alls är möjligt. Strömmen har kommit tillbaka snabbt och vi har jobbat intensivt med att nå ut med information, svara på frågor och skapa tydlighet i en tuff situation, säger Anders Ekberg.

- Med det sagt kommer vi nu att skärskåda oss själva och vår insats. Vi har omedelbart startat två parallella utredningar kring de aktuella händelserna för att reda ut exakt vad som orsakat avbrotten, vad vi hade kunnat göra annorlunda och vad vi kan sätta in för åtgärder för att minimera riskerna för nya stora avbrott, avslutar Anders Ekberg.

Vad är en ljusbågsvakt?

En ljusbågsvakt är en skyddsmekanism som har som uppgift att med hjälp av en känslig sensor upptäcka fel i en elanläggning. Den känner av om en ljusbåge uppstår, exempelvis genom en gnista, och slår då blixtsnabbt ifrån ställverket, så att det inte skadas för mycket, brinner upp eller i värsta fall skadar någon. Ljusbågsvakter är väldigt känsliga för blixtar och det är bland annat därför det är förbud att fotografera med blixt inuti ställverksutrymmet.

Vad är ett reläskydd?

I kraftverk och transformatorstationer finns mängder av reläskydd vars funktion är att skydda kraftnät och apparater från haverier. Ett reläskydd fungerar i praktiken som den typen av automatsäkring som finns i våra hushåll; det ser till att strömmen blixtsnabbt slås ifrån om något inträffar och skyddar därigenom både människor och apparater. Reläskydden ser till att vi har en säker och tillförlitlig elförsörjning.

Ägare till 95,3 procent av aktierna i Edsbyns Elverks har nu tackat ja till Ellevios bud på bolaget. Ellevio beräknar att utbetalning av ersättning kommer att kunna ske under december. Aktieägare som inte har tackat ja till budet men vill slippa inlösen uppmanas att ta kontakt med Ellevio.

Den förlängda acceptperioden slutade i fredags, den 19 november, och eftersom över 90 procent har accepterat kommer inlösen av resterande aktier att påbörjas.

Aktieägare som får sina aktier inlösta kommer att få samma ersättning som de ägare som har accepterat budet, det vill säga 2 111 kronor per aktie, men vid en inlösenprocess kommer utbetalningen att dröja. Vi uppmanar därför aktieägare som inte har accepterat erbjudandet att ta kontakt med Ellevio via e-post till EdsbynsElverk@ellevio.se för att kunna få sin ersättning snabbare.

Ellevio kommer att i största möjliga utsträckning ta direktkontakt med stora minoritetsaktieägare för att minska det antal aktier som tvingas genomgå inlösenförfarande.

- Vi är otroligt glada över att den extra bolagsstämman röstade ja med över 98 procent till de beslut som krävdes för att göra affären möjlig. Vi har nästan enbart fått positiv respons, och ser nu med glädje fram emot att påbörja arbetet med att integrera verksamheten med Ellevio och skapa värde för Edsbyns elnätskunder, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio.

Ny bolagsordning registrerad

Ellevio har även fått bekräftat av AB Edsbyns Elverk att en ny bolagsordning har registrerats, i enighet med bolagsstämmans förslag om nytt verksamhetsföremål samt borttagande av hembud. Därmed är det sista väsentliga villkoret för affären uppfyllt.

Kontakt: EdsbynsElverk@ellevio.se

Mer information:ellevio.se/bud-edsbyns-elverk

Om Ellevio

Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi tar en aktiv roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta tjänster för våra kunder. 

Vi har drygt 500 anställda och sysselsätter totalt 3 000 personer runt om i landet. Vi ägs av pensionsförvaltarna Folksam, Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer på ellevio.se

Under tisdagen begärde Kristdemokraterna en särskild riksdagsdebatt om de höga elpriserna i Sverige. Av yttersta vikt är att debatten förutom diskussioner om elproduktion och elhandel även går till botten med otillräcklig elnätsinfrastruktur i Sverige.

- Utan kortsiktiga såväl som långsiktiga lösningar för elnäts­utbyggnaden i Sverige riskerar vi att få leva med stora prisskillnader mellan elprisområdena under lång tid samtidigt som den svenska klimat­omställningen bromsas, säger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio.Image may be NSFW.
Clik here to view.

Rekorddyr el

Under hösten har de svenska elpriserna satt nya rekord. Orsakerna till den rådande elpris­krisen är flera – europeiska energisituationen, minskad tillgång på planerbar elproduktion och inte minst brister i den så kallade överföringskapaciteten.  

I Sverige är begränsningar i stam- region- och lokalnäten den absolut viktigaste frågan att lösa för elsystemet. Otillräckliga stamnät skapar flaskhalsar när el ska skickas från norra Sverige, där elen företrädesvis produceras, till landets södra delar, där den största efter­frågan finns. På så sätt kan det i södra Sverige momentant uppstå elbrist, trots elöverskott i landet som helhet. Samtidigt eldar den svenska klimatomställningen på efterfrågan på el, inte minst transport­sektorns och industrins resa mot fossil­frihet, genomsyras av elektrifiering.

Behövs ett helhetsgrepp

- Vi har två parallella kriser vi måste hantera här och nu: klimat­krisen och elpriserna. Men trots ett rekord­stort reform­utrymme gick det endast att se mindre insatser för att minska ledtiderna för elnätsförstärkningar i regeringens budget för 2022. Vi hade behövt ett helhets­grepp för den svenska elförsörjningen och framtidens elnät i såväl regeringens som oppositions­partiernas budgetförslag, säger Henrik Bergström.

Ellevio har föreslagit tre viktiga insatser för att stärka elnäts­utbyggnaden, säkra att klimat­omställningen fortgår och trygga en konkurrens­kraftig elförsörjning för företag och hushåll.

1. Tiden för tillstånds­processer går att korta ner ytterligare. Klimat­rätts­utredningen beskriver en snabbare utbyggnad av elnäten som en nyckel­faktor för elektrifieringen och klimat­omställningen. Här måste förut­sättningarna för teknikval på de högsta spännings­nivåerna och vad som ska anses utgöra bästa möjliga teknik för att inte elektrifieringen ska bromsas.
2. Utvecklingen av överförings­kapaciteten måste i större utsträckning bygga på prognos.  Statliga Svenska kraftnät bör få ett tydligare uppdrag kring planering och prioritering av transmissions­nätet med ett tydligare fokus på proaktiv nät­utbyggnad så att det svarar upp mot framtida behov samt att säkerställa att Svenska kraftnät möter EU-kravet om att erbjuda marknaden minst 70 procent av tillgänglig överföringskapacitet.
3. Acceptans, förståelse och finansiering. Enorma investeringar krävs för att bygga ut elnäten och förverkliga energi- och klimat­omställningen. Det förutsätter förståelse och acceptans hos både kunder och besluts­fattare. I enlighet med Energi­företagens förslag till regeringens elektrifierings­strategi bör en statlig funktion skapas för att driva elektrifierings­arbetet och bör även få en nyckel­roll för att lösa lokala konflikter. Vi behöver därtill en utredning som tittar på hur energi­systemets förändring ska finansieras. En diskussion om fördelning av kostnader, och vad statens ansvar i detta ska vara, är nödvändig.

 Läs mer här

Ellevio närmar sig målgång med den prisutjämning som pågått sedan 2017 och som inneburit sänkta eller stillastående priser för många kunder under de senaste fem åren. Från 1 januari 2022 höjs priserna för samtliga kunder utom för kunderna i Västra Svealand-Västergötland med ca fem procent.

Bakgrunden är det stora behovet av satsningar på elnätsinfrastruktur som klarar en ny, massiv elektrifieringsvåg, tuffare väderförhållanden och stärkt leveranskvalitet i elförsörjningen. Utöver ökade krav för att möta elektrifieringen är höjda kostnader för det statliga stamnätet och Ellevios satsning på prisutjämning viktiga anledningar.

6 till 30 kronor dyrare per månad

I rena kronor och ören innebär höjningen en ökad kostnad på ungefär 6–10 kronor i månaden för den enskilde lägenhetsinnehavaren, medan villaägaren i snitt får betala 20-30 kronor mer i månaden, beroende på storlek på boendet.

De senaste fem åren har Ellevio kontinuerligt sänkt priserna i större delen av våra nätområden. Så varför behöver vi höja priserna nu? Flera faktorer spelar in:

• Stora investeringar– Ellevio har under de senaste åren genomfört stora satsningar på elnäten och dessa satsningar fortsätter. De kommande åren ska vi förnya, stärka nätkapaciteten, fortsätta vädersäkring av elnäten på landsbygden – och förverkliga alla aspekter av elektrifieringen av samhället.
• Prisutjämningen. Alla Ellevios kunder ska betala samma pris för samma tjänst senast 1 januari 2023, och kommer då att ligga på ett snitt för hela Sverige.
• Höjda kostnader för det statliga stamnätet. I Sverige finns tre nivåer av nät; stamnäten som löper som motorvägar genom landet, de regionala näten samt lokalnät. Kostnaderna för Ellevio att få el från stamnätet har ökat, i hög utsträckning för att statliga Svenska kraftnät som förvaltar stamnäten, har högre rörligare kostnader än tidigare.

Historiskt stora satsningar på elnätet

Behovet av elnätsatsningar för att rusta och bygga nytt speglar den rusande samhällsutveckling vi befinner oss i. Tekniska landvinningar, urbanisering och digitalisering förändrar våra liv och samhällen, och samhällsutvecklingen eldas på av en alltmer påtaglig klimatkris. Industrin genomgår ett paradigmskifte för att bli fossilfri, den svenska fordonsflottan ska vara fossilfri 2030, och receptet stavas - el. Mer och mer elektricitet. Prognoserna visar att elförbrukningen kan fördubblas under de kommande 25 åren.

14 miljarder i investeringar

Ryggraden som bär upp den här utvecklingen är elnäten. Förväntningarna på oss som elnätsföretag att förverkliga samhällets mål kräver att vi gör enorma investeringar för att stärka elnätsinfrastrukturen.

Stora satsningar är förvisso inget nytt i Ellevios värld. Historiskt har vi investerat stort och kontinuerligt. Under perioden 2016–2020 satsade vi ungefär 14 miljarder i våra nät, samtidigt som vi sänkte avgifterna för samtliga kunder utanför Stockholmsområdet. Investeringarna gick upp medan priserna gick ned, kort sagt.

Över 100 miljarder till 2045

Men som saker och ting utvecklar sig ser den här höga investeringstakten ut att bestå. Klimat- och energiomställningen är inte gratis. Till 2045 räknar vi med att behöva investera över 100 miljarder kronor i elnätsinfrastruktur som är rustat för framtiden, hårdare väderförhållanden och ökade krav på kapacitet och tillgänglighet. Att höja priserna handlar om att få resurser att genomföra en utveckling av samhället och våra liv som vi måste genomföra - och som de flesta av oss vill ha.

Samma priser var du än bor

Våra kunder ska betala samma pris för ett likvärdigt elnätsabonnemang, oberoende om de bor i en storstads- eller landsbygdskommun. Samma pris, var du än bor. Det är tanken bakom den satsning för att jämna ut priserna som Ellevio drivit sedan 2017. Förutom rättvisa priser har prisutjämningen lett till sänkta priser i samtliga nätområden förutom Stockholm.

Varje år sedan 1996 jämför den så kallade Nils Holgersson-rapporten prisskillnaderna för några av hushållens beständiga kostnader, däribland el, i landets 290 kommuner. Ofta är skillnaderna stora beroende på var du bor i landet. Så såg det under lång tid ut även i Ellevios nät; medan elnätspriserna var ganska låga i Stockholm kunde priset i glesare delar av landet, exempelvis Värmland, Dalarna och Hälsingland vara betydligt högre.

Ellevio under snittet

I årets Nils Holgersson-rapport, som offentliggjordes för några veckor sedan, framgick att elnätspriserna i Ellevios nätområden ligger en bit under snittet för landet som helhet. Det är ingen slump. Att jämna ut priserna har varit vår målsättning sedan vi lanserade projektet med prisharmonisering 2017. Sedan dess har Ellevio stegvis jämnat ut priserna mellan våra nätområden. Det innebär att priserna i bland annat Stockholmsområdet de senaste åren ökat något, medan de sänkts eller förblivit oförändrade i andra områden.

I genomsnitt har priset i våra nätområden sänkts med 1,8% årligen de senaste fem åren*, fördelat på följande:
- Västkusten: -1,4%
- Dalarna/Södra Norrland: -1,1%
- Västra Svealand: -2,7%
- I Stockholm, som haft jämförelsevis låga priser, har priserna höjts med 3,4 % per år.

*Läs mer på sidan 24 i vår årsredovisning

Alla prislistor finns här.

Nu har den andra säsongen för sthlmflex öppnat, marknadsplatsen för effektflexibilitet i Stockholmsregionen. Intresset har ökat rejält – i år är över 2 100 olika resurser med och bidrar med flexibilitet till elnätet mot ersättning.

Projektet sthlmflex är ett allt viktigare inslag i utvecklingen av ett smart, modernt energisystem där fler flexibilitetsleverantörer kan delta. Till skillnad från den vanliga elhandeln, där elproducenter och elhandlare säljer el, får nu elanvändare och elproducenter, företag och hushåll möjlighet att vara flexibla med sin elanvändning eller elproduktion mot ersättning.

- Genom att köp av flexibilitetstjänster möjliggörs på en marknad på regionnivå kan både flexresurser och elnät användas mer effektivt. I år testar vi också flera olika affärsmodeller som kan bidra till att öka tillgången till flexibilitetstjänster, säger Yvonne Ruwaida, affärsstrateg på Vattenfall Eldistribution.

Fyller en viktig roll

- Marknadsplatsen fyller en viktig roll för att minska den ansträngda situationen med kapacitetsbrist i regionens elnät, säger Bengt Johansson, affärsutvecklare på Ellevio.

Vintern 2020/2021 testades marknadsplatsen för första gången och användes flera gånger för att stötta elnätet i ett ansträngt läge. Prognosen för den här vintern är att behovet är minst lika stort som föregående säsong. Intresset för att vara med har också ökat rejält. Totalt deltar över 2 100 olika resurser från elanvändare och elproducenter med bland annat elbilsladdare, uppvärmning av bostäder, större fastigheter och av fjärrvärmenätet.

Kall start

Vintern har redan överraskat med ovanligt tidig sträng kyla. Sedan säsongen startade har 870 MWh flexibilitetstjänster avropats.

- Flexibilitetsmarknaden behövs när flaskhalsar i elnäten uppstår. Genom att allt fler aktörer deltar med effektflexibilitet kan effekt frigöras när det blir trångt i elnätet, till exempel under kalla vinterdagar, säger Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät.

Jämförbart med medelstor stad

Bedömningen är att marknadsplatsen kan frigöra upp till cirka 150 MW, även om inte allt kommer vara tillgängligt vid varje given tidpunkt. Det kan jämföras med effektbehovet i en mellanstor svensk stad.

Initiativet till sthlmflex togs sedan situationen med kapacitetsbrist i Storstockholms elnät blivit allt mer ansträngd. Fler bostäder, industrier, eldriven trafik och ambitiösa mål för minskade klimatutsläpp gör att elförbrukningen ständigt ökar i Storstockholm. Elnätsföretagen rekordinvesterar i nya och upprustade kablar, ställverk och annan utrustning, men innan allt är färdigbyggt kan kalla vinterdagar göra att efterfrågan på el plötsligt ökar dramatiskt. Kapaciteten i elnäten riskerar då att slå i taket.

Kontakt för media

Jesper Liveröd, presschef på Ellevio 070-92 99 623
Vattenfalls pressjour, 08-739 50 10
Svenska kraftnäts presstjänst 010-475 80 10

Om sthlmflex

• Projektet sthlmflex drivs av Svenska kraftnät, Ellevio och Vattenfall Eldistribution.
• Vintern 2021/22 deltar Ellevio, Vattenfall Eldistribution och E.ON Energidistribution som köpare.
• På vinterns marknad deltar totalt 2 128 flexibilitetsresurser från 8 olika aktörer. Resurserna handlar om uppvärmning av villor, fastigheter och av fjärrvärmenätet, elbilsladdning, reservkraft, fastighetsstyrning samt belysning.
• Flexibilitetsleverantörer bidrar med fria bud på upp till 57 MW. Dessutom deltar sammanlagt 33 MW elbilsladdare och värmepumpar där leverantören ännu inte bedömt sin flexibilitetsförmåga.
• Flexibilitetsresursernas varierande tillgänglighet gör att det är osannolikt att hela flexibilitetsförmågan i marknaden är tillgänglig för avrop samma timme.
• Utöver detta har Vattenfall Eldistribution inför denna säsong på sthlmflex-marknaden marknadsmässigt köpt tillgänglighet på 10,5 MW från två olika leverantörer samt ett ytterligare avtal på 80 MW.
• På marknaden avropas den billigaste resursen först.
• Vintern 2021/2022 är marknaden öppen från 30 november 2021 till 31 mars 2022. Behovet av flexibilitet bedöms vara störst under vardagar kl. 7-11 samt kl. 15-21.
• Inom forskningsprojektet sthlmflex levereras marknadsplattformen av marknadsoperatören NODES och elnätsföretagens beslutsstöd ”SWITCH” av E.ON.
• Marknaden omfattar hela Stockholmsregionen med totalt 26 kommuner.

Under vinterhalvåret strömmar det svenska folket till populära skidorter som Sälen och Idre för avslappnande veckor i backarna, spåren och bastun. Men för att liftsystem, snökanoner och laddning av elbilar ska fungera måste det finnas en stabil tillförsel av el. Därför har Ellevio och Malungs Energi förstärkt elnätet i området.

Sälen och Idre är några av Sveriges mest omtyckta skidorter, med tiotusentals besökare som njuter av både fjäll och dal varje år. Alla som någon gång har befunnit sig på en skidort har nog slagits av tanken på vilket otroligt komplext maskineri som driver hela systemet. Inte minst innebär skidturisternas ankomst stora elförsörjningsbehov och behov av en säkrad tillgång till energi.

- Vi brukar säga att vi inte bara driver Sveriges största fjällanläggning – vi driver en hel stad, säger Jonas Bauer, destinationschef för SkiStar Sälen.

- Utöver ett skidsystem med 90 liftar driver vi två SkiStar lodge med totalt 1 400 bäddar, ett äventyrsbad och sex affärer. Dessutom förmedlar vi över 2 500 boenden och driver en rad kommersiella fastigheter. Vi ser till att all infrastruktur funkar som den ska för våra gäster, säger Jonas Bauer.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Hans Unander (S), kommunstyrelsens ordförande, Stefan Jansson, Malungs Elnät och Jonas Bauer, destinationschef på SkiStar.

Elen är central för kundupplevelsen

- Om det blir strömavbrott och liftarna slutar fungera, samtidigt som gästerna inte kan basta, laga mat, duscha varmt eller använda wi-fi, förlorar vi en stor del av vår kundupplevelse. Vi är dessutom beroende av att kunna producera snö i våra snökanoner för att kunna leverera en alpin skidåkning i toppklass, inte minst i och med att vi erbjuder snögaranti till våra besökare, förklarar Jonas Bauer.

För ett skidsystem som Sälen, som har ett årligt energibehov som motsvarar 1,2 miljoner eluppvärmda villor, är det alltså av yttersta vikt att det finns en god och stabil överföring för att i högsta möjliga mån undvika strömavbrott och att skidåkare fastar i liftarna. Samtidigt jobbar SkiStar hårt med att energieffektivisera sin verksamhet. Det har lett till att effektbehovet ligger kvar på samma nivåer som det gjorde för tio år sen, trots stora satsningar på anläggningen och fastigheterna.

Ellevio och Malungs Elnät räddar vintern

För att kunna säkra upp tillgången på de väldigt stora mängder energi som både Sälen och Idre efterfrågar har Ellevio, som äger det regionala elnätet i området, tillsammans med det lokala elnätsbolaget Malungs Elnät beslutat att stärka upp elnätet.

- Med ett ständigt växande fjällområde och en framtidsutveckling som kommer att kräva mer av elnätet så måste vi trygga kapaciteten av flera anledningar. Ställverket som är nästan 40 år är i behov av en uppgradering. Fjället har växt ur sin kostym samt att samhället i stort har förändrats mycket under dessa 40 år. Kapaciteten säkras nu för en fortsatt utbyggnad och elektrifiering inom kommunen säger Stefan Jansson, chef för drift och entreprenad på Malungs Elnät.

- Elöverföringen är väldigt viktig för den framtida utvecklingen i kommunen, menar Hans Unander (S), kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälen.

- Utvecklingen går fort och tack vare satsningen som Ellevio och Malungs Elnät gör så framtidssäkrar vi regionen. Inte minst för besöksnäringen, som är den största ekonomiska kraften vi har i Malung-Sälen, säger Hans Unander.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Fredrik Johansson, projektledare på Ellevio

Dubbelt så stort ställverk

För att minska sårbarheten för regionen och skidanläggningarna har Ellevio tillsammans med Malungs Elnät identifierat att det har funnits ett behov av att renovera och bygga ut ställverket med en transformator.

Fredrik Johansson, projektledare på Ellevio, berättar att den nya transformatorn innebär att ställverket i Sälen blivit dubbelt så stort. Dessutom ska området stärkas upp med en ledning som minskar risken för strömavbrott och en shuntreaktor som gör att energin flödar på ett så effektivt sätt som möjligt.

- Vi är väldigt glada att våra projekt bidrar till att aktörer som SkiStar ska kunna fortsätta skapa oförglömliga vinterupplevelser för sina gäster – men också till en fortsatt utveckling av Dalarnas elektrifiering, avslutar Fredrik Johansson.

Allt fler transportmedel elektrifieras – och nu har turen kommit till flygplanen. Fredrik Kämpfe ansvarar för flygfrågor på Transportföretagen och ser stor potential att både minska Sveriges fossila avtryck och erbjuda landet en helt ny tillgänglighet. Men då måste svenska beslutsfattare våga se möjligheterna som elflyget erbjuder.

Det rullar allt fler elektrifierade bilar på Sveriges vägar, och den tekniska utvecklingen fortsätter gå i rasande fart med utbyggnad av laddpunkter och nyskapande batteriproduktion. Men hur ser framtiden ut för elektrifierade flygtransporter? Fredrik Kämpfe, branschchef Flyg på Transportföretagen, berättar om en utveckling som är mer förestående än vad man kan tro.

- Jag skulle bli mycket förvånad om det inte finns elektrifierade flygplan i reguljär linjetrafik i Sverige runt 2030, säger Fredrik Kämpfe.

- Det är inte en fråga om batteridrivna flygplan kommer, utan om när de kommer.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Fredrik Kämpfe, branschchef Flyg på Transportföretagen

Stor ekonomisk potential

Fredrik Kämpfe, som var med och byggde upp den europeiska luftfartsmyndigheten EASA, fick upp ögonen för elflygens potential redan 2017, när det slovenska företaget Pipistrel ansökte om att få sitt tvåsitsiga batteridrivna flygplan certifierat av myndigheten och visade upp en prototyp för EASA:s personal.

- Pipistrel Velis Electro certifierades 2020, och intresset på marknaden bara fortsätter växa. Numera finns det både nya spelare och stora aktörer som Rolls Royce och United Airlines som ser potentialen i elektrifierade flyg, fortsätter Fredrik Kämpfe.

Utöver minskade utsläpp och väsentligt lägre bullernivåer, finns också stora ekonomiska vinster med de elektrifierade flygplanen. Elflygens operativa kostnaderna är lägre i jämförelse med traditionella, fossildrivna flygplan. Flygbränsle utgör en betydande del av kostnaden för att flyga konventionella flygplan, jämfört med förnybar el som sänker energikostnaden rejält. Dessutom är motorerna billigare och kräver mindre underhåll.

Svenska utvecklingen

Även i Sverige, som länge haft en ledande position inom både luftfart och hållbarhetsarbete, finns det världsledande aktörer på elflygsmarknaden. Fredrik Kämpfe vill bland annat lyfta Heart Aerospace, vars 19-sitsiga ES-19 beräknas bli certifierad 2026.

- Den typen av batteridrivna flygplan som bland annat Heart Aerospace producerar kommer innebära en revolution för det svenska transportsystemet, menar Fredrik Kämpfe.

- Framför allt på kortare rutter så kommer den elektrifierade luftfarten kunna ersätta andra transportmedel, inte minst till och från de mer otillgängliga delarna av vårt stora land.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

"En guldgruva"

De batteridrivna flygen lämpar sig väldigt väl för stadsnära flygplatser, till exempel Bromma eller Visby. Likt elbilar är effektuttaget på elflygens motorer mycket direkt, vilket ger en extremt snabb acceleration som därmed förkortar startsträckan. Det i sin tur innebär att man inte behöver använda lika mycket markyta som flygplatserna gör idag.

- Dessutom är bullernivåerna, som har varit en käpphäst i den offentliga debatten om flygplatser nära städer, klart lägre. De kommuner som har en stadsnära flygplats sitter på en guldgruva inför framtiden, förklarar Kämpfe

Små flygplatser med få avgångar har generellt sett mycket lägre lönsamhet än exempelvis Arlanda eller Kastrup. Men om de batteridrivna flygplanen fortsätter utvecklas i den takt de gör nu, så menar Fredrik Kämpfe att stadsnära flygplatser kan bli lönsamma transportnoder för fossilfria resor.

- Staten och flygplatserna måste ta ett större ansvar för att underlätta för batteridrivna flygplan. Energibranschen jobbar hårt för att underlätta elektrifieringen och det ska de fortsätta med, men de som sitter på beslutsfattande positioner måste så klart hjälpa till i den enorma klimatomställning som Sverige står inför - bland annat genom att framtidssäkra flygplatserna runtom i landet, säger Kämpfe.

Politikerna måste våga se längre

Flygets klimatpåverkan har blivit en politiserad fråga i Sverige det senaste decenniet. Men Fredrik Kämpfe vill nyansera bilden och menar att branschen tar sitt ansvar och kommer kunna sänka sitt klimatavtryck betydligt med hjälp av elflyg, biobränsle och vätgasflyg.

- Svenska politiker och beslutsfattare måste våga se möjligheterna som det fossilfria flyget erbjuder. För kortare sträckor på 20–40 mil kommer elflyget snart vara en verklighet, och i takt med att batterier blir mer utvecklade kommer det sannolikt röra sig om längre sträckor än så. Då måste Sverige hänga med, dels för att nå klimatmålen, dels för att inte bli omsprungna av andra länder med en mer positiv syn på flyget och flygets utveckling, avslutar Fredrik Kämpfe.

När jag ser den pågående debatten kring höstens skenande elpriser påminns jag om att frågan om hur mycket vi betalar för el och energi inte bara är en fråga för elhandelsföretag och elhandelskunder. Den andra delen av ett hushålls totala elkostnader, elnätsavgiften, omgärdas av många myter, missförstånd och misstänkliggöranden.

Även om elnätsavgifter inte fluktuerar på samma sätt som priset på el, möter vi många frågor om elnätsfakturan som verkar bottna i att kunderna faktiskt inte riktigt vet varför de betalar elnätsavgift. Och när folk inte förstår vad de betalar för minskar förståelsen för de enorma utmaningar vi står inför när det gäller utvecklingen av det svenska elsystemet, och acceptansen för vad det faktiskt kommer att kosta.

För i det större perspektivet handlar det inte om en tillfällig pristopp. Frågan vi bör ställa oss är: vad kostar det att bygga om ett samhälle?

Fonden för diskussionen om priser och elförsörjning handlar om att vi befinner oss mitt i en dramatisk samhällsutveckling. Klimatkrisen driver på en omställning av hela samhället, och i dess kölvatten följer elektrifiering, nyindustrialisering, digitalisering, och en explosiv teknisk framfart. Det är en framåtrörelse de flesta efterfrågar, vill ha och förväntar sig.

Poängen är att i princip all denna utveckling genomsyras av el. Mycket el. Prognosen för elförbrukningen de kommande 20-25 åren pekar på att förbrukningen kommer att mer än fördubblas till 2045. Samtidigt har vi en infrastruktur för eldistribution som inte hängt med i utvecklingen. För att alla mål ska kunna förverkligas och för att kontrollera prisutvecklingen fordras massiva satsningar på elnäten. Branschen pratar om så mycket som 500 miljarder i investeringar till 2045, en siffra som sannolikt kommer att behöva justeras upp ordentligt.

Vidden av den här utvecklingen är nästan svår att ta in. Kanske är det orsaken till att elnätsföretagen möts av så mycket ifrågasättande när det gäller elnätspriser. Det är som att alla vill ha omställning, men ingen har tänkt på vad den kostar. Vi håller i princip på att bygga ett helt nytt elsystem, men i den offentliga debatten är det som att kostnaderna och de finansiella aspekterna av detta inte existerar. Där är mantrat ofta att ”eljättarna” är ute efter att skinna kunderna. Vi behöver uppenbarligen en mycket större debatt om vad en hel samhällsomställning faktiskt innebär, inte minst i termer av kostnader.

Inför ett valår som gissningsvis kommer att handla en hel del om energi, klimat och elpriser tänkte jag därför skicka med några saker som kan vara bra att tänka på i när vi pratar om var vi är på väg.

• Elkostnadernas del av hushållens ekonomi har faktiskt minskat. Enligt bl.a. SCB, Swedbank och Nordea har hushållens energikostnader i relation till disponibel inkomst minskat. Hushållens inkomster har ökat betydligt mer än energikostnaderna, och priskänsligheten har minskat.
• Hur höga är priserna egentligen? Jag kan bara tala för Ellevio, men för vår del har vi arbetat sedan 2017 för rimliga och rättvisa priser. Det är en ganska enkel princip: samma pris, var man än bor i vårt nätområde. Och det har mest handlat om att sänka avgifterna. Idag ligger Ellevios nätpriser strax under snittet för riket som helhet, vilket man bland annat kan se i den senaste Nils Holgersson-mätningen.
• Hälften av din elnätsfaktura är skatt. Sedan 2018 läggs energiskatten på elnätsfakturan. Idag är energi- och koldioxidskatten ungefär 45 procent av din elnätsräkning, och den 18 november beslutade regeringen att indexuppräkning av energiskatten ska ske för 2022 som då höjs med 0,4 öre per kilowattimme till 36,0 öre per kilowattimme för 2022.
• Vi höjer elnätsavgiften något för att bekosta kraven på samhällsinvesteringar. Klimat- och energiomställningen är som sagt inte gratis. Vi står inför stora kostnader för investeringarna vi behöver göra. Men det är inte bara Ellevios satsningar som kostar. Statliga Svenska Kraftnät, som ansvarar för stamnäten i Sverige, planerar att investera 100 miljarder de närmsta åren. Vem betalar det? Jo, kostnaderna för dessa hamnar sedermera på kundernas elnätsfakturor.
  För att vi ska klara av att bekosta detta behöver vi, liksom de flesta elnätsbolag, höja elnätsavgiften. Det handlar om fem procent från 1 januari 2022, en ökad kostnad på ungefär 5–10 kr respektive 20–25 kr i månaden, beroende på huruvida du bor i lägenhet eller hus och storlek på boendet.
• Har ni inte satsat något i elnäten förrän nu? Jag kan bara prata för Ellevios del, men under perioden 2016–2020 satsade vi ungefär 14 miljarder i våra nät, samtidigt som vi sänkte avgifterna för en stor del av våra kunder. Investeringarna gick upp medan priserna gick ned, kort sagt. Till 2045 räknar vi med att behöva investera över 100 miljarder kronor i elnät rustade för framtiden, hårdare väderförhållanden och ökade krav på kapacitet och tillgänglighet.
• Hur ska den tredje elektrifieringsvågen finansieras? Sedan 80-talet när elsystemet senast gick igenom den stora elektrifieringen har staten tagit hem enorma summor på moms och skatt. Idag ger skatt och moms på el cirka 33 miljarder kronor i intäkter till staten varje år – utan att något egentligen gått tillbaka till elsystemet. Alla investeringar som gjorts hittills har i förlängningen bekostats av elkunderna. Och framöver kommer det alltså att krävas mycket, mycket mer. Vi behöver en grundlig utredning om energiskatten verkligen kan eller bör bäras av elkunderna, eller om skatteintäkterna istället bör återinvesteras i elsystemet.

Den här krönikan är också publicerad i Aktuell Energi