På ett år ska regeringen jobba fram en elektrifieringsstrategi som ska öka tempot i Sveriges elektrifiering. Man har nu kommit halvvägs och förväntningarna på resultatet i oktober senare i år är stora.
– Jag skulle vilja säga att den här strategin har potential att bli mer betydelsefull än vad energiöverenskommelsen var, säger Ellevios vd Johan Lindehag.
Mer elanvändning är avgörande för att Sverige ska nå sina klimatmål – och det är bråttom. För att lyckas få till en ”snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering” inledde regeringen i oktober förra året arbetet med en elektrifieringsstrategi. Tempot i arbetet är högt och i oktober i år ska regeringen fatta beslut om åtgärder.
– Elektrifieringsstrategin är ett mycket bra och ambitiöst initiativ. Att vi i energisektorn tillsammans med näringsliv och offentlig verksamhet sätter en gemensam målbild som vi ska arbeta mot är anmärkningsvärt bra, säger Johan Lindehag, vd för Ellevio och fortsätter:
– Nyligen presenterade Energiföretagen en ny bedömning av hur elanvändningen kommer att öka och det mest långtgående scenariot visar en ökad användning av el med hela 120 procent till 2045. Inte minst mot bakgrund av detta blir arbetet med elektrifieringsstrategin ännu viktigare, det är en jätteutmaning att säkerställa elektrifieringen.
Regeringen har hittills arbetat med att kartlägga helheten genom bland annat dialoger med energibranschen, regionerna och industrin. I april gick man in i fördjupningsfasen för att analysera hinder och jobba fram förslag på åtgärder. Arbetet är indelat i tolv olika fokusområden och Johan Lindehag tycker att arbetet styr mot rätt områden.
Vad kommer det kosta?
En helt central fråga är finansieringen, menar Johan Lindehag. Han hänvisar till beräkningar som visar att en ökning från dagens elanvändning på 140 TWh till 190 TWh 2045 kräver investeringar på 1100 miljarder kronor – 600 miljarder elproduktion och 500 miljarder elnät. Sedan dess har Energiföretagen uppdaterad sina scenarier för ökad elanvändning till uppåt 310 TWh. Det innebär att de tidigare uppskattningarna för hur mycket investeringar som krävs för ny elproduktions- och elnätskapacitet behöver uppdateras.
– Det måste till en acceptans för att elektrifieringen ska få kosta. Det är ett viktigt vägval vi står inför, blir det i huvudsak kunderna som ska betala som idag eller är det skattekollektivet?
Behövs en nationell planering
En annan central del som Johan Lindehag lyfter fram är behovet av att ur ett nationellt perspektiv planera och styra nya anslutningar dit det finns ledig kapacitet.
– Det behövs en nationell planering för elnätet för att både snabbare och mer resurseffektivt kunna ansluta nya kunder. Om vi inte får till en sådan planering är risken överhängande för suboptimering, säger Johan Lindehag.
Bygga på prognos
Han vill också i sammanhanget lyfta elnätsföretagens behov av en stabil intäktsreglering. Detta är elnätsföretagens käpphäst och förklaringen är enkel: utan stabila intäkter kommer Sverige inte att nå ända fram med de nätinvesteringar som krävs.
– Jag skulle dessutom vilja se att vi kunde bygga elnät utifrån prognoser och inte som idag endast på konkreta anslutningar. En prognosstyrd planering skulle få oss att snabbare kunna möta samhällets behov av el i framtiden, säger han.
Johan Lindehag avslutar med att understryka värdet av elektrifieringsstrategin och hoppas på politiskt samförstånd så att strategin överlever de politiska valen.
– Jag skulle vilja säga att den här strategin har potential att bli mer betydelsefull än vad energiöverenskommelsen var. Vi står inför tydligare utmaningar för energisystemet idag där strategin tar ett större helhetsgrepp, säger han. Dock kräver det att strategin accepteras brett av partipolitiken, så att den inte hamnar i en byrålåda vid ett regeringsskifte. Det är avgörande att strategin står sig stark över tid.
Läs mer: Regeringens 12 punkter för en framgångsrik elektrifiering