Idag tog samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan emot utredningen om skärpt reglering av elnätsavgifter. Utredningen innehåller positiva delar, men även bitar som skapar frågetecken och kräver fortsatta diskussioner och konsekvensanalyser.
Vi står just nu inför den största omställningen av energisystemet i modern historia. Våra politiker är tydliga med vilka mål vi som land ska uppnå; vi ska vara ledande i utvecklingen av ett 100 % förnybart energisystem till år 2040. Vi ska skapa en plattform för nya energitjänster som gör det möjligt för kunden att vara mer aktiv i beslut som rör energi, och vi ska skapa nya gröna jobb. Elnäten är navet i energiomställningen och det krävs stora investeringar framöver för att omställningen ska bli verklighet.
Med det som utgångspunkt är vi förvånade över innehållet i rapporten från Energimarknadsinspektionen. Rapporten avspeglar nämligen inte regeringens ambitionsnivå med fortsatta satsningar på framtidens elnät. Istället riskerar vi:
- Sätta stopp för stora delar av investeringarna i elnäten – tvärtemot behovet av fortsatta satsningar på att modernisera näten för framtiden.
- En återgång till en mer kortsiktig reglering som skapar osäkerhet för både kunder och elnätsföretag, med risk för kraftiga fluktuationer i kundernas elnätspriser.
- Att skapa en situation där vi i princip återgår till en efterhandsreglering. Det går helt emot modellen med förhandsreglering som vi har kommit överens om.
Stopp för fortsatta investeringar?
I rapporten slår man fast att elnätsbranschen som helhet bara marginellt ökar sina investeringar från föregående period. Det här är dock en sanning med modifikation. Det stämmer säkert att vissa bolag inte gör speciellt stora satsningar på elnäten – men för oss på Ellevio är det inte sant. Vi ökar våra satsningar med cirka 85 procent från perioden 2012-2015 till perioden 2016-2019. Jämför vi dessutom våra investeringar med vårt rörelseresultat så ligger de idag på ungefär samma nivå.
Intentionen med rapporten från Energimarknadsinspektionen har varit att sänka elnätsföretagens intäkter. Våra intäkter påverkar i allra högsta grad våra möjligheter att utveckla och modernisera elnäten. Lägre intäkter ger sämre möjligheter att satsa på att bygga framtidens elnät. Det rimmar illa med politikens ambitioner med vad elnäten ska möjliggöra. Vi tycker det finns all anledning att fundera över hur man tänker långsiktigt och skapar en tydlig gemensam målbild för det framtida elnätet.
När det gäller den så kallade kalkylräntan är vi förvånade över rapportens slutsatser. Förslaget är att Regeringen ska gå vidare med en förordning, i stället för att invänta resultatet av de två rättsprocesser som pågår. I processerna arbetas det för fullt med att förtydliga en lagstiftning som vi alla är överens om tidigare varit otydlig, vilket är bra. Som vi ser det hade det naturliga valet varit att se vad dessa domstolsprocesser ger innan man fattar ett inriktningsbeslut, och vi förutsätter att så också blir fallet i slutänden. Det som föreslås nu är en extremt kortsiktig kalkylränta. Vi menar att kalkylräntan bör vara långsiktig för att avspegla långsiktigheten i våra investeringar som görs på 40-50 år. En kortsiktig kalkylränta blir också mer osäker för kunderna och riskerar priser som fluktuerar upp och ner från år till år.
Vad finns det då för positiva delar med rapporten?
Förslaget om förändrade avskrivningstider
Vi har förespråkat mer diversifierade avskrivningstider som bättre avspeglar verkligheten. Vissa tillgångar har längre hållbarhet än andra och det är samhällsekonomiskt rimligt att det också avspeglas på ett bättre sätt i regleringen.
Fortsatt dialog med branschen
Det är positivt att ministern bjuder in till fortsatt dialog tillsammans med elnätsbranschen och andra. Vi vill betona vikten av att elnätsregleringen formas i samtal mellan marknadens parter. Energiomställningen är helt beroende av att infrastrukturen för el är förberedd och mål och medel måste helt enkelt gå hand i hand framöver.
/David Bjurhall
Ansvarig för regleringsfrågor på Ellevio
Fotnot:
Rapporten är nu utskickad på remiss till ett 40-tal olika instanser, däribland vår branschförening Energiföretagen Sverige. Remissvaren ska ha kommit in senast den 10 januari 2018.