Vi har vant oss med diskreta, grå betongbyggnader som helst inte ska märkas eller synas. När Ellevio nu bygger en ny stor elnätsstation intill Bahnhofs nya datacenter i Värtan blir det något helt annat.
Den ljussatta futuristiska fasaden blir ett blickfång i hela området.
- Det är en undervärderad typ av byggnader, säger Helena Glantz, på arkitektbyrån Urban Design som ritat stationen.
Bit för bit genomgår Stockholms elnät en uppgradering för framtiden. Ett av de mest spännande projekten sker i Norra Djurgårdsstaden, granne med Norra Länken och Stockholm Exergis värmeverk. Där bygger Bahnhof Stockholms hittills största datacenter och vägg i vägg står Ellevio för elförsörjningen. En helt ny elnätsstation byggs för att försörja datacentret och närområdet med el. den arkitektoniska ambitionen är hög.
- Förutom det självklara, att vi ser till att datahallen får den elförsörjning den behöver, är målet också att vår station ska smälta samma med Bahnhofs fasad och att det ska kännas som en naturlig kombination, säger Claes Forssman, projektchef på Ellevio.
- Normalt sett är den här typen av byggnader otillgängliga och ska helst inte synas. Här har vi vänt på det och formgett stationen med omsorg för att den ska bidra till närmiljön. Stockholms Stad ställer höga krav på utformningen och att byggnaden ska passa in i området, det är ett unikt projekt på det sättet, berättar Mikael Simonsen, projektledare på Ellevio.
Plats för modern teknik
Byggstart är beräknat till slutet av 2019 eller början av 2020. Stationen ska vara klar under 2021. Ett stort och långt projekt där många delar ska klaffa. För innanför den moderna fasaden ska minst lika modern teknik ta plats.
- Den kommer vara fullpackad, eftersom vi egentligen inte har tillräckligt med mark för att bygga den här typen av elnätsstation, säger Mikael Simonsen.
- Det är ett speciellt ställe; väldigt nära Norra Länken, vi har en tunnelbanebro som sveper förbi och staden ska bygga en ny gång- och cykelväg precis utanför. Så vi har fått tänka på höjden och bygga i flera våningar, säger Mikael Simonsen.
Ellevio är experter på elnät – men inte på utformning av byggnader. Till sin hjälp har man i stället tagit arkitektbyrån Urban Design. Företaget har tidigare utformat nätstationen i Norra Djurgårdsstaden, som nominerats till flera arkitekturpriser och det nya värmeverket strax intill.
Hur har ni tänkt som arkitekter?
- Uppdraget var att tillföra något mer. Byggnaden i sig har en tydlig funktion, den vet vad den ska göra. Vi försöker tillföra urbana stadsbyggnadskvaliteter. Alla som bor, arbetar och passerar området ska känna att byggnaden är en god granne, säger arkitekten Helena Glantz.
- Vi har också brottats med aspekten; Vill man veta vad det är? Normalt sett är den här typen av byggnader lite hemliga. Vi vill självklart att det ska kännas säkert, men säkerheten sitter i husets väggar. Utanpå den stabila betongbyggnaden lägger vi ett yttre skal som vi klär in med perforerade aluminiumplåtar, berättar Helena Glantz.
Ljuset förändras
Förutom den iögonfallande fasaden kommer delar av fasaden täckas av klättrande växter. Ljussättning kommer också göra att byggnaden upplevs olika beroende på vilken tid på dygnet det är. Är det här då en trend som kommer fortsätta? Kommer elnätets olika delar att bli mer synliga, även inne i städerna?
- Tittar vi historiskt så tävlade framstående arkitekter om att få rita elverk, dammar och andra stora infrastrukturbyggnader. Fram till ungefär andra världskriget så la vi mycket krut på det. Men sedan dess har det bara handlat om nytta och företagen har också slutat se sina byggnader som marknadsföring.
- En stad som Stockholm blir hela tiden tätare och tätare. Den här typen av byggnader måste fortfarande finnas och det ställs andra krav från stadsplanerarnas sida att de antingen ska gömmas under marken eller så måste man lägga ett helt annat fokus och jobba med utseendet, säger Helena Glantz.