Ställverket Värtan är ett nav för elförsörjningen i Stockholm. Under våren sattes spaden i marken för en helt ny station som ska ersätta den gamla på samma plats och vara i drift 2025. Helena Glantz är arkitekt på Urban Design som har ritat det nya elnavet i Värtan.
Vad är det som gör arkitekturen av Värtan så speciell?
– Att det ligger mitt i stan är väldigt speciellt, för den här typen av verksamheter gör ju sällan det och det geografiska läget för med sig en rad utmaningar som jag tycker är häftiga. Det handlar om kombinationen att uppnå alla de krav på funktion som krävs för ett stort ställverk samtidigt som det ska passa in i stadsbilden. Här måste vi tänka nytt och det går inte att fastna i gamla hjulspår, det gillar jag. Det nya ställverket ihop med biokraftvärmeverket på andra sidan gatan har förändrat stadsbilden och skapat en ny entré till Hjorthagen och Norra Djurgårdsstaden.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
En viktig del av tillståndsprocessen har ju varit att det nya ställverket ska passa in i stadsbilden, hur har ni tänkt för att det här ska bli så bra som möjligt?
– Ja det är ju en plats där människor rör sig och Stockholms stad har höga krav på byggnader som ska ligga i Norra Djurgårdsstaden. Det har varit roligt att jobba med Ellevio för vi arkitekter har kunnat vara med under flera år i projektet med målet att försöka förändra synen på den här formen av energibyggnader, att de ska få ta plats och att funktionen ska vara tydlig samtidigt som byggnaden passar i stadsbilden. Vi vill tillföra något unikt och samtidigt fånga de sociala och biologiska värdena som är krav när vi bygger i staden.
Vilka är skillnaderna mellan att jobba med arkitektur inom energi jämfört med till exempel kontor eller bostäder?
– När man ritar bostäder och kontor är det oftast små enheter som repeteras, det är mallat. När man jobbar med energibyggnader är det helt andra skalor och användningsområden, till exempel behöver man skapa plats för händelser som sker väldigt sällan. Säkerheten och vad den ska användas till kommer alltid i främsta hand, men när man väl uppnår dessa krav är ramarna väldigt fria, det gillar jag.
Att forma byggnader för energisektorn verkar genom historien ha haft olika prioritet, vissa epoker har gett uppskattade värden för eftervärlden medan andra har känts lite trista. Var är vi idag och vart tror du vi är på väg?
– Från slutet av 1800-talet fram till 1950-talet byggdes energibyggnader som symboler för det framväxande och demokratiska samhället, gasklockorna i Hjorthagen som är ritade av Ferdinand Boberg är ett bra exempel på det, liksom Osvald Almqvist som ritade flera vattenkraftverk under den här tiden. Idag uppfattar vi dem som dekorativa men för den tiden var det egentligen sparsmakade byggnader som skulle uppfattas som rationella. Det här är en kontrast mot till exempel de ”plåt- och betonglådor”, som till exempel Högdalenverket i Stockholm, som vi såg växa fram under 1960- och 70-talen, det var också ett rationellt tilltal men även ekonomin spelade roll för den här arkitekturen. Vägen framåt tror jag är att byggnaderna inom energi kommer att bli viktigare och kommer att få ta mer plats.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Tekniska Verkens värmeverk i Linköping är en av Helena Glantz favoriter.
Vilket är ditt drömuppdrag inom energiarkitektur?
– Inom 20 år tror jag att energiproduktionen är mer småskalig och utspridd över hela landet. Att få jobba med den fysiska formen som ska bidra i den utvecklingen vill jag göra. Det blir ett urbant helhetsgrepp för ett hållbart och klimatpositivt energisystem.
Fakta om Helena Glantz
Ålder: 55 år.
Bor: Stockholm.
Utbildning: Arkitektutbildad på KTH i Stockholm, med utbytesår på Chalmers och Arkitektskolen i Århus i Danmark. Post-graduate-utbildning Byggnadskonst, Konsthögskolan i Stockholm.
Det bästa med att jobba som arkitekt: Att man hela tiden får lära sig något nytt och att man får möjlighet att skapa en bättre och roligare fysisk levnadsmiljö för många människor.
Några av Helena Glantz favoritbyggnader inom energi
Stadshaard, Enschede, Nederländerna (2010) av de Architecten Cie.
Värmeverk mitt i stan, med jättestora ”kakelplattor” dekorerade av konstnären Hugo Kaagman. Skorstenen har blivit ett triangulärt kakeltorn. Här kan du se bilder på värmeverket.
Vattenkraftverk, Kempten, Tyskland (2010) av Becker Architects.
Den nya anläggningen ligger som lekfulla betongfiskar i den brusande forsen och ersätter ett existerande vattenkraftverk från 1950-talet. Här kan du se bilder på kraftverket.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Amagerverket BIO4, Köpenhamn, Danmark (2020) av Gottlieb Paludan Architects.
Det nya kraftvärmeverket har en fasad med hängande trästockar, där allmänheten kan gå längs en trappa upp på taket. Foto: Hofor
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Ellevios Teknikhuset, Norra Djurgårdsstaden, Stockholm (2014) av Urban Design.
Ett litet hus i cortenstål, med betande hjortar i djuprelief, interaktiv mätare som visar elförbrukningen i kvarteren runt om och en generös infälld sittbänk mot torget. Foto: Urban design
Kraftverk WKK, Utrecht, Nederländerna (2005) av DOK Architecten.
En skulptural utbyggnad av ett existerande kraftverk, där cortenstålet bockats runt anläggningens delar på ett spännande och uttrycksfullt sätt. Här kan du se bilder på kraftverket.
Här kan du läsa mer om Ellevios projekt i Värtan