En ny studie, utförd av konsultföretaget Pöyry på uppdrag av Energiföretagen Sverige, visar att det svenska elnätet står inför stora effektutmaningar. Redan i dag är det flera regioner i landet som inte har tillräcklig kapacitet i stamnätet för att ansluta nya abonnenter till nätet och problemet kommer att förvärras om inte åtgärder vidtas.
Den svenska infrastrukturen dras med ett antal investeringsskulder. Vi har redan sett vad för låga investeringar i till exempel järnvägar och vatten- och avloppsnät har skapat för problem. Än så länge har vårt elnät fungerat tillfredsställande men snart kommer läget att vara annorlunda. Befolkningen i Sverige har ökat kraftigt på senare år samtidigt som industrin och kollektivtrafiken tar alltmer el i anspråk. Vi ser dessutom hur ny elintensiv industri, till exempel stora serverhallar, börjar etableras i Sverige.
I sig är detta mycket goda nyheter. Nya jobb skapas och nya bostäder byggs vilket skapar välstånd. Att svensk, i det närmaste koldioxidfri el, används är även det mycket goda nyheter ur ett klimatperspektiv jämfört med om elintensiv verksamhet hade etablerats i länder med en fossilbaserad elproduktion.
Problemen uppstår när kapaciteten i elnäten helt enkelt inte längre räcker till. I Malmö fick företaget North Volt nyligen avslag på sin ansökan om anslutning till nätet eftersom kapaciteten i nätet helt enkelt inte räckte till. I Stockholm går det, än så länge, att ansluta nya abonnenter eftersom möjligheten att producera el lokalt i Stockholm allt jämt är möjligt. Ett arbete med att öka stamnätskapaciteten i Stockholm pågår redan men kommer inte att vara färdigt förrän 2030.
Stora värden på spel
Enligt studien riskerar kostnaderna till följd av nekade anslutningar att uppgå till 150 miljarder kronor om året år 2030, där den helt dominerande delen av förlusterna härrör (90 procent) från industrin. I dagsläget menar studien att det är tänkbart att kostnaderna redan ligger på 80 miljarder kronor om året vilket kan jämföras med värdet på det svenska elnätet som uppgår till 170 miljarder kronor eller försvarsbudgeten som uppgår till cirka 50 miljarder kronor om året.
Med tanke på att ledtiderna för att bygga nät är långa är det angeläget att en strategi för ett kapacitetssäkrat elnät - där dessutom kraven på leverans- och driftssäkerhet inte försämras - tas fram snarast. De samhällsekonomiska förlusterna väntas blir större ju närmare 2030 vi kommer: Investeringar som görs de kommande åren kan väntas ha stor effekt.
Studien avslutas med ett antal policyförslag på kort och längre sikt bland annat där åtgärder för ökad flexibilitet i dagens energisystem både avseende lokal elproduktion och flexibilitet bland kunder samt effektivare handläggningsprocesser behandlas.
Vi på Ellevio arbetar redan aktivt med ett antal av dessa åtgärder och välkomnar en diskussion mellan politiker, näringsliv och elmarknadens aktörer om hur denna angelägna samhällsutmaning kan bemötas på bästa sätt.