Quantcast
Channel: Ellevio
Viewing all 1075 articles
Browse latest View live

Marcus: ”Jag har frihet att åstadkomma saker och ting”

$
0
0

Marcus Gustavsson är IT Infra Service Manager och sitter på Ellevios kontor i Karlstad. Han uppskattar att arbeta i ett litet tajt team där man bollar idéer och har stort förtroende för varandra.

– Vi levererar något som många tar för givet. Men det är ett stort samhällsansvar vi har – att säkerställa att folk alltid har el hemma.

I rollen som IT Infra Service Manager är Marcus med och bygger upp en organisation av IT-tjänster som svarar mot Ellevios nya behov efter att ha blivit ett eget bolag.

– Det jag gör är att försöka se till att vi har en stabil infrastruktur och hårdvara som vi kan bygga upp varje system på. Systemen som sådana är kritiska för hela Ellevios verksamhet och det är viktigt att de fungerar på ett tillfredsställande sätt.

Sedan studierna inom systemvetenskap vid Karlstads universitet har Marcus arbetat med många olika saker inom IT-området. Support, installering, testning, utbildning och projektledning. Till Ellevio kom han i mars 2016.

– Jag var nyfiken på Ellevio som företag och kände att jag ville ha en ny utmaning. Beskrivningen av tjänsten stämde väl överens med det jag trivs med att göra: att ha en roll som ansvarig för hårdvaru- och infrastrukturfrågor. Jag läste på lite om Ellevio som bolag och tyckte det verkade som en bra arbetsgivare med rätt ambition för framtiden. Så jag sökte jobbet och fick direkt en positiv känsla av Jan Olsson, som är min nuvarande chef.

Den positiva känslan har bestått.  

– Det är högt i tak och man bryr sig om varandra på arbetsplatsen. Det känner jag både här i Karlstad och på Stockholmskontoret. Man tror på det här bolaget, det finns en framtidstro. När vi hade team-dagar i Stockholm och jag som kom in som ny blev jag väldigt väl bemött. Folk tar sig tid med en och frågar vem man är och vad man har för erfarenhet.

Marcus Gustavsson

Marcus upplever att det finns ett stort förtroende för honom och hans kompetens. Friheten och det goda klimatet i arbetsgruppen är något han värdesätter.

– För min del är det nytt att ingå i en liten grupp. Vi är fem personer plus en chef. Jag har en tät dialog med min chef och vi bollar saker och ting på ett helt annat sätt än jag varit med om tidigare. Han är delaktig i verksamheten och väl insatt tekniskt. Samtidigt känner jag att det finns förtroende för det jag gör. Det är ingen som är med och petar i små detaljer, jag får fatta beslut själv.

Öppenheten för att kunna ta snabba beslut när det behövs är en annan sak han lyfter som betydelsefullt för verksamheten och hans arbete.

– Jag tycker det är positivt att det inte är så tungrott. Ibland är det ett kritiskt system där man behöver göra en förändring. Kan man då korta ledtiden för beslut så kan man få nöjdare användare i slutänden och bättre kvalitet i det man gör.

Under flera år arbetade Marcus med utbildning och support för telekomlösningar och hade då hela världen som arbetsplats.

– Någon kunde ringa ena dagen och nästa satt jag på ett plan till Brasilien eller USA. Det passade bra med dåvarande familjesituation, det var innan jag hade barn.

Att ha tagit del av olika kulturer är något han har nytta av idag.

– Under min karriär har jag stött på olika kulturer och varit i många länder. Så jag har förståelse för att alla är olika, tror jag. Det är något jag har fått med mig – hur man bemöter människor. Det är väl något man lär sig hela livet, men jag upplever att jag verkligen har användning av mina erfarenheter.

Idag är Marcus mer stationär i Karlstad. Fritiden spenderar han gärna med familjen, sommartid allra helst i motorbåten ute på Vänern och under vinterhalvåret blir det mycket tid i stugan i Sälen. Sitt bil- och motorintresse är också något han gärna ägnar tid åt. Barnen har kommit upp i skolåldern, och börjar hitta sina egna intressen.  

– De börjar få ganska mycket aktiviteter, så det begränsar ens egen fritid. Det är ju så med barn, att det är olika skeden. Nu är det ett prova på-skede, så då får man sätta sig själv lite åt sidan.

Att få tiden att räcka till och hitta balansen är dock inget han ser som ett problem.

– Jag kan själv styra min tid och har inget problem med det där livspusslet som många hamnar i. Jag känner att jag har en bra fördelning mellan arbete och privatliv.


Ellevio satsar 40 miljoner på säkrare el i Varberg

$
0
0

Mycket av det elnät vi har i Sverige idag byggdes på 1960- och 70-talen. Utrustningen fungerar i de allra flesta fall fortfarande bra, men har nått pensionsålder. Därför gör nu Ellevio den största satsningen någonsin på sina elnät. Ett av de större planerade projekten finns strax utanför Varberg.

- Den här stationen är byggd 1969 och har nått slutet av sin livslängd. Det är tiotusentals kunder i och kring Varberg som är beroende av den för en trygg elförsörjning. Nu bygger vi om och sätter in ny, modern teknik. Det gör att vi får en bättre och säkrare arbetsplats för vår personal, enklare felavhjälpning och färre strömavbrott, berättar Anders Ekberg, ansvarig för regionnätsprojekt på Ellevio.

Upphandlingen av leverantörer och entreprenörer börjar under hösten och planen är att bygget ska dra igång under våren 2017. Stationen beräknas vara klar under slutet av 2018.

Projektet ingår i den stora satsning som Ellevio gör i alla sina områden. I Halland handlar det om satsningar på närmare cirka 700 miljoner under 2016-2019. Totalt i hela landet är det investeringar på drygt 9 miljarder under samma period.

Fakta om stationen:
Holmagärde
Byggår: 1969
Transformering: 130 kV/50 kV
Investering: ca 40 miljoner

För ytterligare frågor kontakta gärna:
Jonatan Björck, pressansvarig Ellevio, 072-56 15 416

Greta, affärsprojektledare: "Jag får vara med och se hur samhället utvecklas"

$
0
0

Kärleken till problemlösning förde Greta Brännlund till ingenjörsprogrammet inom elektroteknik. Att hon fem år efter examen skulle koordinera stora projekt som Förbifart Stockholm, Citybanan och utbyggningen av Södersjukhuset var inget hon såg framför sig när hon stod på tröskeln till tekniska högskolan.

– Jag tänkte att jag skulle sitta och räkna någonstans. Det gör jag inte idag. Men den tekniska bakgrunden gör att jag är bra på mitt jobb.

Hon sitter heller inte särskilt still.

– Jag sitter inte en hel dag vid skrivbordet utan flänger och far. Träffar kunder, sitter med i projektgrupper och pratar med kunder och kollegor. Jag stämmer av: kollar läget där, har det blivit levererat där? Det är många bollar i luften.

Som affärsprojektledare är Greta ansvarig för att samordna stora projekt internt och på samma gång vara bryggan mellan Ellevio och kunden.

– När en enskild elnätsanslutning är stor behöver projektet samordnas mellan olika avdelningar. Till exempel mellan lokalnät, regionnät, kundavdelningen och driftcentralen. Så jag har dels en koordinerande roll internt och sedan är jag ett ansikte utåt mot kunden. Så att kunden har en kontaktperson hos oss, inte tio.

Greta skrev examensarbete på dåvarande Fortum Distribution hösten 2010. Direkt efter det fick hon anställning som nätplanerare på lokalnät Stockholm. Med tiden utökades ansvaret och hon blev områdesansvarig för söderort. I juni 2015 bytte hon till kundrelationssidan och idag ingår hon i en grupp på som arbetar mot företagskunder. Hon trivs med att ha andra bitar än det rent tekniska i sitt arbete.

–  Jag tycker att jag har utvecklats väldigt mycket sedan jag bytte till kundavdelningen, eller Customer Relations som den kallas internt. Jag har fått ett nytt perspektiv. När man jobbar med teknik så utgår man ofta från att alla andra förstår. Men så är det inte! När man pratar med kunder så ser de den färdiga produkten, men inte riktigt vägen dit. Här på Ellevio är det däremot stort fokus på vägen dit. Utmaningen är att försöka mötas någonstans på mitten och försöka få kunden att förstå komplexiteten i det vi gör och försöka få oss på Ellevio att förstå vad som är viktigt för kunden.

Det var intresset för räkning och problemlösning som ledde Greta till en utbildning inriktad på elektroteknik och en karriär inom elbranschen. Idag framhåller hon dock känslan av att vara en del av samhällets utveckling som den största behållningen med arbetet. Hon berättar entusiastiskt om hur häftigt det är att se staden man bor i utvecklas.

– Just att vi verkar i Stockholm, här händer det väldigt mycket saker. Vi har mycket roliga projekt på gång. Spännande projekt, stora kunder. Det låter lite klyschigt, men bland de bästa sakerna är att man får vara med och se hur samhället utvecklas. Man får ju koll på vad som händer runtomkring en och det känns som man bidrar. Bara här i Värtahamnen så bygger man stora laddningsstationer för att ta emot kryssningsfartyg så de kan ansluta till el istället för att ligga och puttra på diesel. Det är stora grejer på gång och det är fantastiskt kul att få vara med!

Christian, hållbarhetschef: "Jag har aldrig en tråkig dag"

$
0
0

Vad innebär hållbarhet för ett elnätsföretag? Christian Jakobsson, hållbarhetschef på Ellevio, arbetar varje dag för att sprida kunskap i och utanför företaget.
– Jag ser det som ett av mina huvuduppdrag att integrera frågan som en naturlig del i vår verksamhet. Hållbarhet är inte något som man kan sköta vid sidan av.

Vad innebär det att vara hållbarhetschef?

– Rollen är ny för Ellevio. Ledningen såg att detta det var något som vi behövde fokusera på och att vi både vill och kan utvecklas inom området. Hållbarhet är ett väldigt brett ord. För oss på Ellevio handlar det om att hitta en hållbar väg framåt sett till ekonomiska-, sociala- och miljömässiga aspekter när vi bygger och utvecklar våra nät.

Vad gör du på dagarna?

– Det är verkligen en salig blandning. Allt från att agera som sakkunnig och som stöd till projektledare i våra bygg- och anläggningsprojekt, representera Ellevio i branschforum, genomföra olycksfallsutredningar och revisioner hos leverantörer och entreprenörer. Ingen dag är den andra lik, vilket jag tycker är det absolut bästa med det här jobbet. Jag kan ha en agenda när jag kommer till jobbet, men det blir sällan som jag har tänkt mig.

Hur står sig Ellevio hållbarhetsmässigt?

– Man får inte glömma att vi redan idag gör en hel del bra saker som bidrar till hållbar framtid. Ellevio är en viktig infrastrukturbärare och en möjliggörare för hållbara lösningar. Jag tycker personligen att vi blir bättre och bättre hela tiden. Men i mångt och mycket handlar det om ett medvetandegörande, träning och utbildning. Som fristående företag har vi på Ellevio nya möjligheter att sätta vår egen agenda. Positivt är att både ledning och styrelse har satt hållbarhet som ett av de viktigaste områdena i affärsplanen. Det är en förutsättning för att det ska bli bra för hela företaget.

Hur hamnade du på det här jobbet?

– Jag är samhällsplanerare i grunden. Efter examen hade jag en traineetjänst på Sveriges ambassad i Belgrad och var sedan konsult i ett år. Jag började som utredare på Fortum 2008 och har sedan dess haft fyra olika roller inom företaget. Det jag gör nu har jag gjort i drygt fyra år.

Vad är den största utmaningen i ditt arbete?

– Att skapa en medvetenhet med tydliga exempel på varför hållbarhet är viktigt för Ellevio och hur vi kan förbättras. Att hitta vår strategi och vårt DNA är viktigt - vad är hållbarhet är för oss? Hur hårt vi ska spänna bågen? Hur bra vi vill bli?Argumentationen är ganska enkel, men det finns olika sätt att göra det på. För att det ska bli enkelt och mer naturligt behöver vi bli bättre på att förstå vad hållbarhet är för Ellevio. För det finns oändligt mycket möjligheter.

Vad är det bästa med att jobba på Ellevio?

– Att få vara med att påverka och göra saker för samhället och det liv vi lever, men också att jag får träffa mycket folk och har stor frihet. Ellevio är en väldigt bra arbetsgivare som ger individen stor frihet. Man är duktig på personalpolitik i stort, att ge chanser till de som vill ha det. Det finns alltid möjligheter för den som vill utvecklas.

Ellevio 2015: Kraftigt ökade investeringar i ett pålitligt elnät

$
0
0

Hösten 2015 inledde vi på Ellevio ett av våra största investeringsprogram någonsin. 1 706 miljoner kronor investerade vi i ett hållbart elnät för våra kunder. Dessa satsningar står också i fokus i vår första årsredovisning som nytt företag, som publicerades i juli.

2015 uppgick våra investeringar till drygt 1,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med hela 40 procent från året innan. Mellan 2016 och 2019 kommer vi satsa över 9 miljarder.

- Satsningen omfattar modernisering av våra elnät och kapacitetsförstärkningar i Stockholm för att kunna möta växande behov, och vi fortsätter att säkra näten på landsbygden mot väder och vind, ett arbete som inleddes efter stormen Gudrun 2005 och nu kan ske i snabbare takt, berättar vd Johan Lindehag.

- Vi ansvarar för en kritisk infrastruktur som fyller en grundläggande funktion i samhället och de investeringar vi gör nu behövs för att vi ska kunna fortsätta erbjuda våra kunder den leveranskvalitet de efterfrågar även framöver, säger Lindehag.

 

Vi skapar värde för många intressenter

Eldistribution är en grundläggande tjänst i samhället och vi på Ellevio har ett viktigt samhällsuppdrag som påverkar många människor varje dag. Vi erbjuder en pålitlig tjänst och en bra service till våra kunder, vi betalar våra entreprenörer och leverantörer för deras jobb, våra medarbetare får lön, ägarna får avkastning och vi betalar skatt till samhället.

Våra nya ägare sedan 1 juni 2015 – Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure – har ett långsiktigt ägarperspektiv som stämmer väl överens med elnätsverksamhetens långsiktiga investeringshorisont. Vi står inför en period av omfattande satsningar på elnätet och de nya ägarna möjliggör de investeringar som krävs.

Under 2015 uppgick Ellevios nettoomsättning, som främst består av nät- och anslutningsintäkter, till 6 014 miljoner kronor. Rörelseresultatet efter avskrivningar blev 1 675 miljoner kronor och det resultatet ska i sin tur täcka räntor, skatt och avkastning. Efter finansiella poster blev vårt resultat 285 miljoner kronor.

Kunder och samhälle: En stor del av våra medel investeras i utvecklingen av ett långsiktigt hållbart elnät, det vill säga förbättringar för våra kunder. Genom våra elnätsprojekt sysselsätter vi nära 3 000 personer årligen, runt om i landet, vilket gör oss till en viktig arbetsgivare. Vi betalar också skatt till samhället. Under 2015 betalade vi totalt 373 miljoner kronor i skatt (i form av inkomstskatt, fastighetsskatt, sociala avgifter och särskild löneskatt på pensionskostnader).

Medarbetare: Vi har drygt 400 egna anställda. De planerar och leder våra elnätsprojekt, övervakar elnäten 24 timmar om dygnet och ser till att fel som orsakar strömavbrott för våra kunder lagas så snabbt som möjligt. De ger också service till våra kunder kring anslutningar, flytt, mätarbyten, elanvändning med mera. Löner och ersättningar till våra anställda uppgick till 250 miljoner kronor.

Ägare: Våra ägares insats i Ellevio består av ägarlån och eget kapital. Lånen uppgår till drygt 17 miljarder och eget kapital till drygt 7 miljarder, totalt blir det 24,4 miljarder kronor. Avkastningen till ägarna består av ränta på lånedelen med 8,5%, vilket utslaget på totalt ägarkapital innebär att de får en avkastning på ca 6%. Det beslutas från år till år hur mycket av den som ska betalas ut och hur mycket som går tillbaka till verksamheten för investeringar. Under 2015 har vi betalat ut 489 miljoner kronor i avkastning och 372 miljoner kronor har stannat i verksamheten. På så sätt kan de låta pensionspengarna fortsätta förräntas i företaget. Vi har inte yrkat skattemässigt avdrag för räntan vilket gör att den kan jämställas med utdelning.

 

Långsiktig stabil finansiering är en förutsättning för vår verksamhet

Vi står inför stora satsningar framöver. Förnyelse och kapacitetsförstärkning i Stockholm som växer kraftigt och fortsatt vädersäkring på landsbygden. En satsning som kommer att fortsätta under lång tid. Vår verksamhet är reglerad, och regleringsperioderna sträcker sig fyra år åt gången. Våra investeringar däremot har ett 40-årigt investeringsperspektiv (över tio gånger så lång tid), vilket kräver en stabil och långsiktig finansiering.

Våra lån består av så kallade ”seniora” och ”juniora” lån, samt ägarlån. Det går att jämföra med bottenlån (seniora) och topplån (juniora) när man köper en bostad. Lånen löper med olika räntor beroende på löptid och risk. Den genomsnittliga låneräntan på seniora lån är ca 2% och på juniora lån 4,9%. Genomsnittlig ränta för samtliga externa lån blir ca 2,5%. Ägarlånen som har en löptid på 25 år och är efterställda övriga lån har en ränta på 8,5% (motsvarande ca 6% på totalt ägarkapital, se ovan under ägare). Att lånen är efterställda betyder att de får räntebetalning först efter att amorteringar och räntor betalats på övriga lån och därmed har en högre risk.

 

Vår finansiering och räntor påverkar inte kundernas priser

Vi har en helt igenom reglerad verksamhet och våra intäkter bestäms av Energimarknadsinspektionen, den myndighet som övervakar oss. Intäkterna ska täcka skäliga kostnader för att driva vår verksamhet och en rimlig avkastning. Den tillåtna intäkten, det vill säga hur mycket vi får ta betalt av våra kunder, bestäms utifrån ett regelverk som är exakt lika för alla svenska elnätsföretag. Vem som äger en verksamhet (kommun eller privat eller annat) eller hur verksamheten är finansierad har ingen påverkan på tillåten intäkt. Det betyder att finansiering eller räntor inte har någon påverkan på kundernas priser. Mer om vilka kostnader vi får täckning för enligt regleringen finns på sidan 26 i vår årsredovisnings främre del.

 

Årsredovisningen hittar du här.

 

 

För mer information kontakta gärna:

Jonatan Björck, pressansvarig på Ellevio, jonatan.bjorck@ellevio.se, tel 072-56 15 416

 

 

Ellevio 2015: Kraftigt ökade investeringar i ett pålitligt elnät

$
0
0

Hösten 2015 inledde vi på Ellevio ett av våra största investeringsprogram någonsin. 1 706 miljoner kronor investerade vi i ett hållbart elnät för våra kunder. Dessa satsningar står också i fokus i vår första årsredovisning som nytt företag, som publicerades i juli.

2015 uppgick våra investeringar till drygt 1,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med hela 40 procent från året innan. Mellan 2016 och 2019 kommer vi satsa över 9 miljarder.

- Satsningen omfattar modernisering av våra elnät och kapacitetsförstärkningar i Stockholm för att kunna möta växande behov, och vi fortsätter att säkra näten på landsbygden mot väder och vind, ett arbete som inleddes efter stormen Gudrun 2005 och nu kan ske i snabbare takt, berättar vd Johan Lindehag.

- Vi ansvarar för en kritisk infrastruktur som fyller en grundläggande funktion i samhället och de investeringar vi gör nu behövs för att vi ska kunna fortsätta erbjuda våra kunder den leveranskvalitet de efterfrågar även framöver, säger Lindehag.

 

Vi skapar värde för många intressenter

Eldistribution är en grundläggande tjänst i samhället och vi på Ellevio har ett viktigt samhällsuppdrag som påverkar många människor varje dag. Vi erbjuder en pålitlig tjänst och en bra service till våra kunder, vi betalar våra entreprenörer och leverantörer för deras jobb, våra medarbetare får lön, ägarna får avkastning och vi betalar skatt till samhället.

Våra nya ägare sedan 1 juni 2015 – Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure – har ett långsiktigt ägarperspektiv som stämmer väl överens med elnätsverksamhetens långsiktiga investeringshorisont. Vi står inför en period av omfattande satsningar på elnätet och de nya ägarna möjliggör de investeringar som krävs.

Under 2015 uppgick Ellevios nettoomsättning, som främst består av nät- och anslutningsintäkter, till 6 014 miljoner kronor. Rörelseresultatet efter avskrivningar blev 1 675 miljoner kronor och det resultatet ska i sin tur täcka räntor, skatt och avkastning. Efter finansiella poster blev vårt resultat 285 miljoner kronor.

Kunder och samhälle: En stor del av våra medel investeras i utvecklingen av ett långsiktigt hållbart elnät, det vill säga förbättringar för våra kunder. Genom våra elnätsprojekt sysselsätter vi nära 3 000 personer årligen, runt om i landet, vilket gör oss till en viktig arbetsgivare. Vi betalar också skatt till samhället. Under 2015 betalade vi totalt 373 miljoner kronor i skatt (i form av inkomstskatt, fastighetsskatt, sociala avgifter och särskild löneskatt på pensionskostnader).

Medarbetare: Vi har drygt 400 egna anställda. De planerar och leder våra elnätsprojekt, övervakar elnäten 24 timmar om dygnet och ser till att fel som orsakar strömavbrott för våra kunder lagas så snabbt som möjligt. De ger också service till våra kunder kring anslutningar, flytt, mätarbyten, elanvändning med mera. Löner och ersättningar till våra anställda uppgick till 250 miljoner kronor.

Ägare: Våra ägares insats i Ellevio består av ägarlån och eget kapital. Lånen uppgår till drygt 17 miljarder och eget kapital till drygt 7 miljarder, totalt blir det 24,4 miljarder kronor. Avkastningen till ägarna består av ränta på lånedelen med 8,5%, vilket utslaget på totalt ägarkapital innebär att de får en avkastning på ca 6%. Det beslutas från år till år hur mycket av den som ska betalas ut och hur mycket som går tillbaka till verksamheten för investeringar. Under 2015 har vi betalat ut 489 miljoner kronor i avkastning och 372 miljoner kronor har stannat i verksamheten. På så sätt kan de låta pensionspengarna fortsätta förräntas i företaget. Vi har inte yrkat skattemässigt avdrag för räntan vilket gör att den kan jämställas med utdelning.

 

Långsiktig stabil finansiering är en förutsättning för vår verksamhet

Vi står inför stora satsningar framöver. Förnyelse och kapacitetsförstärkning i Stockholm som växer kraftigt och fortsatt vädersäkring på landsbygden. En satsning som kommer att fortsätta under lång tid. Vår verksamhet är reglerad, och regleringsperioderna sträcker sig fyra år åt gången. Våra investeringar däremot har ett 40-årigt investeringsperspektiv (över tio gånger så lång tid), vilket kräver en stabil och långsiktig finansiering.

Våra lån består av så kallade ”seniora” och ”juniora” lån, samt ägarlån. Det går att jämföra med bottenlån (seniora) och topplån (juniora) när man köper en bostad. Lånen löper med olika räntor beroende på löptid och risk. Den genomsnittliga låneräntan på seniora lån är ca 2% och på juniora lån 4,9%. Genomsnittlig ränta för samtliga externa lån blir ca 2,5%. Ägarlånen som har en löptid på 25 år och är efterställda övriga lån har en ränta på 8,5% (motsvarande ca 6% på totalt ägarkapital, se ovan under ägare). Att lånen är efterställda betyder att de får räntebetalning först efter att amorteringar och räntor betalats på övriga lån och därmed har en högre risk.

 

Vår finansiering och räntor påverkar inte kundernas priser

Vi har en helt igenom reglerad verksamhet och våra intäkter bestäms av Energimarknadsinspektionen, den myndighet som övervakar oss. Intäkterna ska täcka skäliga kostnader för att driva vår verksamhet och en rimlig avkastning. Den tillåtna intäkten, det vill säga hur mycket vi får ta betalt av våra kunder, bestäms utifrån ett regelverk som är exakt lika för alla svenska elnätsföretag. Vem som äger en verksamhet (kommun eller privat eller annat) eller hur verksamheten är finansierad har ingen påverkan på tillåten intäkt. Det betyder att finansiering eller räntor inte har någon påverkan på kundernas priser. Mer om vilka kostnader vi får täckning för enligt regleringen finns på sidan 26 i vår årsredovisnings främre del.

 

Årsredovisningen hittar du här.

 

 

För mer information kontakta gärna:

Jonatan Björck, pressansvarig på Ellevio, jonatan.bjorck@ellevio.se, tel 072-56 15 416

 

 

Framtidens elnätsstationer byggs i Grums

$
0
0

I värmländska Grums pågår just nu arbetet med att bygga framtidens elnätsstationer. I Svänkviken, Segmon och Orrby ska tre viktiga stationer totalrenoveras och utrustas med den allra senaste tekniken.

De tre stationerna i Grums är delvis eller helt byggda från 1960-talet och framåt. Teknik som var ändamålsenlig då – men som nu har nått sitt bäst före-datum. Därför gör nu Ellevio en investering på totalt cirka 35 miljoner för att göra en totalrenovering.

- Det här är ett jättespännande projekt. Dels installerar vi ny teknik som idag bara används på ett fåtal andra platser i landet och vi bygger också stationerna som modulhus, vilket har varit ovanligt i elnätsbranschen, berättar Anders Ekberg, ansvarig för regionnätsprojekt i Värmland.

Stationerna transformerar el från 30 kV till 10 kV och är viktiga nav i elnätet i södra och västra Värmland. I projektet ingår att byta ut all utrustning och samtidigt göra om stationerna till inomhusstationer. Modulerna sätts ihop i fabrik och levereras med all utrustning installerad. Det finns också plats för att bygga ut stationerna i takt med att behoven förändras.

- Vi tror på konceptet med modulbyggda stationer. Nu testar vi det skarpt bland annat i Grums och kommer fortsätta med fler stationer i Värmland längre fram, berättar Anders Ekberg.

Om stationernas exteriör är standardiserad och enkel gömmer det sig betydligt mer avancerad teknik inuti. Bland annat installerar Ellevio modern kontrollutrustning, som ger helt nya möjligheter för framtiden.

- I de allra flesta branscher är datorer någonting självklart. Men i elnätsbranschen kör vi fortfarande i stor omfattning med krångliga och dyra reläskydd enligt en gammal princip, säger Anders Ekberg och fortsätter.

- Det är i princip bara fantasin som sätter gränserna för vad det här kan användas till. Tanken är att bjuda in även andra aktörer för att hitta nya användningsområden. Ju fler som tänker desto snabbare går utvecklingen, avslutar Anders Ekberg.

Projektet kommer påbörjas under hösten och ska vara klart under sommaren 2017. Leverantörer i projektet är Siemens och Protrol.

20 miljoner för ett bättre elnät i Sätila

$
0
0

Under hösten inleder Ellevio ett  stort projekt i Sätila. Totalt investerar Ellevio cirka 20 miljoner för att de cirka 300 kunderna ska få ett elnät som klarar av att leverera el i alla väder.

- Det här kommer att göra stor skillnad för alla som bor i området, berättar Antoinette Savhammar som är projektledare på Ellevio.

I slutet av oktober sätts grävskopan i marken när projektet i Sätila drar igång på allvar. 50 kilometer oisolerade luftledningar ska rivas och ersättas med kablar som grävs ner i marken. Vi bygger också 29 nya nätstationer. Totalt handlar det om investeringar på cirka 20 miljoner – eller närmare 70 000 kronor per kund.

- Det känns väldigt bra att ta ett helhetsgrepp om området. Mycket av nätet har blivit gammalt och det är dags att modernisera. Nu gräver vi ner i princip allting och det kommer göra en jättestor skillnad för alla kunder i området, säger Antoinette Savhammar.

Projektet i Sätila ingår i Ellevios rekordsatsning för att förbättra, modernisera och bygga ut elnäten runt om i landet. Totalt handlar det om projekt för drygt 9 miljarder under 2016-2019, varav investeringarna i Halland står för cirka 700 miljoner. Ellevio har cirka 62 000 kunder i området, som sträcker sig från norra Varberg upp till Mölndal och Öckerö och innehåller såväl karg skärgårdsmiljö som glesbygd och växande tätorter.

- Vi har en väldigt spännande resa framför oss med många stora projekt. Vi bygger framtidens elnät, så att de som bor och arbetar i området kan ha ett säkert elnät även i framtiden, säger Ellevios elnätschef Anders Öberg.

Projektet startar under hösten 2016 och kommer pågå under cirka två år. Entreprenör i projektet är Trolk.


Kommentar till SVT:s inslag: Vi bygger framtidens elnät

$
0
0

SVT rapporterade under tisdagen om att vi och andra elnätsföretag har höjt elnätspriserna under de senaste två åren. Vi har full förståelse för att det skapar reaktioner från våra kunder, men tycker också det är anmärkningsvärt att SVT inte samtidigt ger någon förklaring till varför vi och andra företag höjer priserna – det vill säga investeringarna i framtidens elnät.

Den 1 juni 2016 höjde vi våra priser i samtliga elnätsområden med nio procent. Varför? För att vi ökar våra satsningar på att förnya elnätet. Trots löpande investeringar under åren har vi idag ett elnät som till stora delar närmar sig, eller redan har passerat, sitt bäst före-datum. Vårt uppdrag är att se till att elnätet fungerar som det ska, dygnet runt, året om, i alla väder. Under flera år framöver ökar vi nu våra satsningar rejält och jämfört med tidigare år kommer vi att tredubbla våra investeringar för att förnya elnäten, förstärka kapaciteten i ett kraftigt växande Stockholm och fortsätta vädersäkra på landsbygden. Samtidigt börjar vi också förbereda elnäten på att kunna hantera mer förnybar, småskalig produktion – något som kommer alltmer framöver.

Inte hamna i samma situation som järnvägen

Ellevio investerar drygt 9 miljarder för att bygga framtidens elnät. Det är ett nät som har en så hög grad av leveranssäkerhet att grundläggande samhällsfunktioner fungerar som de ska, både i dag och i framtiden. Vi gör de investeringar som krävs, och vi finansierar dessa bland annat genom att höja avgifter. Skulle vi inte ta vårt ansvar finns en stor risk att vi inom kort hamnar i samma situation som den svenska järnvägen befinner sig i idag. En situation med allvarliga brister på grund av en lång period med för lite investeringar, som orsakar stora förseningar och skapar miljardkostnader för samhället. Det vill ingen.

Vi kan inte höja priser som vi vill

En bidragande orsak till prishöjningarna är också de senaste årens reglering av elnäten. 2015 avslutades en flerårig tvist mellan på ena sidan oss tillsammans med cirka hälften av landets elnnätsföretag och på andra sidan Energimarknadsinspektionen, där vi fick rätt i alla instanser. Sammanfattat innebär det att vi fått en högre tillåten intäkt för den här perioden som i slutändan ger oss möjlighet att ta ut högre avgifter under perioden 2016-2019. Det i sin tur möjliggör de investeringar som behövs. Vad det däremot inte innebär är att vi kan höja priserna precis som vi vill, som Villaägarna uttrycker i SVT:s inslag. Vi är en helt igenom reglerad verksamhet och får en tillåten intäkt beslutad av Energimarknadsinspektionen. Det är också viktigt att poängtera att det inte innebär att vi nödvändigtvis kommer ta ut hela den tillåtna intäkten.

Alla har rätt till framtidens elnät

Prisökningen i juni innebär en genomsnittlig höjning med 12 kronor per månad för en lägenhetskund och 75 kronor i månaden för en villakund med eluppvärmning.. Att villaägare i Värmland återigen får den största ökningen i kronor beror på att vårt värmländska elnät är ett glesbygdsnät, med få kunder och många meter elnät per kund. Det finns stora investeringsbehov även i landsbygdselnäten, och det är få som ska dela på kostnaden. Vi ser precis som kunderna i Värmland att det här är en svår situation i längden. Och det är samtidigt en oerhört viktig fråga: Alla har rätt till god leveranssäkerhet idag. Alla bör också ha rätt till framtidens elnät.

Ellevio ökar beredskapen för strömavbrott på grund av hårda vindar

$
0
0

Enligt SMHI kommer det att vara rejält blåsigt under eftermiddagen och kvällen på västkusten, i Skaraborg samt i södra delarna av Värmland. Ellevio ökar därför sin beredskap.

Prognosen är att det kommer att kulminera runt 20-tiden ikväll, men att det kommer vara fortsatt allmänt blåsigt under natten. Ellevio har därför beslutat att gå upp i beredskap under kvällen och natten, det vill säga att att öka antalet personer som är redo att rycka ut och laga fel. Det blir även en utökning av bemanningen i driftcentralen och i kundservice, för att kunna hantera felanmälningar.

Aktuellt driftläge finns på ellevio.se/stromavbrott.


För ytterligare frågor kontakta gärna:

Jonatan Björck, pressansvarig Ellevio, 072-56 15 416

Guldmedalj för teknikhuset i Norra Djurgårdsstaden

$
0
0

Teknikhuset i Norra Djurgårdstaden har fått en guldmedalj i American Architecture Prize Awards i kategorin industribyggnader.

Moderna städer är fyllda med tekniska byggnader som levererar elektricitet, vatten och avlopp till sina medborgare. Dessa byggnader är ofta en slags anspråkslös anti-arkitektur och fungerar bäst när de inte syns alls. Projektet Norra Djurgårdsstaden har beslutat att ta en helt annan strategi. I anslutning till Storängstorget har man byggt ett teknikhus som inrymmer både en transformatorstation samt pumpar för torgets nya fontän. Byggnadens asymmetriska volym är främst gjord av cortenplåt, med en fasad i skulpturala trärevben som fungerar som en generös sittbänk vänd mot torget och eftermiddagssolen. De återstående sidorna av byggnaden består av ett grafiskt mönster av betande rådjur gjord av laserskärning i cortenplåt, samt en interaktiv ljusbild som visar realtidsinformation om hur mycket el som förbrukas i hushållen som ligger runt torget.

– Vi behövde bygga en nätstation för att försörja det nya området med el. Eftersom området byggs i en speciell stil med ett stort miljötänk, så ville vi också skapa någonting extra. Jag tycker att det är en vacker byggnad, kombinerad med modern teknik, säger Lars Selberg, ansvarig för lokalnätet i Stockholm och medlem i projektets styrgrupp.

Stationen har tidigare nominerats till två andra arkitekturpriser. Dels till Stålbyggnadspriset och dels till utmärkelsen ”Årets Stockholmsbyggnad”. Hela projektet Norra Djurgårdsstaden har också fått utmärkelsen ”Best sustainable urban development project", ett pris som delades ut under klimattoppmötet i Paris.

Om projektet Norra Djurgårdsstaden

I Stockholm växer nu den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden fram. Förutom att det ska vara ett trevligt ställe att bo och jobba på, ska det också vara en av världens trevligaste platser för planeten. Stockholm stad har bestämt att Norra Djurgårdsstaden ska vara ett centrum för utveckling av svensk miljöteknik, i allt från hur man bygger bostäder till hur man skapar smarta lösningar för kommunikation och energianvändning. Och stadsdelen har fått tuffa mål – 2020 ska de som bor där bara släppa ut 1,5 ton koldioxid per person, idag släpper varje svensk ut 4,5 ton. Och 2030 ska Norra Djurgårdsstaden vara helt fossilfri.

Projektet forskar bland annat på hur man bygger världens smartaste elnät. Ett elnät som gör det enklare att använda energi från väderberoende produktion som solkraft och vindkraft, och som lär sig hur vi som använder elen faktiskt beter oss. Som styr och anpassar produktion, distribution och förbrukning på ett smart sätt. Och som kan utnyttja all information som finns i elnätet för att känna av och göra underhåll när det behövs, och inte i onödan. Vi på Ellevio har byggt nya smarta nätstationer som levererar trygg el till husen i området och som också gör det möjligt att utnyttja ny teknik för att styra och kontrollera elanvändningen. 

Strömavbrott i södra Stockholm idag

$
0
0

På förmiddagen idag den 13 oktober inträffade ett större strömavbrott i södra Stockholm i samband med en pågående ombyggnation i ställverket i Örby. I samband med ombyggnationen skapade ett nedfallande betongblock vibrationer i stationen. Med anledning av detta kopplade skyddsutrustningen i ställverket bort hela ställverket, som en säkerhetsåtgärd - precis som det ska. I normala fall har vi tre matningar till och från det här ställverket, som var och en klarar hela elförsörjningen till området den här tiden på året, men eftersom ombyggnationen pågår hade vi just nu ingen reservmatning och därför blev så många kunder berörda. Efter kontroll har det visat sig att inga skador uppstått i ställverket och vi har kunnat koppla tillbaka strömmen. Strömavbrottet pågick 1,5 timma för de kunder som hade längst strömavbrott.

- Vi har många stora ombyggnationsarbeten på gång i Stockholmsområdet just nu och kommer att ha det en längre tid. Det här innebär en ökad risk för strömavbrott. Inför den här typen av arbete gör vi noggrann riskanalys och planering för att minimera konsekvenserna, men det går inte att helt ta bort risken för strömavbrott. Ombyggnationerna hänger ihop med vårt stora förnyelseprogram i Stockholm. Fram till och med 2019 investerar Ellevio cirka 5 miljarder i Stockholm för att de som bor och arbetar i Stockholm ska ha ett tryggt elnät även i framtiden. Stockholm växer enormt snabbt, en utveckling vi måste hänga med i genom att bygga nytt, bygga ut och öka kapaciteten i elnätet i samma takt, säger Kenneth Johansson, ansvarig för regionnätet i Stockholm.

För mer information kontakta gärna

Thomas Kult, kommunikationsansvarig, tfn 070-344 54 76

Bygget av Nya Slussen en utmaning för Ellevio

$
0
0

Arbetet med nya Slussen har tagit rejäl fart under hösten. Nu gapar stora hål där det tidigare var bil- och gångväg och arbetet påverkar stora delar av Stockholm. För oss på Ellevio innebär arbetet också en stor utmaning.

2025 ska nya Slussen stå klart. Ett arbete som då har pågått i flera decennier, med många turer kring utformningen och planer. Vi på Ellevio är en viktig aktör, eftersom vårt elnät löper rakt genom de många tunnlar och utrymmen som finns under marknivå. Geo Axelsson är områdesansvarig för centrala Stockholm.

Det här kräver mycket planering och koordinering med alla inblandade. För oss handlar mycket av arbetet om att flytta våra kablar och ta gamla kablar ur drift. I princip river vi hela vårt gamla elnät och bygger ett helt nytt, berättar han.

Totalt handlar det om arbeten för cirka 30 miljoner som ger busstationen, affärer och hushåll i området ett moderniserat elnät med förbättrad kapacitet. De fyra nya stationer som byggs har också modern teknik som gör att det vid eventuella strömavbrott görs automatiska omkopplingar. Avbrott som tidigare kunde pågå i flera timmar kommer nu vara avhjälpta inom sekunder.

 Det är framtidens elnät, säger Geo Axelsson.

Ett bra och stabilt elnät är en förutsättning för att Stockholm ska kunna fortsätta växa och modern teknik gör att digitaliseringen av samhället också fungerar.

Just nu pågår ett intensivt arbete med elnätet, på många håll runt om i Stockholmsområdet. Vi på Ellevio har ett 100-tal pågående projekt, där vi byter ut gamla kablar, bygger nya elnätsstationer, ökar kapaciteten och ansluter nya bostads- och industriområden. Under 2016-2019 ska Ellevio satsa cirka 5 miljarder för att förbättra elnätet i Stockholm.   

Fakta om projektet

Nytt elnät: Cirka 15 kilometer
Nya stationer: 4
Storlek på investeringen: Cirka 25-30 miljoner kronor.

Jättesatsning på knutpunkter i elnätet i Dalarna

$
0
0

Ellevio tar nu ett rejält krafttag för att förbättra elnätet i Dalarna. Tre viktiga stationer totalrenoveras och totalt handlar det om investeringar på cirka 130 miljoner kronor.

Mycket av det elnät vi har i Sverige i dag byggdes på 1960- och 70-talen. Trots löpande investeringar har mycket av elnäten och dess komponenter nått sin pensionsålder. Därför gör Ellevio den största satsningen i modern tid på sina elnät, med investeringar på totalt drygt 9 miljarder fram till och med 2019. I Dalarna handlar det om projekt för cirka 600 miljoner. De största enskilda projekten i Dalarna är ombyggnationen av tre viktiga knutpunkter; Rättvik (Massarbäck), Mora och Falun. Stationerna fungerar som nav i nätet och förser inte bara våra 35 000 hushållskunder med el, utan även industrier och kunder hos andra lokala elnätsföretag. Projekten pågår redan nu, men byggarbetet startar på allvar under våren 2017.

Vi byter ut transformatorer, skydds- och kontrollutrustning och bygger även nya stationsbyggnader i Mora och Rättvik, berättar Anders Ekberg som är ansvarig för investeringar på Ellevios regionnät.

Stationerna transformerar elen från 130 kV till 50 kV och har stor påverkan på elförsörjningen i området. När vi är klara kommer vi ha förbättrat arbetsmiljön och säkerheten, minskat risken för strömavbrott och minskat behovet av framtida underhåll, säger Ekberg.

 Det är en väldigt spännande resa vi har framför oss. Nu bygger vi framtidens elnät, så att de som bor och arbetar i Dalarna har ett tryggt elnät även i framtiden, avslutar Anders Ekberg.

En bra bit på väg

Just nu pågår flera andra stora elnätsprojekt runt om i Dalarna. Ellevio bygger bland annat om större stationer i Borlänge, Nås, Äppelbo, Dala-Järna och Dala-Floda samt att vi även förnyar 50 kV-ledningen mellan Rättvik och Tibble. Där handlar det om projekt för totalt cirka 100 miljoner kronor. Stationen i Nås är nyligen färdig och stationerna i Äppelbo och Dala-Järna samt ledningen mellan Rättvik och Tibble kommer vara klara under december. Domnarvet och Dala-Floda kommer vara klara under 2017.

Parallellt pågår också ett antal större vädersäkringsprojekt, där vi river oisolerade luftledning och ersätter med kablar i marken. Bland annat pågår arbete i Orsa, Hansjö, Lövnäs-Särnstugan och i Gesunda.

ellevio.se/projekt  kan man följa många av våra kommande, pågående och avslutade projekt.

Information om stationerna

Mora

Investering: ca 50 miljoner Vi ökar kapaciteten i stationen med en större transformator. Vi sätter in utrustning som ger bättre omkopplingsmöjligheter och därmed mindre risk för strömavbrott. Ny byggnad med kontroll- och skyddsutrustning.

Massarbäck

Investering: ca 35 miljoner Vi byter ut befintlig 63 MVA transformator Vi sätter in utrustning som ger bättre omkopplingsmöjligheter och därmed mindre risk för strömavbrott. Ny byggnad med kontroll- och skyddsutrustning.

Falu Västra

Investering: ca 40 miljoner Vi byter ut befintlig 63 MVA transformator Vi sätter in utrustning som ger bättre omkopplingsmöjligheter och därmed mindre risk för strömavbrott.


För ytterligare frågor kontakta gärna:
Jonatan Björck, pressansvarig Ellevio, 072-56 15 416

Ellevio köper elnätsverksamheten i Nynäshamn av Kraftringen

$
0
0

Ellevio har tecknat avtal med energibolaget Kraftringen om att köpa elnätsverksamheten i Nynäshamn (Nynäshamn Energi AB). Därmed får cirka 16 000 kunder en ny elnätsägare.

Elnätet i Nynäshamn/Ösmo angränsar till Ellevios regionala elnät i Stockholm och stärker Ellevios redan starka förankring i Stor-Stockholm. Ellevio kommer att fortsätta ge trygg elleverans och service till kunderna i Nynäshamn.

Vi är mycket glada över förvärvet av Nynäshamn Energi. Det är också ett första steg i vår ambition att växa, säger Ellevios vd Johan Lindehag.

Vi ser naturliga synergier med vårt elnät i Stockholmsområdet. För kundernas del blir det på kort sikt inga förändringar. På längre sikt kommer förändringen bestå i att nätet moderniseras och anpassas efter växande efterfrågan, ökade krav på flexibilitet och nya förutsättningar för hållbar eldistribution, säger Johan Lindehag.

Affären väntas vara klar den 30 november, förutsatt att avtalsvillkoren uppfyllts. Köpet är en aktieöverlåtelse vilket innebär att Ellevio köper aktierna i Nynäshamn Energi AB och tar över hela ansvaret för företaget och dess 14 anställda. Elnätsavgifterna i Nynäshamn är något högre än avgifterna i Ellevios elnät i Stockholmsområdet, som ligger på ett medel av landets elnätspriser.

Sylvia Michel, vd Kraftringen, kommenterar:

Vi har haft som mål att finna den bästa köparen till Nynäshamn Energi, och det ser vi att vi har gjort. Ellevio är ett av landet största elnätsföretag, med eldistribution som sin kärnverksamhet. Vår bedömning är att de har de bästa förutsättningarna för att driva verksamheten vidare långsiktigt och med ett lokalt fokus. Vi har även beaktat Ellevios långsiktiga planer för medarbetarna och inte minst ägarens hållbarhetsarbete.

Vill fortsätta växa.

Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag med cirka 915 000 kunder. Hösten 2015 inledde Ellevio ett omfattande och långsiktigt investeringsprogram för att möta framtida krav och förväntningar på elnätet. Under åren fram till 2019 ska Ellevio investera över nio miljarder kronor i ett modernare, mer vädersäkert och kapacitetsmässigt starkare elnät för kunderna.

Stora delar av det svenska elnätet byggdes på 1960- och 70-talen. Utrustningen fungerar i de allra flesta fall fortfarande bra, men når gradvis pensionsåldern och då ställs nätägarna, som ofta är kommuner eller ekonomiska föreningar, inför omfattande investeringar. Förvärvet av Nynäshamn Energi är en naturlig följd av Ellevios ambition att växa.

 Vi är öppna för fler förvärv och partnerskap. Framtidens elnät kommer att ställa krav på investeringar som vi tror kan komma att vara utmanande för många lokala aktörer. Små- och storskaliga elproducenter ska kunna anslutas på en framtida elmarknad där man både kan vara producent och konsument samtidigt som kraven på leveranssäkerhet ökar i takt med digitaliseringen av samhället och transportsektorn elektrifieras. Vi på Ellevio är specialister på elnät, och vi är redo att göra de satsningar som krävs, avslutar Johan Lindehag.


För mer information, kontakta gärna:

Jonatan Björck, presschef Ellevio, e-post jonatan.bjorck@ellevio.se, tel 072-56 15 416

 

Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till nära 915 000 hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se eller följ oss på Facebook eller Twitter.


Kraftringen
är ett energibolag med ambitionen att leda utvecklingen av framtidens energi. Kraftringen tar ansvar för att använda naturresurser så effektivt som möjligt genom att fokusera på lokala energilösningar som både skapar stora miljövinster och bidrar till en hållbar tillväxt i regionen. Kraftringen ägs av kommunerna Lund, Eslöv, Hörby och Lomma och har cirka 300 000 energikunder och runt 400 medarbetare. Kraftringens nettoomsättning uppgick 2015 till nästan 2,5 miljarder kronor. Läs mer på kraftringen.se.


Nu rustas Rengsjö för kommande stormar

$
0
0

När stormen Dagmar drog in över Hälsingland under julhelgen 2011 blev tiotusentals hushåll utan ström. Byn Rengsjö var en av de platser som drabbades hårdast och vissa kunder var utan ström i över 40 timmar. Nu gräver Ellevio ner elnätet i marken, och stormarna kan komma bäst de vill.

Göran Bernstål bor i Rengsjö och minns de tuffa dygnen.

Det var inte roligt. Vi hade ingen ström på ett och ett halvt dygn. Även mobilmasterna slogs ut, så det gick inte att ringa heller. Vi har eget vatten och avlopp, så det hade vi i alla fall, berättar Göran Bernstål.

Det som gjorde det extra problematiskt var att vi har getter som ska mjölkas och tas om hand. Det var bara att handmjölka som i gamla tider. Det tog många timmar med deras små spenar, säger Göran och skrattar åt minnet.

Men när det stormar i framtiden kommer det bli annorlunda. Under hösten har det förberedande arbetet dragit igång och i april nästa år åker grävskopan i marken. Ellevio satsar cirka 20 miljoner kronor på att gräva ner och vädersäkra elnätet i orten. Totalt ska 70 kilometer ledningar ner i marken och 36 nya nätstationer sättas upp. Ett projekt som kommer innebära en helt annan vardag för Göran Bernstål och hans grannar.

Det kommer betyda väldigt mycket naturligtvis, utan el fungerar ingenting, säger Göran.

Projektet i Rengsjö ingår i Ellevios satsning på elnäten runt om i landet. Bara i Hälsingland kommer företaget investera cirka 700 miljoner under 2016-2019. Hundratals mil med oisolerade luftledningar rivs och ersätts med kablar i marken.

Vi bygger framtidens elnät, som står emot väder och vind och klarar av även en storm, berättar Johan Jonsson som är områdesansvarig på Ellevio.

Rengsjö är en levande ort med runt 600 hushåll, drygt 100 småföretagare och ett aktivt föreningsliv. Satsningarna på elnäten gör det möjligt att fortsätta leva på landsbygden.

Det är jätteviktigt. Vi har många föreningar som är aktiva och för alla företagare så betyder en säker elleverans som man kan lita på oerhört mycket. Vi har även en lanthandel, bensinmack och ett äldreboende som kommer bli väldigt glada över den här nyheten, säger Göran Bernstål.

Fakta om projektet

  • Elnätet i området byggdes under 1970-talet och består till allra största del av oisolerad luftledningar, som är känsliga för väder och vind.
  • Under stormen Dagmar 2011 var hundratals kunder utan ström i uppåt två dygn. Även senare har bygden påverkats av ett antal längre strömavbrott.
  • Ellevio gräver nu ner 38 kilometer lågspänningsledningar och 32 kilometer mellanspänningsledningar i marken. Man bygger också 36 nya nätstationer i området.
  • Planeringsarbetet startade under september och arbetet i fält beräknas dra igång i början av april 2017. Allt arbete ska vara klart senast i december 2017.

Rengsjön

Fotograf: Patrik Johansson/ELBKraft

Tragisk olycka vid Ellevios anläggning i Tyfors, Dalarna

$
0
0

Två personer har omkommit i samband med arbete vid Ellevios elnät i Tyfors, Ludvika. Polisen är på plats för att göra en teknisk utredning.
- Det som inte får hända har hänt. Två personer har avlidit och våra tankar går till familj, vänner och kollegor, säger Ellevios vd Johan Lindehag.

Olyckan inträffade tidigare under eftermiddagen vid en av Ellevios anläggningar i Tyfors. Det pågår sedan en tid ett projekt i området med att bygga om elnätet, och de nu avlidna personerna ingick i arbetsstyrkan. Exakt vad som har inträffat är fortfarande oklart. De två personerna var anställda hos en av Ellevios anlitade entreprenörer.

- Jag är djupt bedrövad över det som inträffat och mina och våra tankar går just nu till de avlidnas familjer, vänner och kollegor, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio.

- Säkerhet går alltid främst och varje olycka är ett fullständigt misslyckande. Det här är en mycket tung dag för oss alla, säger Johan Lindehag.

Olyckan utreds nu av polis och Arbetsmiljöverket, enligt gängse rutiner. Ellevio kommer att ställa alla resurser som krävs till förfogande, för att förstå vad som inträffat och bistå utredningarna på allra bästa sätt. Samtidigt startar Ellevio omedelbart en egen utredning.

Uppföljning från Ellevio efter olyckan i Tyfors

$
0
0

Ellevio sörjer i dag de två personer som omkom vid den tragiska olyckan i Tyfors under måndagen. De två männen, 59 respektive 23 år gamla, var hemmahörande i Estland och arbetade åt företaget Leonhard Weiss.

- Gårdagen var den värsta dag jag upplevt under mitt yrkesliv och jag vet att många kollegor känner likadant. Det som inte får hända har hänt, säger Ellevios vd Johan Lindehag.

Olyckan inträffade när de två männen arbetade i en skylift och kom i kontakt med en spänningsförande 30 kV-ledning. Ellevio har idag ingen information om varför männen jobbade vid den spänningsförande ledningen.

Under dagen genomför polisen en teknisk undersökning på olycksplatsen. Personal från Ellevio är på plats för ge stöd åt de personer som arbetat tillsammans med de två avlidna männen.

- Vårt fokus har under gårdagskvällen och förmiddagen idag varit att undersöka och förbereda stöd åt de närmaste kollegorna och vi har också erbjudit professionell krishjälp till de som behöver det, säger Johan Lindehag.

Personal från Ellevio är idag på olycksplatsen för att själva skapa sig en uppfattning av vad som har hänt. Olyckan utreds av polis, Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket enligt normala rutiner. Ellevio kommer att ställa alla resurser som krävs till förfogande, för att förstå vad som inträffat och hjälpa utredningarna på allra bästa sätt. Allt arbete i det pågående projektet är tills vidare stoppat.

De två avlidna männen arbetade åt ett estniskt dotterbolag till Leonhard Weiss, ett av Europas största entreprenadföretag. Uppdraget de har för Ellevio är att bygga en ny 30 kV kraftledning mellan Fredriksberg och Lesjöfors, en sträcka på cirka 30 kilometer. Samarbetet med Ellevio inleddes under hösten efter att Leonhard Weiss uppfyllt alla krav och vunnit den offentliga upphandlingen för projektet. Personal från Ellevio har besökt Leonhard Weiss huvudkontor och all personal som arbetar i Sverige har genomgått svenska elsäkerhetsutbildningar, ESA. Personalen är anställda med villkor som går att likställa med svenska kollektivavtal.

- Vi kommer gå igenom allting i detalj för att se om det är någonting vi kunde ha gjort annorlunda. Vi har ingen egen fältpersonal utan arbetar sedan många år tillbaka bara med entreprenörer. Vi har lång erfarenhet av kravställning och noggranna upphandlingar men kommer nu se över den processen ytterligare, säger Ellevios vd Johan Lindehag.

- Vi måste göra allt som står i vår makt för att en sådan här fruktansvärd olycka aldrig mer inträffar, säger Johan Lindehag.

Frågor och svar om olyckan i Tyfors 7 november 2016

$
0
0

Fakta om olyckan i Tyfors 7 november 2016  

  • På eftermiddagen den 7 november 2016 inträffade en olycka i Tyfors, i samband med ombyggnationen av en 30 kV-ledning mellan Lesjöfors och Fredriksberg.

  • Olyckan inträffade när två män arbetade i en skylift och kom i kontakt med en spänningsförande 30 kV-ledning. Vi har ännu ingen information om varför man jobbade invid den spänningsförande ledningen.

  • Två män avled i olyckan, en 59 år gammal och en 23 år gammal. Båda var hemmahörande i Estland.

  • De avlidna var anställda hos entreprenören Leonhard Weiss, som i sin tur är anlitade av Ellevio.

Frågor och svar

1. Varför har ni anlitat utländsk arbetskraft?

– I det här projektet genomförde vi en offentlig upphandling inom EU och den här entreprenören vann med bästa anbud. Med bästa anbud menar vi att de uppfyller alla baskrav och sedan vinner utifrån de utvärderingskriterier som är satta i det aktuella projektet.

Var montörerna insatta i ESA (Elsäkerhetsanvisningar)?

– Ja, vi följer alltid ESA och montörerna har genomgått ESA-utbildning. Inför projektets start åkte en utbildare som är certifierad av Energiföretagen i Sverige (f d Svensk Energi) till Estland och höll en två dagar lång ESA-utbildning med hjälp av rysk och estnisk tolk. Samtliga som skulle jobba i projektet deltog. Efter utbildningen fick deltagarna göra ett skriftligt kunskapsprov som de alla klarade.

2. Kunde personerna prata svenska?

– Personen som är elsamordningsansvarig för arbetet är svensktalande och har som uppgift att koordinera mellan driftcentralen och entreprenören. Från entreprenörens sida pratade deras elsäkerhetsansvarig engelska och fanns alltid på plats.

3. Var personerna fullt försäkrade?

– Vi har samma krav på försäkringar, utbildningar och så vidare oavsett vilket land entreprenören kommer ifrån. Leonhard Weiss har visat att de uppfyller alla krav.

4. Hur ser ni på säkerheten för de entreprenörer som ni anlitar? Vilket ansvar har ni?

– Vi har ett lika stort ansvar som entreprenören. Vi sätter säkerhetsnivån och därför har vi också nolltolerans mot olyckor. Säkerheten för våra entreprenörer är lika viktig som säkerheten för vår egen personal. Alla ska kunna komma säkert hem efter arbetet, och därför är det viktigt att alla har respekt för det riskfyllda arbetet och följer alla föreskrifter och regler.

5. Hur ser ni till att era entreprenörer och deras underentreprenörer känner till och jobbar enligt de föreskrifter som gäller?

– Vi bär som beställare yttersta ansvaret för att alla jobbar enligt rutiner och föreskrifter, men själva arbetsgivaransvaret ligger hos respektive företag. Det här regleras noga i våra upphandlingar och avtal för varje jobb. Både vi och underentreprenörerna kontrollerar löpande att rutiner och föreskrifter följs.

6. Vilka lagar och avtal lyder era arbeten under? Har alla era entreprenörer kollektivavtal?

– Vi följer svenska lagar och regler samt branschavtal Energi. Enligt upphandlingsreglerna kan man inte kräva anslutning till kollektivavtal eller till svensk arbetsgivarorganisation. Däremot är det möjligt att ställa krav som uppfyller vissa villkor i kollektivavtal. Det gör vi också i vår Uppförandekod för leverantörer.

7. Har Ellevio kollektivavtal?

– Ja, vi har kollektivavtal som omfattar alla anställda i Sverige. Vi kan enligt upphandlingsreglerna inte kräva att våra entreprenörer ska ha kollektivavtal, men naturligtvis ställs samma krav på arbetsmiljöarbete och arbetsförhållanden på de företag som omfattas av kollektivavtal som på de som inte omfattas.

Hur jobbar ni med säkerhet inom Ellevio och på era olika arbeten ute i fält?

– Säkerhet är en helt central fråga för oss inom Ellevio och därför har vi ställt en rad egna, utökade säkerhetskrav utöver rådande svensk lagstiftning. Samma krav gäller för våra egna anställda som våra entreprenörer och deras underentreprenörer. Vi gör ingen skillnad. Hela Ellevios verksamhet lever upp till de krav som utarbetas av Arbetsmiljöverket. En gång per år i löpande avtal genomförs säkerhetsrevisioner av våra entreprenörer. I tillägg genomförs även så kallade Flying audits (risk- och säkerhetsobservationer). Hittills i år har vi genomfört ett hundratal Flying Audits med ett enda fokus, nämligen att höja säkerheten ute på våra arbetsplatser. Alla arbetsmiljöplaner innehåller riskanalyser och korrigerade åtgärder för att ta bort de risker som finns inom ramen för vår verksamhet.

8. Vilka krav ställer ni?

– Vi ställer höga krav både före under och efter genomförandet. Innan kravställer vi bland annat kring krav på audits, att entreprenören har kompetens för att kunna vara byggarbetsmiljösamordnare, att företagen har Arbetsmiljöplan, Miljöplan och naturligtvis att man följer svenska lagar och regler. Under upphandlingen kontrollerar vi att de uppfyller alla krav. Vi gör också audits innan vi börjar att avropa. Vi har också en rad obligatoriska kompetenskrav för att få utföra arbeten i och på våra anläggningar.

9. Har ni genomfört någon flying audit på den här entreprenören, Leonhard Weiss?

– Ja, det har vi. De uppfyller alla våra krav.

Investeringar en förutsättning för ett fungerande elnät

$
0
0

Vi ansvarar för en infrastruktur som fyller en grundläggande funktion i vårt samhälle. Vi har länge varit och kommer att fortsätta att vara en viktig del i utvecklingen av Sverige. För att vi ska kunna bibehålla och förbättra leveranssäkerheten i eldistributionen behövs löpande investeringar till ett mer hållbart samhälle med mer förnyelsebar elproduktion.

Stormen Gudrun för elva år sedan innebar stora skador på de svenska elnäten och gjorde att hundratusentals kunder blev utan el. Detta ledde till att kraven på elnätsföretagen att investera i elnäten på landsbygden skärptes. Därför inledde vi 2005 en stor satsning för att säkra våra elnät mot väder och vind. Mellan 2005-2014 investerade vi ca 12,5 miljarder kronor i våra elnät. Det har gett resultat. I dag blir långt färre kunder drabbade av avbrott när stormar drar in.

Men vi är inte klara. Arbetet fortsätter. Hösten 2015 lanserade vi den kanske största satsningen i vårt företags historia: mellan 2016-2019 ska vi investera 9 miljarder kronor i förbättringar för våra kunder. Det handlar om fortsatt vädersäkring på landsbygden och om förnyelse och kapacitetsförstärkning i det växande Stockholm. Vårt mål är att våra kunder ska ha en avbrottsfri elleverans, både i dag och i framtiden.

I en nyligen släppt rapport om elnätspriser kommenterar Villaägarnas Riksförbund en del områden som är viktiga för den elnätsreglering som styr oss som företag, och som vi gärna ger vår syn på.

Energimarknadsinspektionen bestämmer våra intäkter och granskar oss

Vart fjärde år lämnar alla Sveriges elnätsföretag in sina planer till den statliga myndigheten Energimarknadsinspektionen. I dessa planer berättar elnätsföretagen vilka behov som finns i elnäten, hur mycket investeringar och underhåll som krävs, och vilka kostnader som finns för kundservice, övervakning av elnäten etc. Ei granskar planerna, och beslutar om vilka intäkter företagen får ta ut. När fyraårsperioden sedan är slut granskar Ei elnätsföretagen igen, för att se om de har hållit sig till sina planer. Vägledande är att vi ska ha säkra elnät i Sverige, till en rimlig kostnad för kunden.

Priset påverkas av var man bor

Att elnätsavgifterna skiljer sig åt beror på att det råder olika förutsättningar mellan olika områden och olika elnätsägare. Sverige är indelat i ett antal olika elnätsområden. Varje område ser olika ut och varje område ska bära sina egna kostnader. Det betyder att våra kunder betalar väldigt olika, beroende på om de bor i Västra Svealand  där relativt få människor ska dela på kostnaden, eller i Stockholm där det är enormt många fler. Det innebär att kostnaden blir väldigt olika.

Det antal meter ledning varje kund ska betala för är den främsta orsaken till att avgifterna skiljer sig åt. Men det finns även andra kostnader, t ex priser för överliggande elnät, det vill säga det nät som tar elen fram till lokalnätet där kunden bor, hur mycket underhåll som görs i området osv. Antal meter ledning per kund är dock den absolut största förklaringen till kundens nätkostnad.  Typ av ägare påverkar självklart en del. Alla ägare sätter olika krav på avkastning, och en kommun eller ideell förening kan ha lägre krav.

Intäkter ska täcka utgifter

Trots att elnätsbolagen granskas regelbundet av myndigheten menar Villaägarna i sin rapport att prisökningarna inte borde vara så höga som de varit, eftersom ökade investeringar enligt dem inte kan förklara prisökningarna.

Villaägarnas räkneexempel kring investeringar utgår från nuvarande reglermodell, det vill säga den som trädde ikraft den 1 januari 2016. Siffrorna över investeringar i rapporten däremot handlar om perioden fram till 2015 då branschen hade en reglermodell som fungerade på ett helt annorlunda sätt än idag. Investeringar och prisförändringar under perioden 2010-2015 kan alltså inte förklaras av räkneexemplet. När det gäller nuvarande regleringsperiod ökar våra investeringar i mycket större utsträckning än i det exemplet som finns i rapporten. Det innebär i sin tur att vår intäktsram ökar mer än vad Villaägarna utgår ifrån.

Investeringar för ett pålitligt elnät är bland det viktigaste vi gör. Nu ökar vi investeringstakten väsentligt. Vi fortsätter vädersäkra på landsbygden och vi förnyar och förstärker stockholmsnäten. En del av investeringarna var planerade att göras under perioden 2012-2015 men på grund av oklarheterna i dåvarande regleringsmodell avvaktade vi. Dessa ska nu också göras de kommande fyra åren vilket betyder att vi kommer att tredubbla våra årliga investeringar från 2013 till 2019.

Den svenska kalkylräntan

Den föreslagna kalkylräntan är framräknad på tio år. Vi planerar vår verksamhet och bygger vårt elnät med en tidshorisont på 40-50 år. Det blir naturligtvis skevt. Vi måste kunna räkna på en ränta som motsvarar investeringshorisonten.

Vi menar att räntan ska vara långsiktig och att det ska finnas en fast metod som man förhåller oss till. Vi kommer att förhålla oss till den räntan det blir, när den väl blir fastställd.

Konsumentprisindex som relevant jämförelse

Konsumentprisindex är inte ett särskilt relevant index att jämföra med. Våra priser drivs inte av konsumentprisindex utan snarare av till exempel byggnadsprisindex, som har ökat med 21 procent sedan 2008. Våra investeringar går i cykler och fördelas inte jämnt över åren. Vi gick upp i investeringar efter stormen Gudrun 2005, och har ända sedan dess satsat på vädersäkring av våra landsbygdsnät. Vi hade en stor puckel 2008-2009 då vi installerade nya elmätare till alla våra kunder. Och nu kommer en större puckel än någonsin tidigare då vi förnyar stockholmsnäten och fortsätter vädersäkringen.

David Bjurhall, ansvarig för regleringsfrågor på Ellevio

För mer information, kontakta gärna: Jonatan Björk, pressansvarig Ellevio, 072-56 15 416

Viewing all 1075 articles
Browse latest View live