Vi ansvarar för en infrastruktur som fyller en grundläggande funktion i vårt samhälle. Vi har länge varit och kommer att fortsätta att vara en viktig del i utvecklingen av Sverige. För att vi ska kunna bibehålla och förbättra leveranssäkerheten i eldistributionen behövs löpande investeringar till ett mer hållbart samhälle med mer förnyelsebar elproduktion.
Stormen Gudrun för elva år sedan innebar stora skador på de svenska elnäten och gjorde att hundratusentals kunder blev utan el. Detta ledde till att kraven på elnätsföretagen att investera i elnäten på landsbygden skärptes. Därför inledde vi 2005 en stor satsning för att säkra våra elnät mot väder och vind. Mellan 2005-2014 investerade vi ca 12,5 miljarder kronor i våra elnät. Det har gett resultat. I dag blir långt färre kunder drabbade av avbrott när stormar drar in.
Men vi är inte klara. Arbetet fortsätter. Hösten 2015 lanserade vi den kanske största satsningen i vårt företags historia: mellan 2016-2019 ska vi investera 9 miljarder kronor i förbättringar för våra kunder. Det handlar om fortsatt vädersäkring på landsbygden och om förnyelse och kapacitetsförstärkning i det växande Stockholm. Vårt mål är att våra kunder ska ha en avbrottsfri elleverans, både i dag och i framtiden.
I en nyligen släppt rapport om elnätspriser kommenterar Villaägarnas Riksförbund en del områden som är viktiga för den elnätsreglering som styr oss som företag, och som vi gärna ger vår syn på.
Energimarknadsinspektionen bestämmer våra intäkter och granskar oss
Vart fjärde år lämnar alla Sveriges elnätsföretag in sina planer till den statliga myndigheten Energimarknadsinspektionen. I dessa planer berättar elnätsföretagen vilka behov som finns i elnäten, hur mycket investeringar och underhåll som krävs, och vilka kostnader som finns för kundservice, övervakning av elnäten etc. Ei granskar planerna, och beslutar om vilka intäkter företagen får ta ut. När fyraårsperioden sedan är slut granskar Ei elnätsföretagen igen, för att se om de har hållit sig till sina planer. Vägledande är att vi ska ha säkra elnät i Sverige, till en rimlig kostnad för kunden.
Priset påverkas av var man bor
Att elnätsavgifterna skiljer sig åt beror på att det råder olika förutsättningar mellan olika områden och olika elnätsägare. Sverige är indelat i ett antal olika elnätsområden. Varje område ser olika ut och varje område ska bära sina egna kostnader. Det betyder att våra kunder betalar väldigt olika, beroende på om de bor i Västra Svealand där relativt få människor ska dela på kostnaden, eller i Stockholm där det är enormt många fler. Det innebär att kostnaden blir väldigt olika.
Det antal meter ledning varje kund ska betala för är den främsta orsaken till att avgifterna skiljer sig åt. Men det finns även andra kostnader, t ex priser för överliggande elnät, det vill säga det nät som tar elen fram till lokalnätet där kunden bor, hur mycket underhåll som görs i området osv. Antal meter ledning per kund är dock den absolut största förklaringen till kundens nätkostnad. Typ av ägare påverkar självklart en del. Alla ägare sätter olika krav på avkastning, och en kommun eller ideell förening kan ha lägre krav.
Intäkter ska täcka utgifter
Trots att elnätsbolagen granskas regelbundet av myndigheten menar Villaägarna i sin rapport att prisökningarna inte borde vara så höga som de varit, eftersom ökade investeringar enligt dem inte kan förklara prisökningarna.
Villaägarnas räkneexempel kring investeringar utgår från nuvarande reglermodell, det vill säga den som trädde ikraft den 1 januari 2016. Siffrorna över investeringar i rapporten däremot handlar om perioden fram till 2015 då branschen hade en reglermodell som fungerade på ett helt annorlunda sätt än idag. Investeringar och prisförändringar under perioden 2010-2015 kan alltså inte förklaras av räkneexemplet. När det gäller nuvarande regleringsperiod ökar våra investeringar i mycket större utsträckning än i det exemplet som finns i rapporten. Det innebär i sin tur att vår intäktsram ökar mer än vad Villaägarna utgår ifrån.
Investeringar för ett pålitligt elnät är bland det viktigaste vi gör. Nu ökar vi investeringstakten väsentligt. Vi fortsätter vädersäkra på landsbygden och vi förnyar och förstärker stockholmsnäten. En del av investeringarna var planerade att göras under perioden 2012-2015 men på grund av oklarheterna i dåvarande regleringsmodell avvaktade vi. Dessa ska nu också göras de kommande fyra åren vilket betyder att vi kommer att tredubbla våra årliga investeringar från 2013 till 2019.
Den svenska kalkylräntan
Den föreslagna kalkylräntan är framräknad på tio år. Vi planerar vår verksamhet och bygger vårt elnät med en tidshorisont på 40-50 år. Det blir naturligtvis skevt. Vi måste kunna räkna på en ränta som motsvarar investeringshorisonten.
Vi menar att räntan ska vara långsiktig och att det ska finnas en fast metod som man förhåller oss till. Vi kommer att förhålla oss till den räntan det blir, när den väl blir fastställd.
Konsumentprisindex som relevant jämförelse
Konsumentprisindex är inte ett särskilt relevant index att jämföra med. Våra priser drivs inte av konsumentprisindex utan snarare av till exempel byggnadsprisindex, som har ökat med 21 procent sedan 2008. Våra investeringar går i cykler och fördelas inte jämnt över åren. Vi gick upp i investeringar efter stormen Gudrun 2005, och har ända sedan dess satsat på vädersäkring av våra landsbygdsnät. Vi hade en stor puckel 2008-2009 då vi installerade nya elmätare till alla våra kunder. Och nu kommer en större puckel än någonsin tidigare då vi förnyar stockholmsnäten och fortsätter vädersäkringen.
David Bjurhall, ansvarig för regleringsfrågor på Ellevio
För mer information, kontakta gärna: Jonatan Björk, pressansvarig Ellevio, 072-56 15 416