Elnätets roll för Stockholms tillväxt och klimatomställning och en hotande ”elchock” var ämnet för ett fullsatt seminarium på Stockholms Handelskammare den 21 februari.
På seminariet medverkade Kristoffer Tamsons, Trafikregionråd (M), Anna Håkansson, biträdande stadsdirektör Stockholms stad, Gustaf Werner, chef för Skanskas nordiska verksamhet inom Industrial Solutions och Henrik Bergström, ansvarig för samhällskontakter på Ellevio.
Andreas Hatzigeorgiou, VD på Stockholms Handelskammare, inledde med att lyfta fram att Stockholm har förutsättningar att bli Europas bästa huvudstadsregion:
- Men det finns ett antal allvarliga flaskhalsar som riskerar att hämma utvecklingen. Den bristande kapacitetet i Stockholms elnät är en av dem.
Befolkningen i Stockholms kommun beräknas växa med 30 procent fram till 2030 och behovet av nya bostäder i Stockholms län uppskattas till mellan 180 000 – 320 000. Samtidigt står regionen inför ett ökat behov av el när transportsektorn ska elektrifieras för att klara klimatomställningen.
Akut elbrist inom 2-3 år
Henrik Bergström på Ellevio varnade för risken för akut elbrist i Stockholmsregionen redan inom två till tre år. Då kommer stamnätet inte att kunna leverera den maxeffekt som krävs när Stockholmarna använder mest el.
- Om inget sker nu kommer vi att behöva neka nya stora elanslutningar i staden. Det har aldrig hänt förut, säger Henrik Bergström.
En konsultstudie som beställts av branschorganisationen Energiföretagen visar att kostnaderna till följd av nekade anslutningar riskerar att uppgå till 150 miljarder kronor om året år 2030.
Det finns två utmaningar med elnätet. Den första är risken för effektbrist som innebär att nätet inte klarar att leverera el under de dagar på året då elbehovet är som störst. Det andra är nätkapacitetsbrist som handlar om att stamnätet – elnätets motorvägar – inte kan leverera tillräcklig kapacitet till växande regioner. Sverige har Europas äldsta stamnät och det har inte byggts ut för att klara den snabba urbaniseringen.
- Investeringar i elnätet har långa ledtider och det kommer dröja mer än tio år tills vi har ett stamnät som kan möta Stockholmsregionens ökade efterfrågan på el, förklarade Henrik Bergström från Ellevio.
Känga till regeringen
Men varför har då ingenting gjorts? frågade Andreas Hatzigeorgiou.
- När man ska göra stora samhällsförändringar är det viktigt med gedigna utredningar så att man faktiskt kan leverera. I vår plan för elektrifieringen av Stockholms bussflotta har vi fått kvitto på att utbyggnaden sker i en takt som elnätet klarar av, svarade Kristoffer Tamsons.
Tamsons passade också på att ge en känga till regeringen:
- Det händer för lite på den nationella nivån. Det gäller till exempel behovet av att förenkla tillståndsprocesser som är ett allvarligt hinder för utbyggnad av infrastruktur.
Krävs bättre samplanering
Anna Håkansson påpekade att Stockholms stad är en medfinansiär till Stockholms Ström som är ett projekt för att förstärka elnätet i Stockholmsregionen. Samtidigt medgav hon att det finns utrymme för förbättringar i samhällsplaneringen.
- Vi behöver bli bättre på att samplanera. När nya bostadsområden projekteras måste vi säkra att infrastrukturen i form av elnät och kollektivtrafik finns med i planeringen på ett tidigt stadium. Från stadens sida vill vi gärna ta på oss en koordinatorroll.
Vad kan då göras för att förhindra en akut situation med elbrist?
I diskussionen lyftes fyra viktiga åtgärdsområden:
1) Snabbare tillståndsprocesser
2) Bättre samhällsplanering
3) Bättre villkor för kraftvärme så att Stockholm kan producera sin egen el och
4) Skapa incitament för hushållen att planera sin elkonsumtion så att effekttopparna blir lägre.
- Vi som energibransch behöver vara mer innovativa och ta fram nya tjänster som hjälper hushållen att effektivisera sin elkonsumtion och fördela sin elanvändning över dygnet. Smart elanvändning ska bli lika självklart som sopsortering är idag. Det är delvis en utbildningsfråga, men det är också viktigt med en morot i form av kännbara prissignaler. Det ska löna sig att leva elsmart. Den höga skatten på el är ett problem eftersom den minskar prissignalerna, sa Henrik Bergström.
Kraftvärme har en viktig roll
Panelen diskuterade kraftvärmens roll för att klara Stockholms elförsörjning. Ellevio har ett avtal med Stockholm Exergi (före detta Fortum Värme) som levererar överskottsenergi till det hårt pressade elnätet.
- Men med ökad skatt på avfallsförbränning och CO2-utsläpp kommer det att bli tufft att få lönsamhet i kraftvärmeproduktion, varnade Henrik Bergström.
Kristoffer Tamsons höll med om att energibeskattningen inte är bra och bromsar utvecklingen:
- Skatten är en nyckelfråga. Vi förenklar energifrågan till att bli en skattefråga. Det finns andra styrmedel än skatter.
Andreas Hatzigeorgiou lovade att Stockholms Handelskammare i rollen som borgmästare för Stockholms näringsliv kommer att fortsätta att driva på i de viktiga frågorna kring elnätet.
- Med nytänkande kan vi lyckas, avslutade han.
Ellevio AB är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till mer än 950 000 hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm och Nynäshamn i öster. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3 000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och OMERS Infrastructure.