Att vissa av Ellevios ledningsgator fungerar som livsmiljö för hotade växt- och djurarter är kanske inte något som många känner till. Detta vill Ellevio ändra på. I ett stort projekt har företaget kartlagt hundratals mil av ledningssträckor och hittat en hel del pärlor.
Gamla tiders ängs- och hagmarker har minskat dramatiskt i Sverige under de senaste 100 åren. Skötseln av ledningsgatorna påminner om bete och slåtter och på så vis har arter som trivs i det öppna landskapet bevarats. Att ledningsgator, liksom vägrenar, flygplatser och golfbanor främjar den biologiska mångfalden har börjat uppmärksammas på senare tid. Dessa gräsmarker har visat sig vara viktiga gröna länkar i landskapet som binder ihop gräsmarksmiljöer. Ellevio har inlett ett arbete i syfte att kartlägga och bättre bevara denna mångfald.
Bland de arter som trivs i ledningsgatorna finns flera relativt ovanliga växter, men även olika fjärilar och insekter stortrivs. Arterna återfinns främst i de så kallade patrullstigarna som finns i ledningsgatorna och i öppna gläntor.
Kartlagt 455 mil
Under det senaste året har Ellevio arbetat med att kartlägga hur situationen ser ut i deras ledningsgator i det regionala nätet (50-170 kV), som omfattar cirka 455 mil ledningar. Arbetet inleddes med en så kallad GIS-analys där man via digital geografisk information lokaliserade ett antal prioriterade sträckor. Därefter har ekologer inventerat ledningsgatorna för att kartlägga artrika miljöer. Totalt handlar det om cirka 40 mil intressanta områden som ska inventeras på plats, varav ca 18 mil inventerats hittills.
- Syftet med kartläggningen är att vi vill införa anpassade skötselåtgärder i våra finaste områden för att se till att den biologiska mångfalden bevaras och förstärks. Vi har under sommarens inventering hittat intressanta sträckor i flera av våra områden i Dalarna, Närke och Uppland/Roslagen, berättar Sofia Miliander som leder projektet på Ellevio.
- Vi röjer våra ledningsgator vart sjätte år och tanken är att vi redan till nästa år ska få in biologisk mångfald i det arbetet. I första steget handlar det om sju-åtta sträckor där vi sätter in särskilda åtgärder under nästa år, berättar Sofia Miliander.
Rensa stigar från ris
Vad är det då för åtgärder som kan göras? Det handlar framför allt om att bredda patrullstigarna, från två till fyra meter. Att se till att rensa stigarna från ris och hålla gläntor öppna är andra åtgärder.
Eva Grusell är miljökonsult på Sweco och är den som har hand om kartläggningen. Hon har vandrat åtskilliga mil i arbetet med att dokumentera olika arter.
Spännande områden i Dalarna
- Om jag ska lyfta fram något område är det kanske i trakterna runt Gagnef och Leksand. Där finns tidigare brukad ängsmark som delvis ligger på fäbodmark och en gammal kyrkväg går genom vår ledningsgata. Där har vi bland annat hittat arter som ängsskvallra, ängsvädd, slåtterfibbla och den vackra orkidén brudsporre, säger Eva Grusell.
- Ett annat område vi tittat närmare på är kring ett par ledningar i Roslagen. Där har vi bland annat den rödlistade fjärilen väddnätfjäril och mosippa. Här samarbetar vi med Vattenfall som äger parallella ledningar och länsstyrelsen för att hitta lämpliga skötselåtgärder, säger Eva Grusell.
Ledningarna i Roslagen ingår i ett samverkansprojekt som drivs av en samverkansgrupp kring infrastrukturens gräsmarker. Ellevio medverkar i gruppen tillsammans med bland andra Naturvårdsverket, Artdatabanken, Svenska kraftnät, Trafikverket, Svenska Golfförbundet och Swedavia Airports.